I avsnitt 26 av Migränpodden träffar vi återigen professor Lars Edvinsson. Vi diskuterar den senaste forskningen om hormoners påverkan på migrän och varför så många fler kvinnor lever med sjukdomen. Lars berättar också om var i hjärnan migränanfallet faktiskt startar, och om Svenska huvudvärkssällskapets förslag för en bättre migränvård.
Musik: Sharing Silence med KORALL. Från albumet Psychedelic Sunblock.
FÖR DIG SOM FÖREDRAR ATT LÄSA KOMMER EN REDIGERAD UTSKRIFT AV SAMTALET HÄR, INKLUSIVE LÄNKAR TILL VISSA BEGREPP OCH ÄMNEN SOM NÄMNS I AVSNITTET.
Lars Edvinsson: Så då kan jag väl säga min spontana hypotes på detta det är att pojkar, män och kvinnor har lika mycket genetiska markörer. Medan då kvinnorna har det här med hormonerna som går upp och ner under menstruationscykeln. Och det är ju just då när man kommer upp i 14-15 årsåldern och börjar menstruera som det liksom blir en jättestor ansamling av så många fler kvinnor som har migränanfall. Och då, jaha, men vad kan det då vara?
Musik
Malin: Hej och hjärtligt välkomna till avsnitt 26 av Migränpodden. Vi som gör podden heter Leonora Mujkic och Malin Östblom. Vi är personer som själva lever med migrän och som brinner för att sprida kunskap om migrän.
Leonora: Det stämmer bra. Det är jag som är Leonora och som vanligt så påminner vi om att i den här podden pratar vi om sjukdomen migrän och allting runt omkring men vi ger inga medicinska råd eller rekommendationer. Den rollen är det sjukvården som har. Däremot kan vi genom vårt samtal förhoppningsvis väcka tankar och idéer hos er som ni på olika sätt kan ta vidare.
Malin: Ja, och det är jag som är Malin. I det här avsnittet där vår gäst är professor Lars Edvinsson, vilket vi är både glada och stolta över, kommer vi nämna en del läkemedel och aktiva substanser i läkemedel. Det betyder inte att vi avviker från det vi nyss sa att vi inte ger medicinska råd. Utan det är ju för att dagens gäst är just läkare och professor. Det är fortfarande så att ni lyssnare ska vända er med frågor och funderingar kring er behandling till er egen läkare.
Leonora: Ja, självklart. Som stöd i samtal kring behandling finns det ju olika bra saker som vi ofta nämner i podden som till exempel huvudvärksdagbok och annat. I det här avsnittet nämner vi bland annat läkemedelstrappan och Svenska huvudvärkssällskapets pyramid som de har gjort för att visa var i sjukvården de anser att migränpatienter bör tas om hand. Och till annat från den här intervjun som vi tror att ni kanske kan vara intresserade av. Precis som vi brukar göra, med andra ord.
Malin: Ja. Och kort om läkemedelstrappan är ju att den visar på vilka förebyggande läkemedel mot migrän som finns och i vilken ordning de bör sättas in. I en del regioner styr det också när remiss skickas till neurologmottagning.
Leonora: Just det. Vår tanke med att intervjua Lars Edvinsson igen, han var nämligen vår allra första gäst när vi startade Migränpodden, var att vi var nyfikna på den senaste forskningen vad gäller migrän och hormoner. Och det pratar vi förstås om. Jättespännande eftersom det visade sig att Lars med kollegor, dagen innan vårt samtal, precis skickat in en ny vetenskaplig artikel om det här. Så det pratar vi förstås om.
Malin: Och värt att nämna här är kanske att om man är intresserad av just migrän och hormoner så finns det två avsnitt [7 och 8]av Migränpodden där vi pratar med Kristina Gemzell Danielsson, som är professor i gynekologi och obstetrik.
Leonora: Så är det. Rekommenderas! Malin, har du något särskilt du vill ta upp innan vi lyssnar på intervjun? Jag funderar till exempel om det är några svåra ord som kanske skulle vara bra att gå igenom, till exempel trigeminusnerv. Det är något som vi förklarar ganska ingående i vår förra intervju med Lars, i avsnitt tre, men vi kan ju nämna det även här, kanske.
Malin: Det gör vi. Trigeminusnerven utgår från hjärnstammen. Den delar sig i tre grenar som går mot olika delar av ansiktet: en mot hakan, en mot kinden och en upp mot pannan och ögat. Likadant på båda sidor av ansiktet. Vi tar med en länk på hemsidan så att ni kan få en bild av vad det är Lars beskriver. Om man vill kan det vara en bra idé att lyssna på de två första avsnitten med Lars innan man går på dagens avsnitt, men det är förstås inget måste.
