I avsnitt 37 av Migränpodden hör vi andra delen av samtalet med Kerstin Blom, docent i psykologi vid Karolinska Institutet. Kerstin berättar nu om den behandling mot insomni, KBTi, som hennes forskning kretsar kring.
Musik: Sharing Silence med KORALL. Från albumet Psychedelic Sunblock.
FÖR DIG SOM FÖREDRAR ATT LÄSA KOMMER EN REDIGERAD UTSKRIFT AV SAMTALET HÄR, INKLUSIVE LÄNKAR TILL VISSA BEGREPP OCH ÄMNEN SOM NÄMNS I AVSNITTET.
Kerstin Blom – 0:00
Det som förklarar varför det här är bra då, det är ju att förut sov du sex timmar utspritt på kanske åtta, tio timmar. Och så låg du och vred dig, kunde inte somna eller låg vaken under natten, plågades på olika sätt. Nu sover du de här timmarna i ett svep. Och det innebär ju också att du får en objektivt bättre sömnkvalitet.
Malin Östblom – 0:42
Hej och hjärtligt välkomna till avsnitt 37 av Migränpodden. Vi som gör podden heter Leonora Mujkic och Malin Östblom. Vi är personer som själva lever med migrän och vi gör den här podden för att vi brinner för att sprida kunskap om migrän.
Leonora Mujkic – 0:59
Det är jag som är Leonora och som vanligt så påminner vi om att i den här podden så pratar vi om sjukdomen migrän och allting runt omkring. Men vi ger inga medicinska råd eller rekommendationer. Den rollen är det sjukvården som har, naturligtvis. Däremot kan vi genom våra samtal förhoppningsvis väcka tankar och idéer hos er som ni på olika sätt kan ta vidare.
Malin Östblom – 1:22
Precis. Och det är jag som är Malin. Leonora och jag är glada över att Teva Sverige, Lundbeck Sverige och Pfizer Sverige har valt att annonsera hos oss. På vår hemsida migränpodden.se finns det länkar till Tevas patientsida Överlevnadsguiden för migrändrabbade, Lundbecks patienthemsida Allt om migrän och Pfizers patientsida Migränmönstret. Det är tre källor till kunskap och verktyg för oss som lever med migrän.
Leonora Mujkic – 1:48
Och länkar till alla tre finns också i avsnittsinfon där du lyssnar på poddar. Och sen då för tydlighets skull vill vi betona att varken Teva, Lundbeck eller Pfizer har någon påverkan på ämnesval eller innehåll i Migränpodden.
Malin Östblom – 2:03
Så är det. Hur är det med dig, Leo?
Leonora Mujkic – 2:05
Jo, men det är bra med mig. Det känns lite vårigt ute idag och nu när vi spelar in är det förmiddag. Så jag hoppas att jag kommer ut på en promenad i solen lite senare. Hur mår du, Malin?
Malin Östblom – 2:18
Jo, du. Jag märkte, nu övergick jag till ditt smeknamn där. Lite liksom otippat så.
Leonora Mujkic – 2:25
Du brukar ju säga Leo när vi pratar med varandra. Du brukar säga Leonora i själva podden.
Malin Östblom – 2:31
Tillbaka till frågan. Men det är rätt bra tycker jag. Jag gillar att det har blivit lite mildare och ljusare. Faktiskt. Mitt sömnbehov är ju absolut lika stort ändå. Men det kan vi ju prata om lite senare kanske.
Leonora Mujkic – 2:46
Ja, det kan vi. För idag ska vi ju fortsätta lyssna på vårt samtal med sömnforskaren Kerstin Blom. Och i den här delen av samtalet så berättar Kerstin om hur KBTi, alltså kognitiv beteendeterapi för insomni, går till.
Malin Östblom – 3:02
Just det. Och vi pratar ju också om hur man kan anpassa behandlingen vid samsjuklighet. Det vill säga om personen har andra sjukdomar eller tillstånd utöver insomni. Vilket också är väldigt vanligt, säger ju Kerstin. Och då med risk för att upprepa mig, och att jag har gjort det här i typ 37 avsnitt nu, det är ju så spännande!
Leonora Mujkic – 3:23
Ja, men det stämmer ju. Det är ju det. Det är därför vi gör det här.
Malin Östblom – 3:26
Ja.
Leonora Mujkic – 3:27
Skulle vi tycka det var tråkigt så skulle vi inte fortsätta göra det. Ja, finns det något mer opartiskt, eller kanske lite balanserat, du vill säga Malin, innan vi lyssnar på samtalet med Kerstin?
Malin Östblom – 3:39
Absolut inte. Det är inte min grej. Och jag tycker verkligen att det är Kerstin som ska ha all uppmärksamhet här. Det är hon som kan det där.
Leonora Mujkic – 3:47
Det är hon som kan. Ja, men då så. Här kommer andra delen av vårt samtal med Kerstin Blom.
Start på intervju med Kerstin Blom
Leonora Mujkic – 4:05
Nu har vi sagt KBTi och KBTi, men vad är det? Vad ingår? Vad är det som händer?
Kerstin Blom – 4:11
Nu, äntligen! Jag började med det här med vad gör man på internet? Hur funkar det när man är på internet? Så det har jag beskrivit nu. Men vad ingår i själva behandlingen? Då är det så att det är upplagt, precis som jag skulle säga alla KBT-behandlingar för olika saker är upplagda, att man får lära sig om diagnosen. Man får lära sig om behandlingen. Så att man själv som patient ska kunna förstå, vad är det vi gör och varför ska det här hjälpa mig, hur funkar det? Det kallar vi för psykoedukation inom KBT-världen. Så det är det första. Och sen så är ju själva grundpelarna i KBT mot insomni, det är ju sömnrestriktion som du nämnde, och även stimuluskontroll. Tjusiga ord.
Leonora Mujkic – 4:58
Som betyder?
Kerstin Blom – 4:59
Ja, så om vi börjar med sömnrestriktion så är det egentligen inte ett bra namn, för det handlar om sängrestriktion. Det är inte sömnen man vill ha restriktion på, utan det är tiden i sängen. Ibland kallar man det bed time restriction i forskningsvärlden. Men sömnrestriktion har satt sig i Sverige, så det verkar svårt att ändra på det nu. Det låter ju lite aversivt, som att det är inget man vill hålla på med. Jag vill ju ha mer sömn. Det är lite synd, men nu vet alla som hör det här att det inte är det vi pratar om. Och det är ju det här som du sa, kanske inte att man ska vara vaken tills man inte står ut längre, utan man ska ju sova enligt vissa tider, känner du säkert igen. Man börjar med att fylla i sömndagbok, oftast under en vecka minst, ibland två veckor beroende på. Och så tittar man på, alltså sömndagbok, då fyller man i när gick du och la dig, när somnade du, vaknade under natten och hur länge, många gånger, och när vaknade du på morgonen och när klev du upp ur sängen. Så räknar man ut hur, mycket sov man egentligen i genomsnitt under den här veckan per natt.
