I avsnitt 39 av Migränpodden samtalar vi med Helena Strevens, docent i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Helena svarar på lyssnarfrågor om hormonrelaterad migrän, och berättar bland annat hur varierande hormonnivåer under menscykeln kan trigga migränanfall.
Musik: Sharing Silence med KORALL. Från albumet Psychedelic Sunblock.
FÖR DIG SOM FÖREDRAR ATT LÄSA KOMMER EN REDIGERAD UTSKRIFT AV SAMTALET HÄR, INKLUSIVE LÄNKAR TILL VISSA BEGREPP OCH ÄMNEN SOM NÄMNS I AVSNITTET.
Helena Strevens – 0:00
Och förmodligen är det så att när det gäller just hormonell migrän så kan det vara en liten annan arsenal av signalsubstanser som påverkar varandra på olika sätt. Så att den får en annan karaktär och den får en annan duration. Och viktigt att veta om det just är en menstruell migrän för att man kanske ska behandla den på ett annat sätt.
Malin Östblom – 0:49
Hej och hjärtligt välkomna till avsnitt 39 av Migränpodden. Vi som gör podden heter Leonora Mujkic och Malin Östblom. Vi är personer som själva lever med migrän och vi gör den här podden för att vi brinner för att sprida kunskap om migrän.
Leonora Mujkic – 1:04
Det är jag som är Leonora och som vanligt så påminner vi om att i den här podden så pratar vi om sjukdomen migrän och allting runt omkring. Men vi ger inga medicinska råd eller rekommendationer. Den rollen är det sjukvården som har. Däremot kan vi genom våra samtal förhoppningsvis väcka tankar och idéer hos er som ni på olika sätt kan ta vidare.
Malin Östblom – 1:24
Precis, och det är jag som är Leonora. Malin och jag är glada över att Teva Sverige, Lundbeck Sverige och Pfizer Sverige har valt att annonsera hos oss. På migränpodden.se finns länkar till Tevas patientsida Överlevnadsguide för migrändrabbade, Lundbecks patientsida Allt om migrän och Pfizers patientsida Migränmönstret. Tre källor till kunskap och verktyg för oss som lever med migrän.
Leonora Mujkic – 1:47
Och länkar till alla tre finns också i avsnittsinfon där du lyssnar på poddar. Och för tydlighets skull så vill Malin och jag betona att varken Teva, Lundbäck eller Pfizer har någon påverkan på ämnesval eller innehåll i Migränpodden. Utan det är det ju vi som bestämmer förstås.
Malin Östblom – 2:02
Precis som vanligt. Och hur är det med dig Leo?
Leonora Mujkic – 2:05
Nej men det är bra. Jag är så himla glad över att vi äntligen ska publicera intervjun med Helena. Kul att vi fick in så många frågor från er lyssnare. Och jag själv lärde mig jättemycket. Sen tycker jag att det är så himla roligt att klippa ett avsnitt där man får lyssna på någon som skrattar mycket. Och det gör Helena. Jag älskar härliga skratt. Och även min poddpartner råkar ju ha ett sånt skratt.
Malin Östblom – 2:28
Jaha, vem är det?
Leonora Mujkic – 2:30
Det är en som heter Malin och ibland måste jag sänka ljudet eftersom hon spräcker det med sitt skratt. Men det är underbart. Hur mår hon för övrigt, min poddpartner?
Malin Östblom – 2:39
Hon mår okej, men jag har ganska ont i diskbråcket. Jag har bestämt mig för att operera det.
Leonora Mujkic – 2:46
Just det.
Malin Östblom – 2:47
Eller en ortoped tycker det. Så det ska jag göra om två veckor. Men i övrigt så är det okej. Det är terminsavslutning. Och allt som hör till det. Skolresor och skolavslutning. Och ja, det är fullt upp.
Leonora Mujkic – 3:00
Det är fullt upp.
Malin Östblom – 3:00
Men du, utöver det så har ju vi varit ute och frotterat oss med omvärlden igen. Och i mitt tycke så har vi haft så mycket inbjudningar. Så att vi har liksom till och med fått dela upp oss.
Leonora Mujkic – 3:12
Ja.
Malin Östblom – 3:13
Ja, på olika saker. Vilket är jätteroligt, tycker jag.
Leonora Mujkic – 3:14
Ja. Det är superkul.
Malin Östblom – 3:18
Och jag var på en tillställning där jag träffade socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall. Och det var en presentation av en rapport som heter Systemutveckling för förbättrad migränvård. Och det är en rapport som har tagits fram av Leading Healthcare. Och det här hör lite, jag ska inte säga det hör ihop med de här nationella riktlinjerna, men jag tror ändå att det här är någon sorts liksom att man har velat ändå vara med och kartlägga hur ser det ut med migränvården idag. Och Camilla, ministern, berättade bland annat om sina egna erfarenheter av migrän. Och jag tycker ju att det alltid liksom, nu pratar vi inte partifärger här, men om vi tänker nu en enskild person, det gör ju alltid skillnad när det är någon som har egna erfarenheter av migrän.
Leonora Mujkic – 4:09
Ja.
Malin Östblom – 4:09
Och när en sån person pratar, det eldar liksom. Det är roligt och bra och viktigt. Det har vi pratat om att det är så bra när olika typer av människor är med och pratar om migrän.
Leonora Mujkic – 4:21
Ja.
Malin Östblom – 4:22
Därför att alla har sin erfarenhet och sin väg ut. Och hur har man fått diagnos och vad man har fått för behandlingar och så. Och det är ju väldigt värdefullt.
Leonora Mujkic – 4:32
Ja.
Malin Östblom – 4:33
Hon sa också direkt att hon gärna vill vara med i podden.
Leonora Mujkic – 4:35
Just det.
Malin Östblom – 4:36
Så det försöker vi nu styra upp. Men du gjorde någonting annat samma vecka. Du sprang ju ikapp någon. Jag springer ju inte så fort va?
Leonora Mujkic – 4:46
Nej.
Malin Östblom – 4:46
Men du skuttade ju som en liten hind.
Leonora Mujkic – 4:49
Jag skuttade flera steg och jag sprang ikapp Boubou Hallberg, som är sjukhusdirektör för Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Jag var med på inspelning av Kronikerpodden där han blev intervjuad på scenen och då nämnde han migrän i något sammanhang, att det är en komplex sjukdom. Då sprang jag ikapp honom sen och tryckte på vad gäller exakt det ämne som vi ska prata om idag. Nämligen behovet av gynekologer. För jag sa att vi är ju superglada förstås över den regionala migränmottagningen i Göteborg. Vi är jätteglada över att de har gjort och gör så mycket arbete vad gäller migrän. Men gynekologer, gynekologer, gynekologer. Hur många gånger ska man behöva säga detta? Ja.
Malin Östblom – 5:34
Ja. Och det hade jag då också tryckt på om på den här rapportpresentationen.
Leonora Mujkic – 5:39
Just det.
Malin Östblom – 5:39
Hade också suttit där och pratat gynekologer. Så det var flera stycken efteråt som sen kom fram och pratade med mig om det också.
Leonora Mujkic – 5:46
Ja.
Malin Östblom – 5:46
Det är ju också roligt.
Leonora Mujkic – 5:48
Verkligen.
Malin Östblom – 5:48
Och då ska vi osökt komma fram till det vi då båda två lyfte vid de här tillställningarna. Det var ju då kunskap om hormonrelaterad migrän. Och eftersom vi då ska gå från tanke till handling så handlar ju våra två kommande avsnitt om just det.
Leonora Mujkic – 6:07
Ja.
Malin Östblom – 6:07
Och vi har ju ägnat… Vi har hållit på med podden i fyra år och jag skulle säga att vi under dessa fyra år har letat med ljus och lykta, efter en gynekolog som vill vara med i podden och prata om just det. För vi hade ju faktiskt tidigt professor Kristina Gemzell Danielsson [avsnitt 7 och 8] som gäst. Och det var ett jättebra samtal och handlade mycket om hormoner och vad som händer i hormoncykeln och så. Men hon sa själv att migrän är svårt och det var inte hennes fokusområde.
Leonora Mujkic – 6:34
Ja, men precis.
Malin Östblom – 6:35
Men nu ska vi alltså få prata med Helena Strevens som själv säger att det här är ett av hennes intresseområden. Och andra har ju sagt också att, ”Helena ska ni prata med om ni vill prata om hormonrelaterad migrän”. Och Leo, när bokade vi Helena?
Leonora Mujkic – 6:49
Ja, alltså typ i oktober förra året. Och då gav hon oss typ två datum i april då hon kunde. Ungefär så.
Malin Östblom – 6:56
Ja.