Leonora: I intervjun som vi ska få höra pratar Lars om en studie där han och kollegor har använt intrakraniella blodkärl. Det är alltså blodkärl som kommer från hinnor mellan hjärnan och skallbenet. Vad har det med migrän att göra? Jo, det handlar om att migrän länge har ansetts vara en vaskulär sjukdom, alltså en kärlsjukdom. Och i intervjun hör ni hur Lars ser på den teorin idag.
Malin: I övrigt så går vi in på och pratar om olika hormoner, nämligen östrogen, oxytocin, prolaktin och progesteron. Dem beskriver Lars väldigt bra på egen hand. Han beskriver ju hur svårt det här arbetet är när det gäller att försöka kartlägga hur svängningarna påverkar migrän. Sen pratar vi också en hel del om påverkansarbete. Vi kan kort nämna att TLV står för Tandvårds- och Läkemedelsverket. Ska vi ta och lyssna på intervjun och låta Lars prata själv en stund?
Leonora: Det gör vi! Och det här är alltså den första delen av två.
Start på intervju med Lars Edvinsson
Leonora: Välkommen tillbaka till Migränpodden, Lars Edvinsson. Du är professor i experimentell kärlforskning vid Lunds universitet och ordförande i Svenska Huvudvärkssällskapet. Vi tror dock att de flesta av våra lyssnare förknippar dig med de nya läkemedel, CGRP-hämmare, som har kommit under de senaste åren och som har förändrat livet för många människor med migrän. Du har ju varit med i Migränpodden tidigare [avsnitt 3 och 4], du var faktiskt den första person som vi intervjuade.
Lars Edvinsson: Ja.
Malin: Förra gången vi sågs så talade vi om CGRP-molekylens del i migränanfallet, ett område som du har arbetat med under många år. Vi pratade också om det forskningsområde som du arbetar med nu, nämligen hur hormoner påverkar migrän. Fast egentligen blev det mest kvinnliga könshormoner vi pratade om för du beskrev att när det gäller män så är era hormoner ganska tråkiga och påverkar inte migrän så mycket genom livet. Så i den här intervjun återkommer vi till kvinnliga könshormoner och deras påverkan på migrän. Det är också något vi får många frågor om från våra lyssnare. Så välkommen återigen, Lars Edvinsson!
Lars Edvinsson: Tack så mycket! Sen sist så har min kunskap ökat mycket inom detta område, kan jag säga.
Malin: Ah, vad härligt.
Leonora: Åh, vad roligt! Vill du berätta lite kort om vem du är och en kort repetition av CGRP och hur det påverkar migrän? Vi har fått en hel del nya lyssnare sen sist så det kanske kan vara bra med repetition av det.
Lars: Ja, CGRP är en signalsubstans i de känselnerver som försörjer hela huvudet och intrakraniellt och till hjärnans blodkärl. Det är detta system som CGRP frisätts ifrån i samband med ett migränanfall. Det som har ändrat sig lite grann för mig är var kommer migränet ifrån? För det är väl väldigt många som undrar.
Leonora: Mm.
Lars: Vår forskning pekar mer och mer mot att det startar i hypotalamus. Och Arne May som är professor i Berlin har gjort många fina studier, som publicerats nyligen, där han har gjort mätningar med sådana här imaging-metoder på patienter som har migrän. De har fått komma varje dag under en månad, till exempel. Och då kunde han se att redan under den första fasen, alltså prodromalfasen en eller två dagar innan anfallet, då är det aktivitet i hypotalamus. Det är ju spännande, tycker jag.
Malin: Mm.
Lars: För om vi då länkar in det till migrän så, vad finns det då för ämnen som är intressanta hormonellt i hypotalamus? Jo, oxytocin till exempel. Det är det här glädjehormonet, det frigörs ju till exempel när babyn ska komma ut från mamman och när man ska få igång mjölkproduktionen. Och detta är så att säga, man kan säga ett kärlekshormon, man blir lycklig och man blir glad utav detta. I Amerika så har de då sett att hos en del patienter så kan man då få detta som en nasal sniff och då kan detta hjälpa mot migrän. Så där har de ett forskningsområde som pågår. De här oxytocincellkropparna i hypotalamus, de har utlöpare som löper ner till hjärnstammen. Där finns trigeminuskärnan och den kopplas sen till trigeminusgangliet och alla de här sensoriska nerverna som går ut. Det är väl ungefär så som vi tänker nu för tiden att det här länkar till migränet. Där är någon sorts motor som tickar igång och sen så kan detta ge olika synvinklar, jag menar det kan kan till exempel i hjärnan då se till så man blir ljus- och ljudkänslig, det kan se till så man kan få aura och de här connectar i hjärnstammen till illamående- och kräkcentrum också. Så det är så här som jag och Peter Goadsby och andra försöker få ihop den här historien.