Kerstin Blom – 5:58
Låt oss säga att man sov sex timmar i genomsnitt per natt under den här veckan, då börjar man sömnrestriktionen med att man får bara ligga i sängen i sex timmar. Alltså så lång tid som man sov veckan innan ska man ligga i sängen. Man bestämmer en fast uppstigningstid som man håller under hela behandlingen som funkar för vardag som helg. Låt säga att man behöver gå upp sju för att hinna till jobbet. Då är det kanske min uppstigningstid. Och om jag då har sex timmar genomsnittlig sömn veckan innan då ska jag gå och lägga mig klockan ett för att ha sex timmar i sängen. Och då är det nog som du säger Leo, att då är man väldigt trött ofta.
Leonora Mujkic – 6:32
Så jag tycker ändå jag beskrev det rätt bra.
Kerstin Blom – 6:35
Verkligen, verkligen. Det är inte det som är regeln men det är det som är konsekvensen.
Leonora Mujkic – 6:40
Det är det som händer.
Malin Östblom – 6:43
Här kan vi snacka om farligt och att man dör. Det är liksom vadå, mina tio timmar.
Leonora Mujkic – 6:47
Du känner snarare att det här var farligt medan jag kände att tio timmar var farligt.
Kerstin Blom – 6:54
Rationalen eller så som man förklarar varför det här är bra då. Det är ju att förut sov du sex timmar utspritt på kanske åtta, tio timmar. Och så låg du och vred dig, kunde inte somna eller låg vaken under natten, plågades på olika sätt. Nu sover du de här timmarna i ett svep. Och det märker man ju ganska snabbt om man orkar genomföra det här, att det är ju skönare att sova dem i ett svep än att sova dem upphackat. Och det innebär ju också att du får en objektivt bättre sömnkvalitet, därför att dina sömnstadier kommer liksom i sin ordning. Du har först din djupsömn, sen har du lite grundare sömn och så har du din REM-sömn som du sover med konsoliderat utan fragmentering och uppvaknanden. Eller du kanske har några uppvaknanden men i princip så blir det i alla fall mindre av det. Och det är ju det som gör att du får en bättre återhämtning och en bättre kvalitet på din sömn. Sen när du lyckas göra det här i en vecka, att du ligger mellan ett och sju i sängen om det är din sovtid eller ditt fönster.
Kerstin Blom – 7:58
Då har du förhoppningsvis fått en god sömneffektivitet, som vi säger. Alltså, du sover en stor procent av tiden du ligger i sängen. Om den där sömneffektiviteten, att du sover mer än 85 procent av tiden i sängen. Ibland säger man 90 procent, det är lite olika. Vi säger 85 procent i den behandlingen som finns på Internetpsykiatri. Om du sover mer än 85 procent av tiden i sängen, då kan du lägga dig en kvart tidigare nästa vecka. Då får du lägga dig kvart i ett. Och så får det gå en vecka och då kollar man hur mycket av tiden i sängen sov du? Är det fortfarande över 85 procent? Får du lägga den en kvart tidigare. Får du lägga dig halv ett. Så plötsligt har du en sex och en halv timme som du sover kontinuerligt istället för …
Leonora Mujkic – 8:40
Malin ser ut som att hon kommer att avlida.
Kerstin Blom – 8:43
Ja, hon ser väldigt skeptisk ut.
Leonora Mujkic – 8:44
Förlåt att jag avbryter, jag bara kände att den här minen var liksom …
Kerstin Blom – 8:49
Det är ju fortfarande så att du sover ju. Nu sover du ju faktiskt två kvartar mer än du sov innan du började. Dessutom sover du sammanhängande. Det är stor skillnad, eller hur Leo?
Leonora Mujkic – 9:03
Det är jättestor skillnad.
Kerstin Blom – 9:05
Det här var inte överenskommet innan att det skulle vara en reklampelare för den här behandlingen. Men det är ju liksom när det funkar, vilket det gör för de flesta som genomför det enligt instruktionen, så är det så här vi förväntar oss att det ska vara. Och sen förlänger man med en kvart i taget tills man har en lagom sovtid helt enkelt. Då stannar man. Så man fortsätter inte bara tills man sover och ligger för länge i sängen och det blir problem igen. Sen kan man experimentera med det där och kolla hur länge kan jag egentligen ligga i sängen utan att det blir en försämrad sömn. Då får man hitta sina tider. Försöka hålla sig till när man behöver. Och sen är det inte så att man slaviskt måste gå upp klockan sju och lägga sig exakt den här tiden resten av sitt liv. Utan när man väl har hittat det här, det här är mina lagoma sovtider, här sover jag bra, då kan man experimentera med det, man kan ta sig friheter, man kan se vad händer, man kan välja att sova kort och dåligt någon natt för att det är värt det av någon anledning.
Kerstin Blom – 10:02
Ibland tar man en jättesovmorgon för det känns så skönt och då vet man att ikväll kanske jag inte somnade riktigt när jag hade tänkt, men det är okej.
Malin Östblom – 10:08
Men att man ställer om sitt förhållande till sin sömn, alltså att det blir mer ett vanligt. För jag är ändå inne på att man får ett ganska skruvat förhållande till sin sömn och det måste ju vara ångest i det. Jag pratar helt och hållet för mig själv. Jag tänker inte göra någon konstig metaanalys. Men att om man kan på något sätt ställa om det. Jag tänker att det är väl det KBT-sättet. Att man ändå nollställer det kanske. Jag skulle också vilja säga att anledningen till att jag sitter här och bara lite grann avlider. Det är ju, då får ni liksom tänka tvillingar. Alltså jag sov ingenting kanske i tre år. Två barn som inte sover samtidigt. Man håller på och försöker att de ska äta samtidigt och sova samtidigt. För att jag skulle försöka få. Jag är gift, det är inte det. Jag har en man med ett lika skruvat förhållningssätt, eller påverkan på sömnen. Därför att barnen. Ja, men två barn som inte sover samtidigt. Vilket gör att man alltid var vaken. Så jag ger det som en matta. Ett narrativ.
Leonora Mujkic – 11:16
Det kanske inte är då, nu frågar jag Kerstin här, det kanske inte är då som det passar bäst att göra något sånt här?
Kerstin Blom – 11:21
Nej, men det var ganska bra att det kom upp, för ett av kriterierna för insomni är att man ska ha en praktisk möjlighet att sova under natten. Jag har ju nu haft att göra med antingen terapeut eller handledare och i olika studier och så, ett par tusen i alla fall patienter. Och det enda som har dykt upp som man kan säga, nej du har inte praktisk möjlighet att sova under natten, det är just bebisperiod. För då är det ju faktiskt ofta så att en bebis vaknar flera gånger under natten och måste hanteras på något sätt. Och har man dessutom två så blir det ännu mer. Och då betyder det att då har man inte insomni, utan då har man bebis. Då behandlar man inte det med KBTi. Däremot efter bebisperioden så kan det kvarstå sömnproblem. Bebisen kanske bara vaknar en gång per natt, men man kan inte somna om. Då kanske man har utvecklat insomni. Då kan man börja jobba med det här.