Leonora Mujkic – 6:57
Jag vill bara säga att apropå de här två avsnitten med Kristina Gemzell Danielsson. Även om migrän inte var hennes fokusområde. Så hon berättar ju ändå om vad riktlinjerna är vad gäller behandling av migrän vad gäller hormonellt.
Malin Östblom – 7:13
Ja.
Leonora Mujkic – 7:13
Och sen också generellt. Man fick ju lära sig supermycket. Och det där är två av våra mest populära avsnitt.
Malin Östblom – 7:18
Ja.
Leonora Mujkic – 7:18
Fortfarande.
Malin Östblom – 7:19
Precis. Och jag håller med. Och jag tycker att man ska lyfta fram dem. Och man kan gärna lyssna på dem. Och sen lyssna på Lars Edvinsson [avsnitt 4 och 26]. Som också ju pratar om hormoner och migrän.
Leonora Mujkic – 7:29
Ja.
Malin Östblom – 7:29
Sen kanske man får dra en del slutsatser själv.
Leonora Mujkic – 7:31
Ja, vi är ju individer.
Malin Östblom – 7:32
Ja, exakt. Men jag tycker också att de allihopa pratar ju om de här stuprören inom sjukvården.
Leonora Mujkic – 7:38
Ja.
Malin Östblom – 7:38
Och det är ju det som är beklagligt får man väl ändå säga.
Leonora Mujkic – 7:41
Ja, men du.
Malin Östblom – 7:42
Ska vi köra på med samtalet eller vill du säga någonting innan?
Leonora Mujkic – 7:46
Ja, alltså vi har ju några begrepp att lyfta. Så det blir enklare att hänga med i det som Helena pratar om. Vad säger du om jag säger PCOS, om jag säger primenstruell dysfori och om jag säger receptorer?
Malin Östblom – 8:02
PCOS eller PCO står för polycystiskt ovarialsyndrom. Det är ett ganska vanligt tillstånd hos kvinnor som till exempel kan ge oregelbunden mens, utebliven ägglossning och svårighet att bli gravid. Det bygger på en obalans mellan östrogen och testosteron. Så det är inte så att bara för att man har oregelbunden mens så har man PCOS. Utan det ska vara en serie av symtom som grundar sig i en obalans. Behandlas ofta med p-piller för man behöver ett östrogentillskott som jag har förstått det. Starkt ärftlig koppling, står det också när man läser på 1177 till exempel. Men man behöver inte. Alltså det behöver inte finnas i familjen. Och så bollar jag då premenstruell dysfori till dig.
Leonora Mujkic – 8:49
Jo, men det är ju då en svår form av PMS. Som drabbar, har vi läst oss till, tre till fem procent av kvinnor i fertil ålder. Och har intensiva psykiska symtom som irritabilitet, nedstämdhet och humörsvängningar dagarna före mens. Och de här symptomen upphör oftast strax efter menstruationsstart. Och som behandling då så kan man bland annat få SSRI-läkemedel. Man kan försöka göra livsstilsförändringar eller få hormonterapi. Och det här är sånt vi har läst oss till. Det är inte något som vi bara kan utantill. Men jag tror vi har fått den ungefärliga bilden rätt.
Malin Östblom – 9:25
Det är sant. Förutom då PCOS, för det har jag själv och har försökt förstå. Lite som med migränen faktiskt. Men det blev ingen podd om det.
Leonora Mujkic – 9:33
Nej.
Malin Östblom – 9:33
Man kan inte göra podd om allt. Och sen då har vi receptorer och då dammar vi av neuroanatomin vi läste i slutet av 90-talet.
Leonora Mujkic – 9:41
Vi? Alltså som du läste i slutet av 90-talet. Jag gick i mellanstadiet då.
Malin Östblom – 9:46
Ja, just det. Men okej. Jag läste till arbetsterapeut och du läste kanske Bamsetidningen eller Kamratposten.
Leonora Mujkic – 9:51
Alltså typ. Jag skrev ett specialarbete om andra världskriget eftersom jag var uttråkad i skolan.
Malin Östblom – 9:55
Just det.
Leonora Mujkic – 9:57
Men i alla fall.
Malin Östblom – 10:01
Jag hoppar vidare. Jag fick i alla fall lära mig att receptorer finns i synapser. Synapser är den plats där en nervcell connectar med en annan. Det finns jättefina bilder till exempel på internetmedicin.se eller 1177. Och det där kommer då en nervimpuls. Och har då med sig till exempel signalsubstanser, som serotonin, om vi tar den. Och när överföringen sker så finns det receptorer i nästa cell som tar emot och för signalen vidare ut till nervtrådarna.
Leonora Mujkic – 10:30
Det är de här receptorerna som Helena pratar om.
Malin Östblom – 10:33
Ja, precis.
Leonora Mujkic – 10:35
Ja, men då så. Då tror jag att vi är redo. Och vi lyssnar på intervjun då med Helena Strevens.
Start på intervju med Helena Strevens
Malin Östblom – 10:53
Varmt välkommen till Migränpodden, Helena Strevens. Du är docent i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Du är också mödrahälsovårdsöverläkare. Det var ett långt ord, men en jättefin titel, i Region Skåne. Än en gång välkommen till Migränpodden. Skulle du vilja börja med att berätta lite grann om dig själv?
Helena Strevens – 11:24
Ja, jo, jag är då gynekolog och obstetriker. Det är ju en dubbel specialitet egentligen på många sätt och vis. Men ja, de flesta som jobbar på lite större sjukhus, de specialiserar ju sig på något av de här områdena, antingen gynekologi eller obstetrik, alltså förlossningskonst eller förlossningslära. Så egentligen kan man säga att. Min huvudsakliga intresse och min forskning och så har ju handlat om graviditetskomplikationer och då främst graviditetskomplikationer som innefattar njuren. Jag är lite njurnörd, jag älskar njurar. Men lite bredare kan man säga. I mitt arbete så har jag ju aldrig velat tappa gynekologin och i min roll som mödrahälsovårdsöverläkare i Region Skåne så är det också ett stort fokus allmänt på flickor och kvinnors hälsa och hur man ska förbättra det. Så där är det ju verkligen så att migrän är ju en av de stora sjukdomarna som försämrar flickor och kvinnors hälsa. Framförallt yngre flickors och kvinnors hälsa. Så att, jo förstås, jag har själv migrän. Jag har själv märkt hur vissa hormoner påverkar, vissa preventivmedel påverkar och hur en migrän över livet och i livets alla faser kan ändra sig beroende på faktiskt vilka hormoner man har i kroppen.
Helena Strevens – 13:10
Så det har varit ett intresse för mig hela mitt yrkesliv. Så jag älskar min specialitet. Det är många som har samma specialitet som tycker likadant, att det är en fantastiskt givande ämne att jobba med.
Malin Östblom – 13:27
Ja, vad roligt. Och ditt fokus just nu, vad skulle du säga att det är?
Helena Strevens – 13:32
Åh, det hade ju varit skönt om det hade varit ett fokus. Men man kan väl säga att mödrahälsovårdsöverläkardelen är faktiskt just nu ganska fokuserad på hur man kan främja flickors och kvinnors hälsa. Genom att organisera kanske framförallt primärvården på ett sätt som samlar sig kring kvinnor som har bekymmer. Så det är faktiskt ett av mina största fokus just nu. Sen forskningsmässigt så puttrar det på i många områden men det kanske tar lite för lång tid.
Leonora Mujkic – 14:20
Du får berätta om det är så att det dyker upp bland ämnena vi ska prata om idag.
Helena Strevens – 14:26
Ja, precis.
Leonora Mujkic – 14:28
För vi ska ju prata om hormoners inverkan på migrän.
Helena Strevens – 14:33
Ja.
Leonora Mujkic – 14:33
Och framförallt då könshormoner som östrogen och progesteron.
Helena Strevens – 14:37
Ja.
Leonora Mujkic – 14:37
Tror vi i alla fall.
Helena Strevens – 14:38
Ja, just det.
Leonora Mujkic – 14:38
Och vi har tagit upp det här ämnet tidigare i podden, med professor Lars Edvinsson och professor Kristina Gemzell Danielsson.
Helena Strevens – 14:47
Ja.
Leonora Mujkic – 14:48
Och det är också några av våra mest populära avsnitt. Det var ju flera år sedan vi spelade in vissa av de här, men det är ju så att många av våra lyssnare har frågor om hur och varför migrän påverkas av hormoner. Och inför det här avsnittet med dig då så bad vi lyssnarna skicka in frågor och det kom in så många frågor. Och då har vi valt att sortera dem i tre områden: menstruationsrelaterad migrän, graviditet och sen klimakteriet.
Helena Strevens – 15:15
Ja.