Malin: Ja och vad var bakgrunden? Jag vet att vi pratade om det förra gången, men vad var det som gjorde att du valde att gå in i den här delen som handlar mer om hormoner? Ni hade hittat CGRP-molekylen, men ni fortsatte med forskningen kring hormonerna.
Lars: Ja, om vi tar det så här så CGRP var ju den enda signalsubstansen som frisätts vid migränanfallet. Så det var väl okej men sen har vi ju det här bekymret att det är tre kvinnor som har migrän och bara en man. Och nuvarande så har det gjorts sedan en massa genetiska studier. Alltså man tar blodprover och så ser man om det är så att de som har migrän har en annan genetisk bild än andra. Och det har man inte kommit fram till att det skulle vara någon större skillnad. Man har hittat till exempel 200 gener som kan vara kopplade till migrän. Då tänkte vi så här att det vore väldigt enkelt om det var så att de här generna som är kopplade till migrän sitter på X-kromosomen, för kvinnor har ju två X-kromosomer och männen har en X och en Y. Då hade vi sett den här könsskillnaden genetiskt. Men det gör vi inte, de här 200 generna sitter på alla kromosomerna. Så det var inget svar och då kan jag väl säga min spontana hypotes på detta det är att pojkar, män och kvinnor har lika mycket genetiska markörer. Medan då kvinnorna har det här med hormonerna som går upp och ner under menstruationscykeln. Och det är ju just då när man kommer upp i 14-15 årsåldern och börjar menstruera som det liksom blir en jättestor ansamling av så många fler kvinnor som har migränanfall. Och då, jaha, men vad kan det då vara? Då tittade vi på hormonerna och då fann vi då att östrogen och progesteron, detta är ovariehormoner, de kommer från ovarierna dvs äggstockarna och de skickas ju ut för menstruationscykeln och ägglossning och hela det här kittet. De nivåerna är på sin lägsta nivå strax innan man ska menstruera. Samma gäller oxytocin så alla tre av de här hormonerna de droppar till sin lägsta nivå någon dag innan man börjar menstruationen.
Leonora: Just det.
Lars: Jaha, det var ju intressant. Men eftersom det är hormon som kommer någonstans ifrån då ställde vi frågan, -hur är det med receptorer, mottagarceller? Finns det då i trigeminussystemet? Och det har vi ju jobbat med nu de senaste åren. Ja, visst, alla de här ämnena har sina receptorer i trigeminussystemet. Det gör då att även om det är hormon som cirkulerar så när de kommer med blodbanan till trigeminussystemet så kan de komma dit och påverka CGRP-systemet och se till att man får mer smärta eller ‘whatever’.
Malin: Du var med och skrev en ny review i år, och där går ni in, du och flera andra forskare, och går igenom ett antal hormoner och deras påverkan på migrän. Det är bland annat östrogen, progesteron och oxytocin som du nämnt nu. Vad kommer ni fram till i den här artikeln och vad är det senaste som ni har upptäckt?
Lars: Ja, den allra senaste artikeln vi skickade in var igår.
Malin: Okej, då skippar vi den andra.
Lars: Då kan vi säga så här att hormonen de kan verka på trigeminusnervcellerna, neuronen. Men vad vi gjorde igår det var att vi har tagit ut intrakraniella blodkärl från patienter som har opererats på neurokirurgen och så har vi testat de här hormonerna på de här kärlen och då ger de inte någon sorts förändring av kärltonus.
Malin: Aha.
Lars: Vilket ju eller mindre talar om att det är inte de här intrakraniella blodkärlen genom sin diameterförändring som startar migränanfallet.
Leonora: Pratar vi då om att det här som man tidigare har sagt, att det handlar om kärl som dras ihop och utvidgas att det inte längre, den tesen är död.
Lars: Ja, den tesen är död. Det är den i mina ögon i alla fall men det är ju den bärande hypotesen för många forskare i världen än idag. Och det får vi säkert leva med ett bra tag till, men detta var liksom från mitt hjärta – så här tror jag det hänger samman.
Malin: Mm.
Leonora: Just det. Apropå det du sa då om vad olika forskare tror när det gäller migrän, men kanske framförallt då ämnet idag som är hormoner och migrän; råder det konsensus i forskarvärlden kring det här?