Malin Östblom – 12:13
Jag kan inte uttrycka det på något bra sätt, men det är ju någonting i att ens hela fysik och psyke. Alltså allt är ju hormonellt också, man är ju lite förstörd efter den där perioden. Och därav att sömn också blir ganska laddat.
Kerstin Blom – 12:31
Ja, absolut.
Malin Östblom – 12:32
Någonstans, tror jag. Igen. Som sagt, de är ju 12 nu så jag borde ha kommit igenom det här. Men då och då så liksom dyker det upp igen.
Kerstin Blom – 12:39
Det är ju väldigt laddat för personer som sover dåligt så kan det ofta vara ångest förknippat med det och oro. Och då är ju en del av den här behandlingen att man får ju. Det är en sorts exponering också antagligen att när du får gå och lägga dig så där sent och har så kort tid i sängen att du då tänker hjälp, hur ska jag klara det här? Jag får inte ens ligga och vila flera timmar i sängen på natten. Så det är en sorts exponering att jag klarar faktiskt mina dagar ändå, som kan vara lugnande för många. Sen kan det bli för vissa att det går lite åt andra hållet som du säger, att man blir väldigt rigid kring de här tiderna. Jag måste gå och lägga mig nu, jag måste kliva upp då, annars så förstörs min sömn. Och då försöker vi uppmuntra mot slutet av behandlingen att man börjar experimentera lite grann och testa vad händer om jag gör si, vad händer om jag gör så? Så att man är lite mer flexibel. Och sen har man ju med sig det där att jag kan ha en knasig sömn ett tag, det är inte farligt.
Kerstin Blom – 13:33
Och sen vet jag hur jag rättar till den när jag tröttnar på det. Då kan jag bara ta till min sömnrestriktion eller mina lite mer ordentliga sömntider så ordnar det upp sig ganska snabbt. Så att man försöker vila i det. För en del så blir det en acceptans också, att så här knasig är min sömn. Och det går tydligen okej. Det är inte så farligt. Så det är också en faktor som spelar in för vissa, att man accepterar lite mer att ens sömn inte är så perfekt som man hade tänkt att den skulle vara.
Malin Östblom – 14:04
Vi pratar ju mycket om triggerhets när det gäller migrän. Vi pratar med alla möjliga som har från ett par migränanfall om året till som vi har varit uppe i, eller jag, och som du är uppe i Leo, med 25 migrändagar i månaden. Och då blir det ju också ett letande efter vad är det som är fel? Vad gör jag för fel för att migränen är sån här? Och då är ju sömnen lätt att ta till som du sa nyss, Leo. Sömnen blir ju en sån sak för det är bland det första man får höra. Det är viktigt att sova rätt. Och så får man de här, inte för mycket, inte för lite. Vad är lagom för dig? Och det finns ingen magkänsla kvar för det är inte det man uppmuntras att ha i vårt samhälle heller. Och då tänker jag att det med det här ångestpåslaget är så lätt att det rör till sig i ens liv eller i ens situation. När man ska ha så många faktorer man ska hantera och ha koll på. För att må bra, för att inte bli sämre. Det blir hätskt och sömnen är ju det som rubbas så lätt också.
Leonora Mujkic – 15:10
Ja, det blir ju en av alla ångestgrejer. Nu börjar det förändras lite, har vi sett i forskningen vad gäller migrän. Men tidigare och fortfarande nu så får man ju inom vården, för det blir ju som du vet Kerstin, så det tar ganska lång tid innan nya rön kommer till vården och sen till patienterna. Men det är ju mycket fortfarande inom migrän, man ska undvika saker. Att det här, vi säger att vin är en trigger, undvik det. Undvik den maten eller sov så här. Det blir ju som att man har liksom en regelbok man ska följa. Och vissa saker, man kanske inte behöver undvika dem egentligen. Det kanske inte är så svårt. Skit i att äta choklad då, om du nu tror att det är trigger för migrän. Men att sova lagom, att säga det till någon som dessutom har en sjukdom, det är som att ge dem ångest i present.
Kerstin Blom – 15:56
Jag förstår att det är jätteknepigt. Men jag tänker också att om man … Jag har förstått att det är ändå vanligt med insomni för personer med migrän. Vanligare än för friska, men ungefär lika vanligt som för många med andra sjukdomar. Att man delar det med andra samsjukligheter. Och då är det ändå så att om man har insomni, då är det ju inte fel att försöka behandla det.
Leonora Mujkic – 16:20
Nej, verkligen inte.
Kerstin Blom – 16:22
Och då kan man ju kanske också få hjälp att hitta det där lagoma. Vad är mitt lagom? För då jobbar man med att förlänga tiden i sängen tills det är en lagom procentandel sömn av tiden i sängen. Och kan man inte känna att nu är det bra för mig, många avslutar ju den här sömnrestriktionen när man känner att nu funkar det bra, här stannar jag. Annars kan man gå på de här procentsatserna. Ligger mellan 80 och 90 procent. 80-85 eller 85-90, kan man stanna.
Leonora Mujkic – 16:51
Du pratade om sömnrestriktion, och du sa också något om stimulus.
Kerstin Blom – 16:55
Stimuluskontroll, väldigt tjusigt ord. Det handlar egentligen om vad ska jag göra om jag ligger vaken och inte kan somna? Om jag ligger där i sängen och inte somnar. Även om man gör sömnrestriktion så kan det vara så att det tar ett tag innan kroppen vänjer sig och så. Och då så handlar stimuluskontroll om att man ska, teorin bakom är att man bryter kopplingen mellan säng och att ligga vaken. Man ökar kopplingen mellan säng och sova. Att det är en sorts betingningsprocedur som pågår. Det är ju en teori. Det vet man ju inte 100 procent säkert att det är så. Men det är det som är tanken bakom och själva beteendet verkar vara effektivt. Och det är att om man har legat ungefär en kvart i sängen och inte kan somna, då ska man ju inte titta på sin klocka. För att titta på klockan när man inte kan sova är ju väldigt stressande, så den kan man vända bort eller lägga bort. Men om man känner så här nu har det gått ungefär en kvart, ja men då går man upp och så gör man någonting i ungefär en kvart som är i liksom inte för starkt ljus och inte för aktiverande.