Leonora Mujkic – 15:17
Ja, så vi börjar från det första där då. Menscykeln. Vad händer i kroppen under menscykeln?
Helena Strevens – 15:23 (Detta stycke innehåller rättelser och skiljer sig delvis från innehållet i poddavsnittets ljud.)
Ja, menscykeln är ju en väldigt intrikat mekanism som egentligen… Allting mensrelaterat går ut på att förbereda kroppen för en graviditet, kan man säga. Så i början av menscykeln, direkt efter mensen, så börjar ju äggcystorna i äggstockarna börja producera mer och mer östrogen. Och det östrogenet påverkar endometrieslemhinnan så att i livmodern, endometriet kallas det, i livmodern finns en slemhinna som blir tjockare och tjockare fram till ägglossning så att den blir som en bädd som ägget om det befruktas kan nästla in sig i och vila i och växa i. Det är ju liksom huvudsaken med menscykeln. Sen om det inte blir ett befruktat ägg. Då är det så att den här äggcystan som finns i äggstocken, den omvandlar sig till en körtel – gulkropp – och den producerar gulkroppshormon. Så man kan säga första delen av menscykeln handlar mest om att det är östrogen som bygger upp slemhinnan i livmodern. Och från ägglossningen, om det inte då blir en graviditet, så andra delen av menscykeln, då är det gulkroppshormonet som omvandlar den här slemhinnan till en mens, kan man säga, som sedan blöder ut.
Malin Östblom – 16:55
Jag tycker det är så intressant. Jag tänker att det här har man ju som kvinna fått hört många gånger. Men vad tydligt det blir när du säger det och hur det faktiskt fungerar. Och när du säger gulkroppshormon, vilket utav de här hormonen är det som det är?
Helena Strevens – 17:12 (Detta stycke innehåller rättelser och skiljer sig delvis från innehållet i poddavsnittets ljud.)
Ja, det kallas gulkroppshormon eller progesteron eller gestagen. Kärt barn har många namn, men det är alltså den äggcystan – eller den follikeln kallas det – i äggstocken som släpper iväg ett ägg så det blir ägglossning. Den äggcystan – follikeln – blir till en gulkropp som producerar gulkroppshormon eller progesteron, gestagen.
Malin Östblom – 17:30
Just det. Och det här är en del av det som är den naturliga hormoncykeln.
Helena Strevens – 17:35
Ja.
Malin Östblom – 17:35
Jättebra.
Leonora Mujkic – 17:36
Då så, om vi tar den första lyssnarfrågan, då är det: ”Varför får jag migränanfall vid mens? Vilka hormoner är inblandade och på vilket sätt?”
Helena Strevens – 17:45
Ja, då är det ju, de flesta experter menar ju att efter ägglossningen så är det ju så att östrogenet som har bildats av den här follikeln och folliklarna i äggstocken. Efter ägglossningen så behövs de ju inte längre, utan östrogenerna sjunker. Och när östrogen sjunker. Så ja, det sjunker ända fram till menstruationen då. Så sjunker också ett annat hormon eller vad man ska säga, en annan signalsubstans i kroppen som heter serotonin. Och både östrogen och serotonin funkar ju annars vanligtvis som någon slags bromsar för en lite mer elak signalsubstans som heter CGRP. Och när den bromsen då släpper eftersom östrogen och serotonin sjunker, ja då ökar utsändningen av CGRP. Och det är den lilla substansen som då kan ge smärta och kärlvidgning. Det är ju det som är det typiska då för migrän. Det finns ju liksom väldigt många små substanser som interagerar med varandra. Så det är väl ett lätt sätt att uttrycka det. Det finns väldigt många små substanser som påverkar blodkärlen. Men detta är ett väldigt logiskt sätt att beskriva det.
Leonora Mujkic – 19:22
Just det. Ja, men precis, man vill ju också på något vis beskriva det på ett sätt som är begripligt för oss som är vanliga människor.
Helena Strevens – 19:32
Ja, och som gör att man förstår varför man tar olika mediciner som påverkar just serotonin och CGRP.
Leonora Mujkic – 19:41
Just det. Och en annan lyssnarfråga är, apropå det här då, varför är den hormonella migränen, som den här personen skrev, då kan vi väl säga att om man säger hormonell migrän eller menstruationsrelaterad migrän, det känns som att det blandas runt lite. Men varför är den så svår att behandla? För den här personen säger att ”Min vanliga”, inom citattecken, ”migrän håller sig i schack med förebyggande läkemedel. Men under veckan före och under mens uppträder ofta långdragna och svårstoppade anfall. Och jag vet att jag är långt ifrån ensam om denna problematik”.
Helena Strevens – 20:16
Nej, men det är en lite annan karaktär på den menstruella migränen, eller vad man nu ska kalla den. Det finns en expert från Skottland, Anne McGregor. När jag hörde detta första gången så plötsligt, så var det som en ögonöppnare. För precis det här är det ju många som har upplevt att en menstruell migrän, den varar längre. Den varar ofta upp till tre dygn. Och det är därför som väldigt många mediciner, som ofta man gör reklam för dem för att de verkar snabbt. Och det är väldigt bra med många sådana här snabbverkande triptaner som lindrar en migrän på en kvart, tjugo minuter. Det är jättebra, men om man har en snabb effekt så är det ofta en kortvarig effekt. Och när den effekten går ur kroppen så är faktiskt migränen ändå kvar. Och kvar i 72 timmar, eller ja, tre dygn. Så det blir ju på något sätt nästan att det straffar sig att behandla den där migränen. För ofta så, när man behandlar den så får man ju ofta blodkärl som från att ha varit vidgade och från den här smärtan så får man ju en lindring men sen när det släpper så blir det etter värre.
Helena Strevens – 21:40
Så att den migränen som fortfarande finns där, när tabletterna släpper så är det många som upplever att de får ännu värre migränbesvär än vad de hade innan de tog sin medicin. Jag tror att man kan säga så här att, för det är som jag säger, vi gör det lite enkelt genom att säga att det är de här hormonerna som är inblandade och det är de här mekanismerna och de här substanserna. Och förmodligen är det så att när det gäller just hormonell migrän så kan det vara en liten annan arsenal av signalsubstanser som påverkar varandra på olika sätt så att den får en annan karaktär och den får en annan duration. Och viktigt att veta om det just är en menstruell migrän. För att man kanske ska behandla den på ett annat sätt.
Malin Östblom – 22:34
Men tror du att om man skulle gå in med preventivmedel, eller jag tänker olika hormoner då, vid just den typen av migrän. Skulle det vara bättre eller som en komplettering? Och vilka sorter i så fall? Nu brukar inte vi ge tips om läkemedel. Men vad tänker du då?
Helena Strevens – 22:53
Jo, men precis så. För att om man då skulle använda preventivmedel som hämmar ägglossningen, utan att ge tillbaka en annan hormonvariation. Men har man ett preventivmedel som tar bort ägglossningen, ja men då tar man ju bort den här snabbt sjunkande östrogennivån. Som också ger en snabbt sjunkande serotoninivå och som släpper upp CGRP. Så att alla preventivmedel som tar bort ägglossningen, de kan absolut ha en effekt. Sen får man ju val för att det är många som säger ”Åh, jag fick min migrän” eller ”Den blev värre vid preventivmedel”. Man får ju också komma ihåg att vissa preventivmedel är ju just sådana att de efterliknar den normala hormoncykeln. Det vill säga de innehåller östrogen i början på cykeln och så innehåller de progesteron i slutet av cykeln och det blir en sån här hormonvariation av behandlingen. Och då är det ju inte till någon nytta att man har tagit bort ägglossningarna och den naturliga variationen, om man ersätter den med en annan.
Malin Östblom – 24:12
Det är det som kallas för kombinations…?
Helena Strevens – 24:16
Kombinations-p-piller.
Malin Östblom – 24:18
P-piller, ja, just det. Och sen har vi ju de personer som kanske har fått höra då att har man migrän med aura, då finns det läkemedel man inte får ta, eller preventivmedel. Spelar det roll i sådana fall vilken typ av aura man har? Det här vet jag att vi pratade om med Kristina Gemzell Danielsson också. Hon förde in begreppet ”nytta och risk”.
Helena Strevens – 24:43
Ja, precis. Ja, det där är ju lite lurigt. För att jag menar, det står ju ofta i rekommendationerna att nej, har man aura så ska man undvika alla preventivmedel som har östrogen i. För att det kan öka risken för stroke och att man får en blodpropp i hjärnan. Och då finns det ju en del kvinnor som tänker att någon gång i livet har det väl varit så att jag har sett svarta prickar framför ögonen. Och det där tycker jag ändå är viktigt att man inte tänker att bara för att man någon gång i livet har haft aura så ska man aldrig sen kunna ta något preventivmedel med östrogen i. Men samtidigt absolut en viss försiktighet och kanske att man ändå ska prova. Det finns ju preventivmedel som bara innehåller gulkroppshormon. Det finns de preventivmedel som innehåller bara gulkroppshormon som faktiskt ändå ta bort ägglossningarna, som till exempel p-sprutor och så. Det finns absolut möjlighet till alternativ. Det finns också minipiller och p-stavar och hormoninlägg i livmodern, sådana här hormonspiraler.