Lars: Alltså det som jag har sagt om var de finns, var de har sina receptorer och allt detta, det har vi ju gjort och vi har publicerat i fina tidningar och det är ju ingen som ifrågasätter detta. Vad vi också gjorde det var att se om det är skillnad i responserna mellan män och kvinnor i de här nya arbetena, det är det i stort sett inte. Sen får man ta tillbaka lite grann det här med de här kvinnliga hormonerna. Östrogen, finns det hos män? Ja, det gör det. Det bildas då inte i ovarierna för det har vi inte, men det bildas i till exempel endotelcellerna, alltså i blodkärlsväggen.
Malin: Just det.
Lars: Så oxytocin? Ja, visst, det finns även hos män. Nu har vi inte någon bebis som vi ska påverka men det har säkert andra funktioner som är väsentliga.
Leonora: Men om detta finns även hos män då, de här hormonerna, är det att svängningarna inte finns på samma sätt som gör att …
Lars: Ja, det är inga svängningar, därför är det bara, du vet, raka linjer.
Malin: Just det, det var det du kallade tråkigt senast, tror jag.
Lars: Precis.
Leonora: Men ibland ser vi ju, jag vet inte om du har tänkt på det Malin, men jag såg rätt nyligen i någon Facebookgrupp om migrän, tror jag, en person som frågade, och det är många sådana frågor, jag vill gå till en gynekolog och mäta mina hormonnivåer. Det måste ju vara någonting som det är brist på eller någonting som det är för mycket av eller så. Men här säger ju du då att det inte är det som är grejen, du har inte för lite eller för mycket av något, utan det är att det går upp och ner. Det är variationen.
Lars: Det tror jag. Men det är ju samma, vad kan man göra för dem som har besvärande menstruell migrän? Det är ju ett tips som gynekologer och andra säger att okej tar ni p-piller så ta bort den sista veckan eller kartan, för det är ju placebo. Då tar man tre veckor och sen slänger man nästa bit och så börjar man på en ny karta. Hos en del hjälper detta men det är inte något som hjälper till alla. En del provar också ibland, det finns patches man klistrar på östrogenplåster, det är också ett som man kan testa men det gäller inte för alla. Så vi vet liksom inte riktigt alla nycklarna i den här soppan.
Leonora: Men du känner att ni har kommit framåt i att lista ut de viktigaste hormonerna, det sker en utveckling i kunskapen?
Lars: Absolut!
Leonora: Ni nämnde någonting om prolaktin också, kan det stämma, i er review?
Lars: Ja, det är ju det andra hormonet som också kommer från ovarierna, som har med mognaden av äggceller och så vidare att göra. Men det tycks vara östrogen som är nyckeln, so far. Det är ett pussel som inte blir färdigt.
Malin: Inom forskningen, och vi försöker klura ut det här och har ställt den här frågan till många. Man talar väl om både menstruationsrelaterad migrän, vilket är ganska vanligt, och menstruell migrän, vilket är väldigt ovanligt. Vad är det för skillnad egentligen mellan de här två?
Lars: Jag skulle gärna vilja passa på den frågan, jag kan inte den definitionen riktigt men det kvittar ju liksom, det är ju när sänkningarna sker.
Malin: Mm.
Lars: Är det huvudvärk med stort H eller med litet h? Det kvittar nog.
Malin: Följdfrågan var, kan det ovanstående försvåra när man söker vård för migrän som man upplever har samband med mens? Och ja, det kan det väl då uppenbarligen, kanske eller kanske inte. För det borde ju vara så att man kan få hjälp med sin migrän oavsett var den än har sitt ursprung kanske.
Lars: Vad vi har missat är att det är många gynekologer som nu har börjat att höra av sig. Nu har de blivit uppmärksamma på att när kvinnorna söker för sina menstruella problem och associerad huvudvärk så ser de sambanden också och vill diskutera vad man kan göra.
Malin: Det är ju jättepositivt att de hör av sig.
Lars: Ja, visst, jag har hållit föreläsningar för några sådana här gynekologsammanslutningar, så de blir medvetna i alla fall.
Leonora: Men du, vad roligt, för du vet vi ville ju jättegärna prata med en gynekolog som är intresserad av migrän i podden. Vi gjorde en efterlysning och vi fick tips om en massa duktiga gynekologer, det är ju ingen snack om den saken, men vi fick faktiskt inte ett enda svar från någon som sa att jag är intresserad av just migrän och är gynekolog.
Lars: Ja, nu kommer jag inte ihåg förnamnet men det är en överläkare här nere som jobbar i Lund eller Malmö. Det är samma klinik.