Kerstin Blom – 17:53
Man kanske sitter i dunklet och läser en tidning och tar ett glas mjölk, liksom. Gör någonting stillsamt. Och sen så går man och lägger sig igen efter ungefär en kvart. Och då så försöker man somna igen. Och somnar man inte på en kvart så gör man det där ingen tills man somnar när man lägger sig. Och då lär man kroppen att i sängen sover jag. Sen finns det, man kan göra det som en, man kan ha enbart stimuluskontroll som terapi också. Att man bara gör det. Och då ska man inte gå och lägga sig förrän man känner sig sömnig, är instruktionen då. Och då blir det lite som en sömnrestriktion, för personer som har insomni känner sig ofta inte sömniga. Så då väntar man och väntar och väntar och väntar. Till slut går man och lägger sig i alla fall. Och då har man liksom gjort en sömnrestriktion, att du har byggt upp ditt sömntryck så mycket så att du somnar. Förmodligen är det det som händer. Men i våra behandlingar som vi jobbar med så brukar vi säga gå upp efter ungefär en kvart, var uppe ungefär en kvart, gå och lägg dig igen sen.
Kerstin Blom – 18:49
Eftersom det här att känna sig sömnig oftast inte händer.
Malin Östblom – 18:53
Ja, just det, då är det bättre att ha en tid.
Kerstin Blom – 18:55
Ja, och inte vara uppe för länge.
Malin Östblom – 18:57
Intervallträning.
Kerstin Blom – 18:58
Ja, precis. Och oftast kan man ju somna när man har lagt sig även om man inte kände sig sömnig.
Malin Östblom – 19:15
Passar det här för alla patienter? Jag tänker liksom kön och ålder och etnisk bakgrund och så.
Kerstin Blom – 19:22
Det korta svaret är ja. Det verkar passa för alla patienter, alla samsjukligheter. Så att om du har insomni, oavsett vad du har för andra sjukdomar eller besvär, så verkar det som att hittills har man inte sett något fall där KBTi inte fungerar. På gruppnivå då, förstås. Studier är ju alltid på gruppnivå. Det betyder inte att varenda kotte nödvändigtvis har fått det att funka. Så det finns några samsjukligheter där man är lite försiktig.
Leonora Mujkic – 19:53
Vad är det för några?
Kerstin Blom – 19:55
Inte bara kör rakt på. Ja, men egentligen så är det väl kanske framför allt en inte välmedicinerad och stabil bipolär sjukdom. Där man fortfarande är lite försiktig. För att eftersom maniska och hypomana skov kan triggas av att man sover lite. Nu kommer det mer forskning som verkar tyda på att det är inte farligt att göra sömnrestriktion. Triggar inte maniska skov, verkar det som. Men vi är fortfarande lite försiktiga och kanske anpassar metoden lite grann. Så att man gör en liten variant på KBTi. Annars så verkar det inte ha dykt upp än någon samsjuklighet där inte sömnen blir bättre med KBTi om man har insomni.
Malin Östblom – 20:39
Just det.
Leonora Mujkic – 20:40
Och är det, apropå samsjuklighet då, anpassar man även i andra fall, finns det något annat fall förutom det du pratar om nu då? Där man anpassar internetbehandlingen efter patientens förutsättningar? Om man har andra sjukdomar, eller hur? Är det ungefär samma för alla?
Kerstin Blom – 20:56
Internetbehandling, jag tänker på KBTi generellt. Det kan man ju ge individuellt och i grupp och via internet och på olika sätt. Så anpassningen sker ju mera …
Leonora Mujkic – 21:04
Jag tänkte nog egentligen KBTi generellt.
Kerstin Blom – 21:07
Ja. Alltså egentligen så är det så här att man skulle kunna säga att, och det har forskats på väldigt många olika samsjukligheter kan jag säga, bland annat migrän och man har sett att KBTi är effektivt också för personer med migrän. Så det är inte det att man inte har testat det på en massa sjukdomar, jo, man har testat det på väldigt, väldigt många olika samsjukligheter och det har funkat bra. Och i det stora hela kan man säga så här: kör vanlig KBTi, det funkar. Det man gör när man anpassar det är att man kanske tweakar det lite grann hur man gör det. Alltså hur man jobbar med patienter, till exempel personer med ADHD. Ja, men då kanske man anpassar lite hur man jobbar med behandlingen för att det ska bli lättare för personer med de utmaningarna att ta till sig behandlingen och göra det här. När det är bipolär sjukdom till exempel då, då kanske man jobbar lite extra mycket med det här med det som ger dygnsrytmen, ljus och mörker, andra saker som signalerar vad tiden är i kroppen, så att man får sömnen på natten och inte på dagen, till exempel.
Kerstin Blom – 22:10
Samma sak med de som har försenad eller för tidig sömnfas, alltså att kroppen vill sova sent på dygnet eller tidigt på dygnet. Då jobbar man också extra med de här ljus- och mörkersignalerna. Så det är sådana anpassningar. Man ändrar inte metoden egentligen särskilt mycket, utan man jobbar med hur man förmedlar behandlingen, hur man kan stötta personerna med att få till det.
Malin Östblom – 22:33
Kognitiva hjälpmedel och så?
Kerstin Blom – 22:35
Det kan vara kognitiva hjälpmedel, det kan vara bara hur man. Hur man levererar informationen. Det kan vara hur mycket stöd man får, vilken typ av stöd man får. Man kanske behöver mycket påminnelser eller man kanske behöver fokusera på bara några få metoder. Och inte göra allt man kan göra, smalna av det lite grann. För personer med mycket stress, då kanske man vill lägga in lite sådana livsstilsdelar som är lite mer riktade till stress. Personer med depression, som jag har jobbat med en hel del, med samsjuklig depression och insomni, som är ett jättevanligt område. Där har vi jobbat lite grann med en metod som kallas sömnkomprimering där man istället för att, som i sömnrestriktionen, börja med väldigt kort tid i sängen och öka den, så börjar man med lite längre tid i sängen och minskar den gradvis. Det är också en anpassning som man kan göra om man tycker att det behövs och det finns ganska gott forskningsstöd för den metoden också. Så det är i princip kan man säga så här: kör en vanlig KBTi, det går oftast bra.
Kerstin Blom – 23:41
Men om man vill göra det lättare för folk och för att fler ska klara av det, då kan man ibland vilja göra vissa anpassningar.
Leonora Mujkic – 23:46
Långvarig smärta, då? Alltså migrän kan ju på sätt och vis räknas in i det eftersom man har ju de här ofta väldigt smärtsamma anfallen och har man kronisk migrän så har man ju det väldigt ofta. Men det finns ju såklart många typer av långvarig smärta. Finns det någonting där som man …
Kerstin Blom – 24:03
Ja, men där tänker jag det är typiskt ett sådant område där man vill anpassa lite grann kontexten kring behandlingen. Alltså att man kanske inte ändrar på sömnrestriktionsinstruktionen. Den gör man som man gör. Men man kanske jobbar mer med exempel på hur man kan göra om man har smärta. Att man har, till exempel, om du har smärta på det här sättet, hur kan du då hantera det, både när du är vaken och under natten? Finns det saker man kan göra som är specifikt för smärta? Så att man liksom lägger till råd kring, eller metoder, kring hur man hanterar den här samsjukligheten samtidigt som man gör den vanliga sömnrestriktionen egentligen. Så det är mer sådana anpassningar man gör.