Helena Strevens – 26:15
Så det finns alternativ att prova först. Och då tänker jag, ja, men då ska man väl göra det.
Malin Östblom – 26:20
Det låter, om jag vågar mig på att tolka dig, så låter det som att du tycker att man ska våga prova och göra en individuell bedömning.
Helena Strevens – 26:29
Ja.
Malin Östblom – 26:31
Särskilt kanske om man har kronisk migrän eller väldigt frekvent migrän. Att ändå försöka få hjälp kring det.
Helena Strevens – 26:39
Jag skulle ju tycka att det hade varit bra med en sammanlagd bedömning, som du säger. Där man har både en gynekolog som är insatt i patientens sjukdomshistoria, men även en neurolog och att man kommer fram till vilket som är en klok behandling.
Malin Östblom – 27:01
Men det låter också som att det är ägglossningen man ska komma åt. För vad händer om man har preventivmedel som liksom tar bort inom citationstecken, ”menstruationen”? Vad kommer man åt med hjälp av det? Blir det någon skillnad för migränen?
Helena Strevens – 27:15
I princip så är det ju faktiskt lite samma sak för att när man hämmar ägglossningen, så hämmar man ju också den här gulkroppshormonutsöndringen som sker efter ägglossningen, som omvandlar slemhinnan till en mens. Och man blöder ut sin mens. Men man kan säga så här, så det är ju inte mensen i sig men det som vi rekommenderar för många kvinnor med menstruell migrän idag, och faktiskt för andra kvinnor också, till exempel de som har rikliga blödningar eller de som helt enkelt inte vill ha sin mens. Det är ju att man äter ihop sina kartor. Att man äter sina hormoner med samma tablett varje dag eller hur man nu administrerar det. Och det finns inte någon anledning egentligen att blöda ut den där slemhinnan så länge den håller sig någorlunda tunn. Så att på det sättet kan det absolut vara sant att tar man bort den hormonvariationen som ger mens och istället äter ihop sina kartor hela tiden, inte får sin mens, då undviker man ju att hormonerna sjunker och i sin tur stimulerar en migrän.
Leonora Mujkic – 28:41
Och då pratar vi om kombinerade preventivmedel, att man hoppar över den här veckan med sockerpiller?
Helena Strevens – 28:47
Ja, precis. Ja.
Leonora Mujkic – 28:50
För många säger ju, det här har vi hört många gånger, det har väl du som gynekolog hört många gånger, att det är liksom onaturligt eller man måste blöda ut det här för annars händer, oklart vad människor tror händer. Det är som att det är någon slags förbannelse som kommer att komma över en om man inte har mens.
Helena Strevens – 29:07
Om man inte blöder ut den onda mensen.
Leonora Mujkic – 29:10
Ja, men det är nästan som någon slags, vad är en naturlig kvinna, om vi nu ska liksom åt det hållet. Finns det någonting, finns det någon sanning i det?
Helena Strevens – 29:18
Jag har ett jättebra svar på det. Och det är att om man inte hade tagit preventivmedel så hade det kunnat vara så att man med regelbundenhet blir gravid. Kanske vartannat år eller vart tredje år. Att man blir gravid och inte har sin mens under nio månader och sedan ammar. Och då kan det vara så också att amningen hämmar ägglossningen och att man ett antal månader efter sin graviditet så är det faktiskt så att då har man inte ägglossningar och man har inte menstruationen så länge man ammar. Så är det för vissa kvinnor. Och då tänker jag att det är väl det naturligaste som finns. Alltså kroppen är kanske mera skapad och menstruationscykeln är ju definitivt mera skapad för graviditet och graviditet är ett tillfälle när man inte blöder ut sin slemhinna.
Leonora Mujkic – 30:17
Just det.
Malin Östblom – 30:18
Just det, men det är ingen som hävdar det? Att alla måste vara gravida hela tiden.
Helena Strevens – 30:24
Jag tror att vårt samhälle har lagt det åt sidan. Även om man hade önskat kanske lite fler graviditeter just nu. Lite mer barn, lite mer barn. Men nej.
Leonora Mujkic – 30:37
Det var ett bra svar.
Leonora Mujkic – 30:51
En lyssnare undrar: ”Finns det något annat än hormonell behandling att ta till vid hormonell migrän?”
Helena Strevens – 30:59
Ja, absolut. Det finns det ju. Eftersom det är så att när östrogenet sjunker så sjunker ju då serotonin. Och absolut så tänker jag att det hade varit en bra idé om man kan det, att hålla östrogenet på nivåer som är stabila. Men man kan ju faktiskt också, om östrogenet sjunker och serotoninet sjunker, så kan man ju ge kroppen en, vad vi kallar serotoninagonist, alltså ett annat ämne som ökar serotoninnivåerna. Och det är ju den här stora gruppen läkemedel som heter triptaner. Och där är det ju faktiskt så att samma guru, doktor McGregor, hon myntade ju en slags behandling då där man inför varje menstruation, om man nu har regelbundna menstruationer, så börjar man med en profylaktisk triptanbehandling som då fortsätter över de första dagarna av menstruationen. Då kan man undvika att få migrän. Då brukar man ju i de här studierna på en sådan slags behandling, där är det ofta de kortverkande triptanerna som man har använt. Men då tror jag att de flesta av de studierna säger att man ska ta en tablett morgon och kväll.
Helena Strevens – 32:36
Jag själv har faktiskt försökt ge råd till kvinnor som har hormonell migrän, och som har blivit hjälpta av lite mer långverkande triptaner som kan hålla lite längre under den här tredagarsattacken. Använder man långverkande tabletter så kan det räcka med att man tar en sån tablett om dagen och över den perioden, premenstruellt, när man har sin migrän.
Leonora Mujkic – 33:10
När börjar man då? I så fall vill man ju börja innan det hela sätter igång.
Helena Strevens – 33:15
Ja, egentligen vill man det. Egentligen vill man ju börja ett par dagar innan det sätter igång. Eller så finns det ju, och alla känner ju sin kropp kanske och vet att man fungerar lite olika. En del kan ju känna igen de här väldigt tidiga tecknen på att ”nu tror jag det är en migrän på gång”. Man blir liksom lite småirriterad eller man blir lite. Många kan känna de tidiga tecknen och då handlar det ju om att börja så tidigt som möjligt. Som det också, det gäller ju också när man ska behandla en migrän som har brutit ut förstås. Att man försöker komma in så tidigt som möjligt.
Malin Östblom – 33:56
Jag fick, jag provade den kuren.
Helena Strevens – 33:59
Ja, okej.
Malin Östblom – 34:00
Ja, det var innan jag fick barn. Det är ju alltså typ, vad kan det vara, femton år sedan då kanske.
Helena Strevens – 34:06
Ja.
Malin Östblom – 34:07
Och alltså, det stora kruxet var ju det där att veta exakt. För jag har PCOS så det var ju också ett jäkla aber. Det kunde ju vara trettiofem dagar mellan menstruationerna, eller fyrtio dagar mellan, och sådär. Det svåra var ju det där att förutse när mensen kom.
Helena Strevens – 34:24
Ja.
Malin Östblom – 34:25
Så stressen i det hela gjorde nästan, var min spaning efter ett tag, att stressen i sig gjorde att migränen också kanske blev värre. Sen när man är uppe i en kronisk migrän så är det också, all migrän går ju ihop och sen ibland är viss migrän värre.
Helena Strevens – 34:44
Ja, precis.
Malin Östblom – 34:45
Så det är ingen idealisk kur, jag förstår syftet med den. Men då, kanske för femton, sexton år sedan, då var det kanske i och för sig något nyskapande ändå, att prova och ihop med en neurolog.
Helena Strevens – 35:01
Jag kan tala om andra nackdelar med den. Faktiskt. Tog du då den kortverkande, tog du Sumatriptan? Tog du den två gånger om dagen?
Malin Östblom – 35:11
Det minns inte jag. Däremot har jag för mig att min neurolog ville kombinera ihop med något NSAID.