Malin Östblom – 24:46
Okej, man försöker få ihop det lite kan man säga. Ta bort stuprören på något vis.
Kerstin Blom – 24:50
Ja, men istället för att det är bara en enkel sömnrestriktionsinstruktion i princip, så pratar man också om okej, de här besvären som du också har, hur kan man tänka kring dem, vad kan man göra med dem? Det är mera sådana anpassningar man gör. Det finns ju forskare som förfäktar att vi ska inte hålla på med en massa anpassningar utan KBTi är bra som det är. Det funkar för alla. Och sen när man är i en praktisk klinisk vardag, så kanske man ser att här kan det ändå vara bra om vi gör lite förändringar i hur vi förmedlar innehållet eller till och med trycker på vissa metoder lite mer och andra lite mindre.
Malin Östblom – 25:31
Jag tänkte att vi skulle hoppa in lite på lyssnarfrågor. Det var många som skrev. Vi skickade ut en sån här grej på våra sociala medier. Att vi skulle intervjua dig. Och det är en kvinna som skriver att hon är i förklimakteriet. Och att hon har gått från att ha sovit bra till att vakna på småtimmarna och ha svårt att somna om. Och hon undrar, hur ska man göra med det? Om man ska göra något och om det beror på några specifika hormoner.
Kerstin Blom – 26:02
Jättebra fråga. Och det är väl kanske underdiskuterat på ett sätt. Det börjar ju komma att man pratar om klimakteriet men det är fortfarande mycket som är okänt för många. Om det beror på specifika hormoner, det gör det säkert, men jag vet inte det, utan det är ju hormonforskarna som kanske kan svara på det. Men det är ju helt klart att klimakteriebesvär handlar ju om förändringar i hormonsystemet. Men vilka hormoner och så där, det vet jag inte. Men däremot, det är ju väldigt vanligt med störd sömn under klimakteriet och förklimakteriet, tydligen. Och det man kan göra är ju faktiskt samma sak som om man inte är i klimakteriet och sover dåligt. Det finns ju forskning som visar att också om man har besvär av insomnityp och är i klimakteriet så hjälper KBT mot insomni också. Och sen är det ju så, jag skulle vilja nämna steget före KBTi, därför att det är inte alltid så att man har en full-blown insomni-diagnos och behöver KBTi, utan man kan ju börja med att jobba med sina beteenden och sina vanor på ett strukturerat sätt.
Kerstin Blom – 27:15
Och många kommer nog väldigt långt med det. Om jag började sova dåligt i förklimakteriet … Pratar om en vän, det har inte hänt mig. Jo, det har det.
Malin Östblom – 27:24
Du kan prata om mig idag.
Kerstin Blom – 27:27
Jag har ju själv använt de här metoderna som vi ger som råd eller strategier för en god sömn, som alla kan använda om man har problem med sömnen, utan att man behöver prata med någon läkare eller få någon diagnos eller så. Och sen om inte det här hjälper, då kan man gå vidare och söka annan vård. Och då är ju huvudstrategin, bestäm en fast tid när du ska gå upp, vardag som helg. Håll den uppstigningstiden. Därför att sömnen, i alla fall en teori om mekanismen, men den är väldigt stark: för att sova så handlar det om att du ska ha byggt upp sömntrycket som vi pratar om. Som byggs upp när man är vaken och sjunker när man sover. Men du ska också följa dygnsrytmen. Kroppens dygnsrytm ska hänga med jordens dygnsrytm. Då är det här med fast tid och att den ska vara på morgonen. Jag behöver inte säga exakt vilken tid, men det handlar om att få dagsljus under dagen och att det ska vara mörkt när man sover. Så bestäm en fast uppstigningstid som är på morgonen. Håll den tiden varje dag. Nästa grej är att bestäm dig för när du ska gå och lägga dig och lägg dig inte för tidigt.
Kerstin Blom – 28:36
Nu pratar vi inte sömnrestriktion utan bara ha en lagom tid i sängen, inte mer än du tänker att du ska sova. Så om du tänker så här, men jag är nog en person som brukar behöva 7,5 timme sömn. Ja, men då lägger du dig 7,5 timme innan du ska upp. Så att du tajtar till den tiden lite grann. Och så håller du de här tiderna. Det är huvudstrategin. Börja med det. Sen finns det lite kompletterande strategier som vi brukar nämna också, som man kan kombinera med de här grundläggande strategierna, för god sömn. Avstå från tupplurar om du vill sova på natten, som vi har pratat om. Se till att du får dagsljus. Ju tidigare på dagen desto bättre. Om du inte lyckas med något annat så ställ dig i ett fönster. Varva ner innan du lägger dig. Sitt inte och jobba eller håll på med dator eller kolla på tv, kanske precis till sista sekunden du ska stänga ögonen, utan ha en liten rutin. Kanske någon halvtimme då du varvar ner, kanske släcker ner lite, minskar ljuset och sen går du och lägger dig. Var aktiv på dagen. Aktivera dig fysiskt, socialt, använd kroppen och hjärnan.
Kerstin Blom – 29:39
Och sen undvik koffein, nikotin och alkohol, för det stör sömnen. Så att kanske inte dricka kaffe efter tre om du har svårt att sova, eller inte på kvällen i alla fall. Nikotin är också, det känns som att det är lugnande, men det är faktiskt uppiggande för hjärnan. Och alkohol har vi ju pratat om att man kan somna men man vaknar under natten. Sen är det ett undantag där att gamla personer kan ibland sova bättre om de dricker lite kaffe innan de ska sova. Det får man prova sig fram om man hör till den gruppen.
Leonora Mujkic – 30:11
Jag drack faktiskt kaffe senast igår, klockan nio på kvällen.
Kerstin Blom – 30:15
Du är ganska gammal.
Leonora Mujkic – 30:16
Jag är ganska gammal, jag är faktiskt 39 år. Men jag tänkte apropå det där att man till slut kanske lär sig själv att känna, istället för att vara rädd för saker. Att man kanske till slut lär känna så här, vad funkar för mig då?
Kerstin Blom – 30:29
Absolut. Så där gör jag ibland också. Och ibland sover jag inte sämre heller. Så att de här råden är sånt som gäller. Förutom det här med tiderna, som jag tycker man ska prova om man har svårt att sova om man är i klimakteriet eller annars också. Prova att hålla de här strikta tiderna ett tag och se om sömnen blir bättre. Korta tiden i sängen lite om du fortfarande sover dåligt. Experimentera med det. Och sen är det, när du sover bra igen, ja men då kan du ju ta dig friheter och så bara styra upp det igen om det behövs. Och de här andra råden om liksom varva ner, aktivera sig, det är allmänt goda råd och det är ingen lag och man gör det som passar för en själv. Men det är sånt som för många hjälper också.