Helena Strevens – 35:19
Med NSAID? Ja. Nej, för att en nackdel kan vara just, och för alla är vi olika och alla fungerar vi olika, men om man tar den här ursprungliga, den som faktiskt då är studerad och står om i vetenskapliga studier, så är det ju då så att den här kortverkande triptanen. Om man då tar den morgon och kväll under en period. Dels innan migränen har brutit ut, men även under den här migränperioden. Då är det ju ofta så att för vissa så är ju den här verkningstiden väldigt kort. Och då blir det ju så att den här migränen som bryter igenom när triptanens verkningstid tar slut, den blir etter värre. Och som du säger, det är en stress förknippat med det. Och då kan det faktiskt bli en försämrad upplevelse. Men vad jag ändå skulle vilja berätta om det skulle vara någon som vill prova detta, då är det hitta de mest långverkande triptaner som finns, för det finns faktiskt en del triptaner som nästan varar ett helt dygn i verkningstid. För vissa, ja, jag måste betona det. Men jag tänker också triptaner av den långverkande sorten ger ytterst få biverkningar.
Helena Strevens – 36:58
Och du pratade om annan forskning innan, Leonora. Och då har vi faktiskt använt triptaner i en annan forskningsstudie som egentligen handlade om att mildra PMS eller PMDS, vad man ska kalla det, premenstruell dysfori. Och då var det faktiskt så att vi använde en av de långverkande triptanerna och så använde vi en halv tablett morgon och kväll. Och det gav ju goda effekter även på migränen som behandling. Så att jag skulle vilja ändå säga det finns kanske en sådan slags behandling out there. Kanske man inte ska experimentera med den själv. Men har man en neurolog som är förtrogen med de långverkande triptanerna så tänker jag att det här är en sak man kan testa.
Malin Östblom – 38:04
Absolut, och jag blir lite så här, nu dök det upp något i huvudet. Jag är ju arbetsterapeut i botten och jobbar som rehabkoordinator. Jag kan också känna så här. Ja, men om man har en ganska avgränsad, liksom riktigt illa. Man vet att det är tre, fyra dagar som är riktigt, riktigt dåliga. Om man då provar en sån här kur till exempel. Under de dagarna, liksom hormonrelaterat. Då kan jag också tycka så här. Kanske skulle man fråga sin arbetsgivare om anpassningar av sina arbetsuppgifter. Om det går just de dagarna. Så att man faktiskt och får, eller anpassar livet i övrigt då. Inte att man tar de där triptanerna…
Helena Strevens – 38:43
Och kör på som vanligt.
Malin Östblom – 38:45
Exakt mina ord. Utan att man faktiskt också får. Man kanske kan jobba halvtid de dagarna. Eller att man faktiskt är hemma. Kan sjukanmäla sig i förväg eller så. Men för att på något sätt bryta om det är så här jätteilla. Man kanske ändå vet att man kommer vara sjuk. Ja, men då kan man väl kanske avlasta sig själv med den stressen också. Att man blir orolig för om jag kommer vara borta fast man vet att så har det varit de senaste två åren. Jag är alltid borta de här tre dagarna. Så kan jag tycka.
Leonora Mujkic – 39:23
Men också att man vet att det är så avgränsat att man inte riskerar att få läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.
Malin Östblom – 39:30
Exakt.
Leonora Mujkic – 39:30
Det vill säga att man använder triptaner även andra dagar så pass mycket, för då är vi plötsligt uppe i…
Helena Strevens – 39:37
Absolut, det är ju, att leva med migrän, det är ju att känna sig själv och känna vad är det för någonting som faktiskt lindrar eller förhindrar min migrän. Och sen att faktiskt vara snäll mot sig själv och inse att det är de sakerna och den liksom återhämtningen och den omsorgen om sig själv som man faktiskt behöver.
Leonora Mujkic – 40:10
Det hänger väl lite på också, både att man själv ska ta det på allvar men också att andra ska göra det.
Helena Strevens – 40:15
Ja.
Leonora Mujkic – 40:16
Det var en lyssnare som frågade oss: ”Hur kan man ta reda på om ens migrän verkligen är hormonstyrd? Finns det annat sätt än med dagbok? Till exempel provtagning?” Och det frågar jättemånga oss. Alltså, varför kan man inte ta prover hos gynekologen och få se vad som händer?
Helena Strevens – 40:35
Det är nog väldigt svårt. Överhuvudtaget är det svårt. Det är svårt i klimakteriet också att ta prov på östrogen och fundera över om nivåerna. Det är ett ögonblicksvärde. Och inte så enkelt tror jag att särskilja en annan migrän från en menstruell migrän. Men teoretiskt kanske man skulle möjligtvis kunna titta på serotoninnivåer och så. Jag tror att det är väldigt svårt. Huvudvärksdagbok är ju väldigt bra men för de som inte, eller som du säger PCOS eller andra tillstånd när man faktiskt har oregelbundna menstruationer eller man kan ha mellanblödningar eller vad som helst. Så är det just det här med durationen tror jag, som lite ger ledtråden för mig. När någon säger så här att ”Jag har migrän och jag tar tabletter. Men det håller på i flera dagar”. Alltså säger någon det håller på i flera dagar, då är det en blinkning, tänker jag, att det är nog en hormonell migrän. Och om de också säger att ja, men det är sällan det håller på mer än tre dagar. Då tänker jag också, ja men en sådan slags huvudvärk, då misstänker jag en hormonell migrän.
Leonora Mujkic – 42:10
Just det. Ja, precis. Och det är ju så svårt eftersom människor har, eller kvinnor har så olika slags migrän. Man kan ju ha långa migränanfall ofta. Jag kan ju ha det tre gånger, har ju förut kunnat ha det tre gånger per månad, liksom. Då skulle ju något av det här kunna vara.
Helena Strevens – 42:27
Ja, det skulle det kunna vara.
Leonora Mujkic – 42:29
Men kanske inte de andra, men som du säger, då får man ju på något vis… Det är väl att man skulle vilja ha samarbete mellan neurolog och gynekolog.
Helena Strevens – 42:38
Du tog orden ur min mun.
Leonora Mujkic – 42:40
Det känns som önsketänkande idag, men vi hoppas att det inte ska vara så i framtiden.
Helena Strevens – 42:44
Ja, precis. Ja, men precis så.
Leonora Mujkic – 42:47
Det är en lyssnare som skriver ”Hela livet har jag fått migrän i samband med mens. Varför får vissa kvinnor det, men inte andra?”
Helena Strevens – 42:57
Ja, om vi visste.
Leonora Mujkic – 42:58
Ja.
Helena Strevens – 42:59
Ja, men det är ju också så, varför får en del PMS och inte? Och jag tror, det är ju min tro, det underbyggs lite grann av vissa studier. Men jag tror att det handlar om receptorkänslighet. Det är ju så att vi styrs av en massa, som jag säger, signalsubstanser och hormoner och så. Alla de har ju receptorer. Och ibland kan det ju vara så att hormonerna i sig, hormonnivåerna i sig, östrogenhormonsnivåer, progesteronnivåer, serotoninnivåer, det kanske är någorlunda de samma. Men att olika kvinnor reagerar till exempel på östrogen på olika sätt beroende på hur känsliga, eller okänsliga, receptorerna är. Och det kan vara östrogenreceptorer, det kan vara progesteronreceptorer, det kan vara serotoninreceptorer. Man vet ju till exempel att måendet, depressioner eller om man mår bra, det kan ha med att göra hur känsliga receptorerna är. Det kan bero på serotoninnivåer, men det kan också bero på receptorer. Så det är min kvalificerade gissning som jag, jag inte kan säga är vetenskapligt belagd.
Helena Strevens – 44:28
Men jag tror att det är så att vi är olika i våra receptorer. Vi vet ju att det är så till exempel att olika kvinnor reagerar väldigt olika på olika sorters preventivmedel. Det är ju därför vi har en ganska så utbredd preventivmedelsrådgivning. Vi vill, om man provar ett preventivmedel och det inte är bra så säger vi till kvinnorna att ”kom tillbaka och så ska vi se, ska vi prova något annat”. För det kan vara vissa kvinnor som är väldigt känsliga för östrogen och östrogenets effekter. Och det kan vara vissa kvinnor som är väldigt känsliga för progesteron och progesteronets effekter och även bieffekter. Och det gäller ju att hitta någonting då som passar just den kvinnan man har framför sig.
Leonora Mujkic – 45:16
Så man ska ge det mer än en chans?
Helena Strevens – 45:18
Ja, absolut.
Malin Östblom – 45:33
När vi skickade ut den här frågan då till våra lyssnare om olika saker som rörde hormoner och migrän, då fick vi en fråga om graviditet och amning.
Helena Strevens – 45:44
Ja, ja, just det.
Malin Östblom – 45:45
Vi trodde kanske att det skulle vara fler, men det kom en. Men då är det en kvinna som frågar, och det här tycker jag att jag känner igen, och det är: ”Kan migrän bli värre efter graviditet och barnafödande?” Många upplever ju ändå under de här olika trimestrarna att det varierar. Och då frågar hon: ”Beror det på just hormoner i sådana fall? För jag fick migrän som blommade ut efter att jag fått barn och slutat amma.”