Malin Östblom – 31:10
Och det är väl som du säger att just om man får problem med det, det är klart att man inte behöver reglera sig om det fungerar. Men då är det ju bra att ha råd som är, precis som du säger, steget innan man behöver söka vård. Eller lite det här, är det farligt att sova för lite en period? Nej, med största sannolikhet inte.
Kerstin Blom – 31:32
Och lyckas man hålla det här, om man testar, låt säga att den här personen i förklimakteriet provar nu och har lite strängare sömntider en period och märker att det funkar, ja, och så kanske man ballar ur och så har man inte det ett tag. Det gör ingenting. När man tröttnar på att inte sova så bra, då kan man bara tajta upp sömntiderna igen och prova, är det värt det?
Leonora Mujkic – 31:50
Precis.
Malin Östblom – 31:51
Har vi pratat om varför sömnen är störd? Finns det svar på det vid migrän, eller annan smärta? Eller hör det ihop? Är det åt båda hållen? Förstår ni vad jag menar?
Kerstin Blom – 32:06
Ja, jag förstår vad du menar. Ja, jag kollade lite grann på det och det är som du säger att störd sömn har ett samband med ökad risk för att utveckla migrän och vice versa. Att ha migrän har ett samband med en ökad risk för att utveckla insomni. Det är inte jättemycket ökad risk, dock.
Malin Östblom – 32:27
Nej.
Kerstin Blom – 32:28
Utan det verkar mer vara att väldigt många sover dåligt. Personer med olika andra sjukdomar verkar sova sämre. Och sen exakta sambanden är det ju jättesvårt att veta vad det beror på. Man kan ju tänka sig att sjukdomen påverkar ens livsstil på ett sätt som påverkar sömnen, till exempel. Det behöver ju inte vara direkt kopplat till vad det nu är som gör att man får migrän, som man väl inte riktigt vet heller.
Leonora Mujkic – 32:56
Nej, det vet man inte.
Kerstin Blom – 32:58
Eller också är det det, eller också är det en kombination.
Leonora Mujkic – 33:00
Precis. Jag har också förstått det som att det är både och – att det är bidirektionellt – men att man vet inte riktigt varför det hänger ihop. Men det har jag faktiskt inte ens tänkt på, men som du sa Kerstin nu, att det finns ju vissa beteenden man tar till när man har vissa sjukdomar, som migrän till exempel. Man försöker ju ändå, om man har migränanfall, ofta att begränsa sig. Man aktar sig ju lite grann för stimuli till exempel. För att man är rädd att saker ska utlösa migränanfall. Eller det utlöser faktiskt migränanfall. Eller så har man haft ett anfall under dagen. Och då har man bara varit helt utslagen. Och då kanske det inte blir att man sover på natten. Det finns så många olika saker som kan påverka. Men det är ju ändå skönt att veta att funkar det inte med de här sömnhygien, eller vad det nu heter …
Kerstin Blom – 33:43
Eller strategier, kallar jag det för.
Leonora Mujkic – 33:45
Strategier, ja. Då finns det ändå behandling faktiskt att prova.
Malin Östblom – 33:48
Behandling som kan vara tillgängligt även för vår grupp, om man nu säger så, därför att det är internetbaserat.
Kerstin Blom – 33:55
Ja, det finns ju KBTi, det som ges i grupp eller individuellt också, i Sverige. Men det är lite mer stokastiskt, var man kan få tag på det. Vissa vårdcentraler till exempel har det. Men det är inte helt självklart att alla lyckas få tillgång till det. Men det är också annars en möjlighet, om man inte vill jobba via internet eller kan jobba via internet. Så kan man ju försöka söka reda på andra alternativ förstås.
Leonora Mujkic – 34:21
Är det något du vill tillägga som vi inte har berört under samtalet idag?
Kerstin Blom – 34:26
Jag bara kom att tänka på det när du sa det du sa nyss här, om livsstil och att man anpassar sig sådär. Det där är ju precis. Det är vanligt med olika samsjukligheter, att man ändrar sitt liv utifrån sin sjukdom på ett sätt som inte främjar sömnen. Till exempel att man kanske är mindre aktiv och lite mer försiktig och inte är så social och inte så fysiskt aktiv kanske. Och allt det där är ju sådana faktorer som kan göra sömnen sämre. När det gäller smärta generellt så går ju smärtbehandling, när man jobbar med beteendemedicinsk behandling där, så går ju det väldigt mycket ut på att prova att leva sitt liv utifrån det liv man vill ha trots att man har ont. För att man har ont ändå. Genom att göra saker fast du har ont så får du ett gott liv med ont istället för ett begränsat liv med ont. Och sen om man har tur så kanske det onda också förbättras. Men framförallt så handlar det om livskvalitet. Och det där kanske, vet jag inte om det kan vara någonting liknande för migrängruppen, att man kanske begränsar sig på ett sätt som blir kontraproduktivt, inte bara för sömnen utan för livet.
Malin Östblom – 35:40
Absolut.
Kerstin Blom – 35:41
Det kanske också är någonting som hänger ihop med också mitt område, tänker jag.
Malin Östblom – 35:46
Jo, verkligen. Vi har haft som tema, eller vi själva har ju gått smärtrehab med ACT-inriktning och haft kontakt och intervjuat flera personer inom det området och sådär (Avsnitt 12, 13, 28, 29). Och jag får den här, när du pratade om det, för jag fick den här känslan, ja, det här skulle man ha haft nästan på smärtrehab, delar av det här. Jag minns inte om vi pratade om sömn då, men någonstans så blir det ju. Jo, det var nu när du pratade om anpassning utifrån smärtproblematiken. Att man anpassar den här behandlingen utifrån det. Och lite grann tänker jag där också. Det borde ju inte vara de där stuprören. Här pratar vi om smärta. Här pratar vi om sömn. Här pratar vi om migrän eller någonting sånt. Utan att det hänger ju så tydligt ihop. Det tycker jag blev jätteklart idag på något vis. Och det är ju verkligen det spåret som vi har också. Ja, vi tog vår smärta med oss på smärtrehab. Vi gick från smärtrehab och hade nog inte mindre smärta, men vi hade i alla fall ett verktyg som gjorde att vi fungerade bättre. Och sen så har vi fattat val. Jag fick barn. Vi har gjort olika saker.
Malin Östblom – 36:59
Men någonstans i det här så är det ju det där att inte leva och vara rädd. Ta steg framåt istället för bakåt. Att ändå försöka blicka utåt. Sätta någon sorts punkt någonstans och tänka att det är ditåt jag är på väg och vad behöver jag göra för att nå dit? Och jag tänker att det här är en jätteviktig del i det.