Helena Strevens – 46:14
Ja, jo, det stämmer ju detta att många upplever en förbättring under sin graviditet. Jag skulle vilja passa på att säga, för att många nygravida kvinnor som har migrän kan misströsta ibland i början på graviditeten. I början på graviditeten så ska ju de här små äggstockarna som är vana vid att väldigt, väldigt finstämt anpassa hormonnivåerna efter menscykeln. Och så finns det då bromshormoner eller styrhormoner som, från hypofysen som reglerar nivåerna. Det här är ju äggstockarna väldigt bra på, den finstämda justeringen. Sen kommer plötsligt en graviditet. Och då ändras hormonerna. Plötsligt så kräver kroppen att man ska producera mångdubbelt högre östrogennivåer och gulkroppshormon. Och ändå från de här små, små organen i början på graviditeten. Och det är inte äggstockarna särskilt bra på. Och dessutom med de här styrhormonerna lite, hela systemet är lite i vajsing i början på graviditeten. Så vi ser ofta det till exempel på kvinnor som har en diabetes att deras socker går upp och ner och upp och ner för hormoner påverkar även sockerläget.
Helena Strevens – 47:43
På samma sätt så är det så att när hormoner går upp och ner och upp och ner i början på graviditeten, varje gång de sjunker då så utlöser det en migränattack hos vissa hormonkänsliga kvinnor. Och då som sagt, då har vi en del kvinnor som misströstar och säger, ”Ska det vara så här hela graviditeten?” Men lugn, lugn, lugn. För att ganska så tidigt kring vecka kanske fjorton, femton någonting sånt där, så brukar de här kvinnorna. Moderkakan tar ju så småningom över den här produktionen och moderkakan är ju ett pålitligt organ som växer samtidigt som barnet och ger barnet näring, men ger också kvinnan en massa hormoner i stigande grad hela graviditeten, men stabilt och förutsägbart. Och då är det ju inte så att hormonerna sjunker. Många av de här kvinnorna som har en menstruell migrän upplever ju att en graviditet är en fantastisk tid vad det gäller minskad mängd huvudvärk.
Malin Östblom – 48:48
Jag tänker så här, men det är bra att du säger det, men jag blev nästan lovad att graviditeten skulle vara migränfri och att det skulle vara sådär. Och det blev ju inte alls så. Men jag har tvillingar, så det var ju också en maxad upplevelse och maxat med hormoner.
Helena Strevens – 49:08
Ja, men du har helt rätt. Jag har också haft patienter som har, där jag har sagt att lugn, lugn, vänta, vänta. Och man har provat med andra saker och då i början på graviditeten, akut akupunktur har jag fått hjälp med många, alltså en del patienter som har haft jättesvår migrän. Men jag har också haft patienter som har haft migrän hela himla graviditeten. Och varför? Vet inte. Har det triggat något på något sätt? Jag vet inte. Men du har rätt, det ska man också nämna. Man kan inte lova. Det är så för flertalet, för de flesta, så är det så att man kan vänta sig en migränfri period.
Malin Östblom – 49:53
Det säger de ju. Men, ja, precis.
Helena Strevens – 49:57
Men det är viktigt att du säger det, för man ska inte lova det. Och det finns de kvinnor man måste följa och hjälpa hela graviditeten med olika sätt att handskas med migrän.
Malin Östblom – 50:14
Ja, precis. Gör en plan för det. Men jag tänker just det här då som händer efter förlossningen. Barnet kommer och så ska amningen komma igång. Många är ju bättre under amningen i alla fall. Så var det för min del.
Helena Strevens – 50:26
Ja, för amningsperioden, där är det också ofta så. Det dröjer lite med att ägglossningarna kommer igång. Och man har andra hormoner i kroppen som är väldigt stabila. Så det är oftast en bra period för många också.
Malin Östblom – 50:42
Och så sen!
Helena Strevens – 50:43
Ja, och så sen. Men en del, då ska jag också säga det där. För att en del kvinnor, när då i samband med förlossningen. Det kan vara ett par dagar före förlossningen. När hormonerna ställer om inför förlossningen så kan det plötsligt vara så att hormonerna sjunker. Kvinnan får en bautamigrän, kommer in på förlossningen och vet inte vad som har hänt. De kan få andra symtom av aura eller någonting som man inte riktigt känner igen. Vi kallar det för migränekvivalent. Man undrar om man har fått något neurologiskt eller så. Och så skickar man dem till neurologen och de säger ”Nej, det var liksom ingenting. Neurologstatus är helt UA, helt utan anmärkning”. Och då så misstänker vi, ”Okej, om det är så att det är en migränekvivalent så kan det vara så att förmodligen är dina hormoner på väg ner och du kommer komma hit om några dagar igen och då är förlossningen igång”. Och vi har alltid rätt, det är jätteintressant. Men också efter förlossningen förstås, så är det ju en period när hormonerna sjunker i kroppen.
Helena Strevens – 51:54
Och då är det ju så för många att det kan också utlösa en migränattack direkt. Och sen finns det de som under, som du säger, den långa perioden efter en förlossning känner att ”Nej, nu kommer migränen tillbaka igen”. Men där tror jag att det är så här att när alla de här receptorerna som jag pratar om, har varit utsatta för sådana stora hormonmängder, så kan det hända något. Jag tänker att det kan både vara så att man får fler eller färre receptorer. Man får känsligare eller okänsligare receptorer. Men det kan vara så att det händer någonting som gör att en del kvinnor säger ”Åh, efter att jag har fött barn så har det faktiskt varit mycket bättre med migrän”. Och en del säger att det blir sämre. En del säger på samma vis när de kommer i klimakteriet. Att det aldrig varit så bra. Och en del säger tvärtom. Att ”Nej, efter klimakteriet så har jag faktiskt börjat få mer bekymmer med min migrän”. Så det finns inga hundraprocentiga sanningar utan det är mera, som vi har pratat om att de flesta tycker att graviditet är bra.
Helena Strevens – 53:23
Men det finns undantag. Och de flesta tycker att amning är fantastiskt. Men det finns undantag. Men sen så vet man ju inte vad beror det på. Det kan bero på att många efter en första graviditet kanske använder andra preventivmedel. Det kan också vara så att om man har en graviditet lite längre fram i livet så börjar man närma sig, de säger ju att migränen försämras lite sakta fram till man är fyrtio. Alltså att oavsett vilken typ av migrän man har så har man oftast mer tät migrän och kanske jobbigare migrän kring fyrtioårsåldern. Och om det beror på, det skulle kunna bero på att kring fyrtioårsåldern så är kroppen lite sämre på att bilda gulkroppshormon. Precis, de där sista dagarna innan menstruation. Och det finns liksom olika hormoner som påverkar varandra. Så tyvärr så går det liksom inte att säga något hundraprocentigt, utan bara generellt.
Malin Östblom – 54:36
Det finns liksom ingen karta, så här gör vi, hit går vi.
Helena Strevens – 54:41
Nej. Och där tänker jag att det är lite trial and error. Man får prova, man får prova sig fram. Och återigen det där då att många säger att ”Efter en graviditet och under amningsperioden, ja men då är det de här preventivmedlen som gäller. Och det är de vi brukar ha. Och det är lätt att sluta med om du vill bli gravid igen. Det är bra p-piller att ta i mellanperiod”. Ja. Men då gäller ju det också, hur funkar det på migränen? Man ska inte köpa första bästa råd utan det var ett första råd. Och sen om inte det fungerar så ska man gå tillbaka och säga. Nej, det här fungerade inte. Och det gjorde så här och så här med min migrän.
Leonora Mujkic – 55:32
Väldigt intressant alltså. Jag tänkte på, och det känner du till Malin, att en vän till mig fick ju migrän efter sin första graviditet. Alltså för första gången i livet. Hon hörde av sig och sa ”Jag tror att jag har fått, är det här ett migränanfall?” Och så har hon ju liksom fortsatt ha det, från ingenstans. Så man vet ju verkligen inte.
Malin Östblom – 55:53
Man har ingen aning. Och jag kom på nu att när jag ammade, då var det ju så här, om jag hade migrän och så sköt jag det så länge som möjligt, sen tog jag en triptan. Sen var jag tvungen att ställa klockan på tolv timmar, pumpa ur, kasta all mjölk under de tolv timmarna. Sen kunde jag amma barnen och jag dubbelammade och under tiden fick de ersättning. Och i efterhand så känner jag så här, men stackars dig. Alltså oj, vad jag vill krama dig och säga att det här är väldigt höga krav på en nybliven mamma.
Helena Strevens – 56:29
Ja, det tycker jag också. Jag tycker väldigt synd om dig för vad det är värt. Nej, men verkligen en tuff situation.
Malin Östblom – 56:38
Det gick ju bra. De är tretton år nu. De överlevde, men jag hade kanske inte behövt amma. Det kan ju också vara att någon hade kunnat gripa in och bara säga så här, vet du, det är inte så viktigt.
Leonora Mujkic – 56:49
Risk och nytta?
Malin Östblom – 56:50
Ja, risk och nytta med mitt liv.
Leonora Mujkic – 56:53
Ja, din livskvalitet och hur barnen mår generellt om deras mamma är helt slut.
Helena Strevens – 56:58
Jo, men det är det här med helhetssynen. Och det är ju faktiskt det precis som vi pratade om innan. Det är det vi kämpar med här. Att gå till en stressig klinik, antingen det är hos gynekolog eller neurolog eller allmänläkare eller vad det är. Och kräva att man ska få tid att berätta hela sin historia och vilken situation man är i. ”Jag har tvillingar hemma och så här ser det ut. Att jag pumpar ut och…” Men det har ju så, även små saker kan ju ha så stor effekt på ens. Det hade kanske räckt med att någon hade sagt att: ”Ja, och hur länge ska du amma då?”.
Malin Östblom – 57:40
Ja, men verkligen.
Helena Strevens – 57:43
Det är små saker ibland som gör att man tar, att man tillåter sig själv att ta bästa möjliga val för sin egen hälsa.
Malin Östblom – 57:54
Och det ska ju sägas att min man sa ju varje dag, ”Men hur länge ska du fortsätta så här?” Och sen så bestämde min syster och jag tillsammans att nu räcker det. Men det krävs ju också en annan kvinna. Jag vet inte varför, men att det är så laddat också.
Slut på intervju med Helena Strevens
Malin Östblom – 58:24
Och vad tycker du? Vad är dina reflektioner efter att både ha pratat med Helena och ha lyssnat på henne?
Leonora Mujkic – 58:31
Dels är jag ju så himla glad över att träffa en gynekolog som är intresserad av just migrän. Det har vi kämpat för i många år för att få göra, både privat innan vi startade podden, men också nu.
Malin Östblom – 58:44
Man glömmer bort den privata kampen också, ju.
Leonora Mujkic – 58:47
Så jag är glad över att träffa henne och sen så dels så är jag glad över att hon, jag tycker hon berättar på ett så himla pedagogiskt sätt. Och så insåg jag hur lite jag egentligen vet om det som sker under menscykeln. Jag skäms liksom lite. Och så tänkte jag så här, vadå, varför det? Jag kan vara glad över att lära mig istället för att skämmas.
Malin Östblom – 59:07
Jag blev också så här, det här är min kropp.
Leonora Mujkic – 59:10
Ja, jag vet. Jag vet. Men okej, du också Malin då, vad skönt.
Malin Östblom – 59:17
Ja, ja. Men det var ju lite också därför vi ändå tog med det här, att vi ville att hon skulle berätta, vad händer i hormoncykeln?
Leonora Mujkic – 59:24
Ja.
Malin Östblom – 59:26
Jag tänker att det, på samma sätt som vi behöver evidensbaserad kunskap om migrän, så behöver vi också kunskap om vad är det vanliga då? Alltså hur funkar kroppen vanligtvis. Eller hur?
Leonora Mujkic – 59:40
Ja, precis. Det är inte så att migrän är bortkopplad från kroppen i allmänhet. Som vi ju vet, eftersom det är därför vi pratar om till exempel menstruationsrelaterad migrän. Men nej, jag visste inte tillräckligt om det här och nu känner jag mig lite bättre rustad.
Malin Östblom – 59:58
Ja, jag med.
Leonora Mujkic – 59:59
Annars då, vad tänkte du?
Malin Östblom – 1:00:01
Ja, men jag tänker på det här med liksom som Helena ändå liksom propsade på på något vis. Alltså rätten till individbedömningar och behandling. Att det ska inte vara så att alla får exakt samma preventivmedel kanske. Utan att liksom kunskapsnivån känns ju verkligen som att den snabbt måste bli högre kring just hormonrelaterad migrän. Och sen är det på något sätt en viktig del också att jag som patient bemöts utifrån mina förutsättningar. När jag kommer till både neurologen och till gynekologen. Och det där som Helena säger att det ingår en uppföljning. Att man inte bara släpper utan att det utvärderas, hur fungerar spiralen eller pillren eller vad det är för någonting. Och kanske då om det är någon som har en samsjuklighet med, alltså om migränen är väldigt kraftig och kanske också då någon som har depression eller ångest. Att man kanske till och med bokar in, inte bara så här, ja men vid behov, kom tillbaka eller så. Och jag tycker att det är så många av våra lyssnarmejl, och det är väl det som det grundar sig i då, som innehåller fraser som så här, ”Ja men jag blev jättedålig i migränen av de här pillren. Så jag har slutat och har aldrig vågat prova något annat”. Så det är ju så sorgligt när det blir så.
Leonora Mujkic – 1:01:17
Jag kom att tänka på, på grund av det här samtalet med Helena just. Att när jag insåg att min migrän blev värre av hormonella preventivmedel så var det ju en barnmorska, då hörde jag av mig då till en, ja barnmorska var det nog jag kom till, som ja men hon rekommenderade helt enkelt en annan sort. Och jag blev jätterädd, jag ville inte testa det. Och sen många år senare när jag började få menstruationsrelaterad migrän så testade jag den sorten hon hade föreslagit för så länge sedan. Och det gick ju hur bra som helst. Men då hade jag i och för sig utvecklat kronisk migrän, så jag var ju fullkomligt desperat. Och jag vet inte om det var så att barnmorskan då för länge sedan inte förklarade varför jag skulle testa den andra sorten. Att de skiljer sig åt. Eller att jag var så rädd att jag inte lyssnade riktigt. Men det jag kommer ihåg är känslan av att hon inte förstod. Eller att hon inte tyckte det var så farligt liksom. Att jag hade så hemska anfall. Värre än jag brukade ha. Och då, när jag var tjugofem, så var det ju känslan som jag tog beslut utifrån. Det skulle jag inte göra idag på samma sätt. Men det var det jag gjorde då.
Malin Östblom – 1:02:21
Ja. Ja. Jag blir så… För du ringar ju in liksom. Både på något sätt hur viktigt det är att vårdpersonalen då verkligen berättar om skillnaderna i olika preparat eller läkemedel. Och hur de påverkar kroppen. Men vad är det för skillnad på olika typer av p-piller eller p-stavar. Eller vad det nu är för någonting. Och vad händer i kroppen. Men också då kanske vad som händer i det normala i kroppen. Jag satt och ritade när Helena pratade. Menscykeln. Såhär, ”Okej, jaha, här händer det. Här är vi efter mensen. Och vad händer sen? Ägglossningen. Jaha, då dippar det.” Och de här grejerna. Bara för att försöka förstå själv. För det är ju ett intrikat system på något vis.
Leonora Mujkic – 1:03:10
Verkligen.
Malin Östblom – 1:03:11
Men jag tänker om man inte förstår det då. Vad som händer i kroppen. Och sen så hur de här läkemedlen eller p-pillren och det, hur de påverkar de här svängningarna. Då är det jättesvårt att förstå eller fatta ett beslut.
Leonora Mujkic – 1:03:27
Malin gör vågor med händerna upp och ner och upp och ner för att på något vis…
Malin Östblom – 1:03:33
Förstå själv.
Leonora Mujkic – 1:03:33
Förstå själv. Symbolisera hur olika hormoner går upp och ner.
Malin Östblom – 1:03:38
Ja, men sen då också, tänker jag, det du säger också är ju att känslorna kan få ta plats också på något sätt då i den där diskussionen med barnmorskan till exempel. Att jag är så här rädd för att det där jobbiga hände. Då, men nu är det en annan situation. Sen så vet jag inte alltid om. Det är ju den här skillnaden mellan barnmorskor och gynekologer också. Det kanske är en gynekolog som ska komma in. Det pratade ju Kristina Gemzell Danielsson också om. Det kanske i större grad skulle vara gynekologer som är med och gör. Vanligtvis hänvisar man ju det till barnmorskor. Men en annan. Det är en annan sak också. Det är det här med graviditet och amning. Som vi också kom in på lite grann. Och det här med barn. Vi får ju frågor om det också. Ofta gäller det läkemedel, vad kan man ta och inte. Och då hänvisar vi förstås till behandlande läkare man går hos. Och sen finns det något som heter Janusinfo. Man kan gå in och läsa på själv om läkemedel och användning under graviditet.