Kerstin Blom – 37:19
Det var jättebra sagt tycker jag. Och sen de här strategierna som jag pratade om, de kan man hitta på nätet. De finns på KI:s hemsida till exempel, där vi lagt upp dem om man söker på Bättre sömn på KI.
Leonora Mujkic – 37:32
Då länkar vi till det.
Kerstin Blom – 37:33
Så hittar man dem där. De finns också i tidningen Evidens som finns på nätet som är Region Stockholms. Ja, tidskrift. Har vi också lagt upp dem där. De finns där. Om man testar det där och inte det hjälper. Om man tänker, jag har nog en värre insomni än det här hjälper mot, då tycker jag verkligen att man ska söka upp KBTi. Och försöka få det av någon som gör det ordentligt. Legitimerad vårdpersonal som ger en riktig KBTi.
Malin Östblom – 38:05
Vi kommer länka, det blir jättebra. Då har vi en slutfråga som vi ställer till alla våra intervjupersoner i podden. Och det är, vad skulle du vilja säga till någon som har det riktigt kämpigt med migrän just idag?
Kerstin Blom – 38:21
Vad kan man säga och ändå förhålla sig ödmjuk till att … Även om jag också har haft migrän tidigare i livet så har det verkligen inte varit på någon särskilt besvärande nivå. Jag har stor respekt för att man lever med svårigheter som är svårt att sätta sig in i, om man inte är där. Jag hoppas att om man har sömnproblem också, att man har lyssnat och att man provar kanske de här strategierna och att man orkar söka hjälp. Om inte annat anmäla sig på internetpsykiatri.se så får man någon som tar kontakt med en och sen kanske det rullar på. Om man inte orkar ta tag i det på något annat sätt, man kan gå till sin vårdcentral också förstås. Att man inte bara accepterar att man ska ha det eländigt utan att man försöker orka agera. Det kan vara så att man kan få mycket hjälp. Eller om man har insomni, så kommer man att kunna få hjälp, så kan jag säga.
Malin Östblom – 39:19
Tack så jättemycket och tack så mycket för att du tog så frikostigt av din tid.
Kerstin Blom – 39:24
Jättekul att få vara med. Tack för att ni gör det här, det är så viktigt.
Slut på intervju med Kerstin Blom
Malin Östblom – 39:41
Ja, vad tar du med dig av det här samtalet? Något som du fastnade lite extra för?
Leonora Mujkic – 39:47
Ja, jag blev ju lite av en reklampelare för KBTi där. Det var ju som Kerstin sa då inte planerat. Men det blir ju lätt att man liksom, när något fungerar bra för en själv, försöker pracka på det på andra människor. Så jag borde kanske ha hållit mina hästar lite där. Men det är mer i kategorin anteckning till mig själv.
Malin Östblom – 40:10
Kändes inte så tycker jag. Om det hade varit liksom blodiglar då hade jag ju stoppat. Men det är jättebra faktiskt tycker jag, att du kunde ju också förklara vad det handlar om. Och vad hade du försökt sälja? Vad var det vi pratade om i början? Magnetmadrasser var väl det jag sa i något av de första avsnitten. Att jag hade stannat vid liksom.
Leonora Mujkic – 40:28
Ja, nej du sa kristaller faktiskt.
Malin Östblom – 40:31
Då hade vi ju sagt stopp och belägg. Men det här var en helt annan sak. Det här gjorde ju att det fick färg liksom. Jag tycker det var jättehärligt.
Leonora Mujkic – 40:39
Ja, men vad bra. Jag vet inte om du hör att det är hundskall i bakgrunden. Det är hos grannen. I alla fall, nej, jag försöker inte sälja något. Jag har fått höra av en riktigt bra säljare att jag inte ens skulle kunna sälja vatten i Sahara. Så, men det är ett annat ämne.
Malin Östblom – 40:55
Det tar vi en annan gång.
Leonora Mujkic – 40:56
Ja, men när jag lyssnade på samtalet med Kerstin så här i efterhand nu. Så insåg jag att vi börjar ju lätt tänka på hur sömnen påverkar vardagen. Alltså du vet. Jag har sovit dåligt så jag kommer få ett migränanfall. Jag har sovit dåligt så jag kommer inte orka göra det jag behöver göra idag och så vidare. Men vi tänker kanske inte lika mycket på hur det vi gör i vardagen påverkar sömnen. Och det kan ju såklart variera mycket från person till person vad man skulle kunna göra där för att kunna förbättra sin sömnkvalitet i längden. Du då, vad fastnade du för?
Malin Östblom – 41:31
Det där är en väldigt arbetsterapeutisk insikt du kom till där.
Leonora Mujkic – 41:35
Nämen tack.
Malin Östblom – 41:35
Ja, jag tänker det. Jag hamnar lite på, apropå arbetsterapi, jag hamnar på två olika nivåer i mina insikter på något vis. Hur jag kan använda det här på mig själv. Och du märkte det. Det handlar ju liksom om att bryta de här negativa tankarna och känslorna. Det är väl det att det blir så mycket känslor och tankar som kommer när sömnen inte fungerar. För om den fungerar, då tar den ju väldigt lite plats.
Leonora Mujkic – 42:08
Ja, visst.
Malin Östblom – 42:09
Eller hur?
Leonora Mujkic – 42:10
Absolut.
Malin Östblom – 42:12
Och för mig, det går ju så lätt över i katastroftankar. Och jag tänker att det gör det för andra också.
Leonora Mujkic – 42:17
Ja.
Malin Östblom – 42:18
Vill jag tro. Det är inte bara jag. Och det går inte. Det kommer aldrig fungera. Och låt mig vara i fred. Jag måste vara i sängen. Så att jag har chans att somna bara tio minuter. Och sådär. Och det lär vi oss här, att det är inte så man ska göra.
Leonora Mujkic – 42:34
Nej. Nej, det är ju inte det. Men det är ju svårt att börja med nya rutiner alltså. Och också det här som forskningen visar fungerar, i det här fallet då kortare tid i sängen. Alltså kortare tid i sängen?
Malin Östblom – 42:47
Det är jättekonstigt.
Leonora Mujkic – 42:48
Ja, det känns ju för en själv som motsatsen till det som verkar rimligt. Som du säger, men vad fan, lämna mig ifred. Jag ligger ju i sängen för att kunna somna. Det är lite som med träning (avsnitt 23), tänker jag. Om man har erfarenhet av att det har triggat migränanfall någon gång eller ens hört att det skulle kunna göra det. Då verkar det ju galet att göra det frivilligt. Men även där, det är ju precis det vi bör göra. På ett rimligt sätt förstås, som är anpassat efter ens mående. Och det är ju det som Kerstin säger också om KBTi, att man får anpassa behandlingen efter individens situation. Men du sa två nivåer. Hur du kan använda det vi har lärt oss på dig själv, var den ena. Och vad är den andra?