Malin Östblom – 1:04:37
Men sen är det ju det här vi var inne på med Helena också att det är en risk att bli. Många säger att man blir av med sin migrän, man blir så jättebra. Men det finns ju också faktiskt ungefär femtio procent att man blir sämre. Det är ungefär som sen, vi ska prata om klimakteriet, det där är också väldigt olika. Och det kan ju vara bra att ha en reservplan kanske. Med sin allmänläkare eller neurolog. För vad gör man då? Om man blir sämre under graviditeten? I alla fall om man har kronisk migrän.
Leonora Mujkic – 1:05:06
Ja, jag har ju ingen erfarenhet av graviditet. Men jag tänker att även där kan det ju handla väldigt mycket om rädsla. Och i det fallet då såklart inte bara vad gäller en själv, förstås. Utan ytterligare en person.
Malin Östblom – 1:05:17
Nej men precis. För man blir ju jätteorolig förstås hur barnet påverkas. Av den medicin man tar. Samtidigt som man kan få panik och känna så här: ”Jag måste ta medicin för annars kommer jag inte överleva.” Och sen då ytterligare då, det här är ju så många led. Men det är ju också så här, hur blir livet sen då? Med en bebis och migrän?
Leonora Mujkic – 1:05:37
Ja, har jag berättat att jag fick tips att, om att jag behövde bli gravid för att migränen skulle bli bättre? Dels så sa ju den här personen då att migränen skulle bli bättre under graviditet och det har vi ju hört såklart. Men dels också att sen så skulle jag ha en bebis och då skulle jag inte kunna tänka så mycket på mig själv och migrän. Så då skulle det liksom bli bättre bara av att det skulle lösa sig självt. När jag inte är så självupptagen av mitt mående.
Malin Östblom – 1:06:04
Jag tror att du har sagt det här och jag fick också höra det faktiskt i en bättre migränfas när barnen var kanske ett eller två. Och då var det någon som sa att jag kanske inte hann ha så mycket migrän då. Det var ju bra. Och det är ju som att någon sparkar på en. Jag fattar inte varför man säger så. Det går inte att ta till sig liksom.
Leonora Mujkic – 1:06:23
Det var faktiskt en väldigt bra beskrivning. Det är som att någon sparkar på en när man ligger ner.
Malin Östblom – 1:06:28
Ja, när man ligger ner, tokligger ner liksom. Men vi pratade ju mycket om det där med värderad riktning [med Rikard Wicksell: avsnitt 12 och 13]. Och att hålla den både bra och mindre bra dagar. Oavsett om man har barn eller inte. Men en grej är ju att hur gör man det? Hur håller man den? När man sover för lite. Ens rutiner är helt rubbade. Man har mycket mindre möjlighet att hålla fast vid det som gör att man mår bra.
Leonora Mujkic – 1:06:54
Just det.
Malin Östblom – 1:06:55
För det är det man behöver ha med sig ändå in i, att man ska först överleva graviditeten och sen ta sig igenom småbarnsåren. Eller kanske i alla fall första året. Jag tvekade ju på om jag skulle klara av att ta hand om ett barn. Så tog jag risken. För att råka sen få tvillingar.
Leonora Mujkic – 1:07:13
Just det.
Malin Östblom – 1:07:15
Och det var ju en chock. Både psykologiskt och hormonellt. Jag hade ju migrän hela graviditeten. Och var jätterädd. Ja, det var inte så mycket bra känslor som dök upp där. Och det går ju kanske inte att översätta till så många. Men jag formulerade där efter de där första åren några oombedda råd till livande enbörds- och flerbördsmammor, med eller utan migrän.
Leonora Mujkic – 1:07:41
Okej, så länge de är bättre än det oombedda rådet jag fick.
Malin Östblom – 1:07:48
Jag kände att det blev babbligt, men vi gör det ändå. För det första tycker jag ändå är viktigt. Det är att göra en medicinsk plan med sin behandlande läkare. Och kanske det är när man försöker bli gravid. Vad kan man ta för förebyggande och anfallskuperande läkemedel? Hur snart går det att sätta in behandling efter förlossningen om det behövs?
Leonora Mujkic – 1:08:09
Just det.
Malin Östblom – 1:08:10
Både och då. Vad kan man ta för någonting? Och om man behöver ta triptaner. Det där jag satt och pumpade ur, det var asjobbigt. Men sen också kanske vilken icke-medicinsk behandling. Om man har gjort sånt innan. Men vad kan man göra under graviditeten och när man är liksom där? När man har en liten bebis.
Leonora Mujkic – 1:08:32
Som är mest för att lugna ner systemet. Tänker du?
Malin Östblom – 1:08:35
Ja, men precis. Jag tänker det.
Leonora Mujkic – 1:08:36
Om man har haft något sånt som man känner har varit bra för en i allmänhet, för välmåendet.
Malin Östblom – 1:08:41
Och då finns det lite olika där. Yoga kan man ju göra, men det finns lite dubbelt vad folk säger om massage och akupunktur och sådär. Så det kan man dubbelkolla med sin barnmorska eller en gynekolog. Och sen så gör en plan med sin partner. Hur delar ni på nätter? Alltså hur delar ni överlag? Alltså sömnbrist, det är ju för jäkligt. Det pratade vi om med Kerstin Blom [avsnitt 36 och 37]. Om sömnbehandling. Men här är det ju sömnbrist på ett annat sätt.
Leonora Mujkic – 1:09:12
Ja.
Malin Östblom – 1:09:12
Men det vet vi ju, eller för mig i alla fall, är en jättetrigger. Men sen också att prata kring föräldraledighet. Och hur gör man om du har migrän en dag? Då kan partnern vabba. Om du inte till exempel kan ta hand om barnet. Sådana saker kan vara bra att tänka igenom också.
Leonora Mujkic – 1:09:32
Just det, även om du är föräldraledig?
Malin Östblom – 1:09:33
Ja. Då sjukanmäler du dig istället.
Leonora Mujkic – 1:09:35
Ja, okej.
Malin Östblom – 1:09:36
Men det är också sånt som kan vara bra att ta reda på innan. Om man vet att man har kronisk migrän.
Leonora Mujkic – 1:09:42
På Försäkringskassans hemsida typ. Eller ringa Försäkringskassan.
Malin Östblom – 1:09:45
Ja, precis. Och de brukar ju alltid säga att ”Vi inte kan prata om någonting i förväg”. Så det är bra att läsa på istället. Och sen inventera sitt nätverk runt omkring. Finns det bra vuxna runt omkring som kan stötta? Far- eller morföräldrar eller andra. Och kan man dela familjelivet med andra vuxna? Det tycker jag är bra. Och sen är det ju det där att ta emot hjälp. Våga fråga och att ta emot hjälp. Och sen är våran devis var, it takes a village to raise a child. Att faktiskt se, tänka att vi är många runt omkring.
Leonora Mujkic – 1:10:18
Ja, men det är mycket genomtänkt. Och jag tänker att det där med att ta emot hjälp. Att våga göra det. Att våga släppa en del av kontrollen. Det kan nog vara viktigt när det gäller vuxna som lever med kronisk eller långvarig sjukdom, oberoende av om man har barn eller familj på det sättet. Man kan ju behöva hjälp med allt möjligt. Ja. Du, ska vi ta och avrunda för idag?
Malin Östblom – 1:10:40
Det ska vi. Jag ska bara säga faktiskt en grej till. Det där med att våga be om hjälp. Alltså de allra flesta människor runt omkring vill ju hjälpa till.
Leonora Mujkic – 1:10:47
Ja. Men vet ofta inte hur.
Malin Östblom – 1:10:49
Nej. Och då tänker jag även där att man faktiskt kan tänka det att just nu behöver jag hjälp. En annan gång kan jag hjälpa någon annan.
Leonora Mujkic – 1:10:59
Ja.
Malin Östblom – 1:11:00
Så att jag tänker att det ska man inte. Man ska inte tänka att det är svaghet. Det är en styrka att våga be om hjälp.
Leonora Mujkic – 1:11:05
Jag håller med om det.
Malin Östblom – 1:11:07
Ja. Vi ska avrunda. Och vad spännande det blir nästa vecka!
Leonora Mujkic – 1:11:11
Ja.
Malin Östblom – 1:11:11
Det också.
Leonora Mujkic – 1:11:11
Ja. Då ska vi lyssna på den andra delen av vår intervju med Helena.
Malin Östblom – 1:11:16
Om klimakteriet. Äntligen blir vi av med vår migrän!
Leonora Mujkic – 1:11:19
Äntligen! Du fick ju löftet när du var tolv. Äntligen infrias det. Tack för idag.
Malin Östblom – 1:11:23
Ja, men tack själv.