Malin Östblom – 43:31
Nu måste jag komma ihåg. Jo, det är ju hur tar jag med mig det här till min arbetsplats?
Leonora Mujkic – 43:37
Ja.
Malin Östblom – 43:38
Arbetsplatser. Vi vet ju att liksom att sömn är centralt för en god hälsa. Och i mitt jobb som rehabkoordinator så har ju jag en … Där har ju en övervägande andel av patienterna insomni. Jag träffar personer med långvariga sjukskrivningar och sådär. Och jag ska göra vad jag kan för att sprida kunskapen om KBTi. Det var intressant att hon sa att istället för att sätta in de här beroendeframkallande läkemedlen så går läkarna över till melatonin istället. Det är inte KBTi i första hand. Utan till ett annat läkemedel. Det är ju spännande.
Leonora Mujkic – 44:19
Ja, det var intressant. Vill du ha en affisch på mig med något bra citat?
Malin Östblom – 44:26
Absolut. Jag tänker att alla sätt är bra.
Leonora Mujkic – 44:30
Alla sätt är bra. Jag har verkligen tänkt på det här och jag har ju upprepat det ibland, kanske mest i vår WhatsApp-konversation. Men ändå, vilken tur de patienterna har som får träffa just dig, tycker jag.
Malin Östblom – 44:44
Ja, men det är jättesvårt att ta emot. Men tack så hemskt mycket.
Leonora Mujkic – 44:48
Du får öva på det.
Malin Östblom – 44:49
Ja, jag ska öva på det, absolut. Jag kommer ju absolut jobba betydligt bättre om jag har affischer med bilder på och catch phrases på dig. Kanske en tygpåse. Vill du pryda?
Leonora Mujkic – 45:02
De här tygpåsarna, jag blir helt tokig. Kan du inte bara beställa dem?
Malin Östblom – 45:07
Jo, jag ska göra det. Jag ska lägga upp en merch shop. Med massa olika saker. Ganska många av grejerna kommer ha ditt ansikte på sig.
Leonora Mujkic – 45:16
Ja, toppen.
Malin Östblom – 45:16
Och så ska jag hitta på en KBTi catch phrase. Får jag bara ge ett inflik, apropå arbetet och att jag tyckte du var arbetsterapeutisk där. Det man ju faktiskt kan göra, det är ju liksom att göra som en veckoöversikt. Nu pratar vi inte huvudvärksdagbok. Utan har man svårt med sömnen. Kerstin pratar ju om det där med att inte träna pulshöjande sent på kvällen eller så. Att man ju faktiskt kan titta på. Hur ser vardagen ut? Vad har jag för rutiner? Och det gäller ju både till exempel om man är sjukskriven eller om man är i arbete. För vi vet ju så här, det är bra att vara ute mitt på dagen för att öka liksom D-vitamin och melatonin och sådär.
Leonora Mujkic – 46:01
Och tidigt på morgonen också. Få lite solljus.
Malin Östblom – 46:03
Ja, det också.
Leonora Mujkic – 46:04
Eller på förmiddagen.
Malin Östblom – 46:05
Att få i sig så mycket som möjligt. Men att inte sova mitt på dagen och sådär. Det är så många saker. Men att liksom fånga upp hur det ser ut nu, gör jag ofta med patienterna. Och sen, hur skulle jag vilja att det ser ut kanske. Att försöka jobba däremellan. Men att, precis som du fångade upp, att inte bara tänka hur sömnen påverkar vardagen, utan hur vardagen påverkar sömnen. Och det där med när man ska lägga sig och sådär.
Leonora Mujkic – 46:33
Och att anstränga sig under dagen. Det är väl det jag tänker att man lätt kommer in i att man undviker. I alla fall jag har gjort det mycket under åren. Att liksom vara rädd för att anstränga sig både fysiskt och psykiskt, på något vis. Dels för att man är rädd för migränanfall och dels också att man redan är så trött. Och sen även där visar det sig att det skulle vara tvärtom. Att liksom både hjärnan och kroppen behöver ju bli trött. Det var ju det här med sömntrycket just. Ja, jag vet inte. Det känns liksom helt tvärtom mot vad man tänker sig. Men sen så till slut kanske man får nog. Jag anmälde mig till den här KBTi, den här internetbaserade behandlingen, typ klockan tre på natten någon gång. När jag bara kände att nu orkar jag inte mer. Sen tänkte jag, undrar om alla anmälningar de får är typ tre på natten?
Malin Östblom – 47:25
Vad spännande att screena det. Ja, hur ser statistiken ut?
Leonora Mujkic – 47:30
Ja, precis. Är det så? För att det är när man bara känner så här, nu räcker det. Jag måste testa något annat.
Malin Östblom – 47:38
Ja, jag tänker att vi försöker ta hand om oss själva. Det är väl en bra grej. Och hoppas att våra lyssnare har fått lite svar.
Leonora Mujkic – 47:48
Ja, verkligen.
Malin Östblom – 47:49
På det här, eller hur?
Leonora Mujkic – 47:49
Ja, och också tusen tack för alla frågor.
Malin Östblom – 47:52
Ja, vad roligt det var.
Leonora Mujkic – 47:53
Alla frågor ni har skickat in inför vårt samtal med Kerstin. Vi har försökt få med så många som möjligt sett till just Kerstins forskningsområde. Men det finns också några frågor som vi tror passar bättre för kommande intervjuer och då har vi sparat dem. Det gör vi med frågor vi får. Kommer vi på något där vi kan använda dem senare så gör vi det förstås.
Malin Östblom – 48:15
Ja, de försvinner inte.
Leonora Mujkic – 48:16
Vi är jätteglada för allt ni skickar in.
Malin Östblom – 48:20
Och nästa avsnitt, det är en riktig höjdare.
Leonora Mujkic – 48:24
Igen?
Malin Östblom – 48:24
Igen.
Leonora Mujkic – 48:25
Tycker du det är så spännande? Igen?
Malin Östblom – 48:28
Ja, jag tycker det är makalöst spännande. Jag har kanske inte riktigt tillräckligt med ord. Nej, men det känns kul.
Leonora Mujkic – 48:35
Du har många ord. Det känns kul. Ja, för då ska vi ju prata om … Brukar vi säga innan, vad nästa avsnitt ska handla om? Det känns som att vi inte vill göra det, för att varje gång tänker jag så här, man kanske får ett migränanfall så blir det ingenting. Men nu har vi gjort 37. Och den här intervjun har vi redan spelat in. Vi ska prata med Socialstyrelsen, en utredare på Socialstyrelsen, som arbetar med att ta fram nya nationella riktlinjer för migränvården.
Malin Östblom – 48:58
Ja, så spännande.
Leonora Mujkic – 49:00
Så spännande. Så det är nästa avsnitt.
Malin Östblom – 49:02
Tack för idag, Leo.
Leonora Mujkic – 49:04
Tack för idag, Malin.