Leonora: Ja, henne har vi kontaktat men hon hade faktiskt inte tid.
Lars: Nej, för hon är ju jättebra.
Leonora: Är det så? Vi gör ett nytt försök. Vad kul.
Lars: Hälsa från mig!
Malin: Det vore roligt med någon som också skulle kunna bli en förebild för andra gynekologer. För egentligen tror jag att det här skulle kunna vara något man också har möjlighet att lära sig. Om man är intresserad. Det är klart att det är ett svårt område. Det vet ju vi som har försökt hitta gynekologer som är duktiga. Alltså, du vet, när man har letat vård själv. Att det är ju svårt.
Lars: Alltså det är så komplicerat det här. Ni presenterade mig som professor i experimentell kärlforskning. Men, alltså jag är professor i internmedicin och jag har varit chef för medicinkliniken i 20 år och gjort hela min gärning där.
Leonora: Då får du be Lunds universitet uppdatera sin hemsida.
Lars: Ja, ja det är liksom, det bryr jag mig inte om.
Leonora: Vad bra!
Lars: Det är så mycket sånt där. Så att, nej jag skulle säga det, som internmedicinare alltså så har man ju hela kroppen att förhålla sig till. En sektion på internmedicin, det är ju endokrinologi. Då kommer det in ganska bra att försöka förstå hormonerna också. Men det är kämpigt, det finns ju liksom de som är specialister bara i endokrinologi. Och det är mycket svårt bara det området.
Leonora: Det är väl lite som patient att det är så pass stuprörsformat för att använda ett slitet begrepp i vården. Att vi vet inte hur vi ska bryta oss i ett annat område när vi tänker att om neurologen säger att jag kan inte så mycket om hormoner – du får gå till en gynekolog och gynekologen säger att fast jag vågar inte hålla på med migrän – du får gå till din neurolog. Och så står man lite och är ingenstans som patient.
Lars: Alltså jag kan säga, lite äldre läkare typ undertecknad har ju fått en helt annan bredd i den kliniska tjänstgöringen och så vidare. Det har ju liksom nu blivit ännu mer stuprör än någonsin, tyvärr. Det är inte lätt.
Malin: Om vi fortsätter på spåret sjukvård, hur ser du på migränvården i Sverige idag? Vad är bra och vad behöver förbättras i ditt tycke?
Lars: Ja, det mesta höll jag på att säga.
Malin: Bra, eller förbättras?
Leonora: Ja, precis.
Lars: Förbättras. Neurologerna är de som egentligen borde ha hand om detta. Som jag beskrev i början här så är migrän en neurologisk sjukdom eftersom det startar mitt inne i hjärnan i hypotalamus, så det är ju ingen tvekan. När vi samlade alla Sveriges neurologer i Tylösand i våras, då har vi liksom en neurologvecka. Då ingår liksom en halvdag med bara migrän. Och det var ju flera hundra som var närvarande. Och förra veckan så var det motsvarande i Helsingfors i Finland för de finska neurologerna, så de börjar ju bli medvetna. Men då är det så att det finns alldeles för många neurologiska sjukdomar, alltså hjärnsjukdomar av alla sorter och det finns alldeles för få neurologer. Och sen finns det alldeles för många som har olika huvudvärksproblem. Då har vi ju försökt i Svenska Huvudvärkssällskapet, ni har kanske sett den där pyramiden. Det vill säga att 90% borde kunna tas om hand av primärvården, 9% av neurologerna och sen 1% av de som har det jättejobbigt av någon som är huvudvärksspecialist. Primärvården tar för det mesta inte hand om någon. Det behövs ju ofantligt mycket utbildning. Och sen ett annat problem är ju kostnaden för de här medicinerna, de kostar mycket fortfarande. Jag vet inte om ni har erfarenhet av de här, ni vet ju att antikropparna kostar en bra slant, de nya tabletterna som har kommit, CGRP-tabletterna kan vi kalla dem.
Leonora: Ja.
Lars: De godkändes ju vid årsskiftet ungefär. De är lika bra som sprutorna, det är bara det att man måste ta dem mer regelbundet, då har de givetvis satt upp kostnaderna till samma nivå.
Malin: Just det.
Leonora: Men om vi tänker att … en och en halv miljon svenskar har migrän, ungefär, kanske något sådant. Du säger, vi tänker på den här pyramiden som både Malin och jag har sett, och vi kan lägga upp den på vår hemsida så kan våra lyssnare se vad det är du pratar om. Och så sa du att 90% borde primärvården ta hand om, men det gör de inte.Vad är det i ditt tycke som de borde göra? Vad ingår där så att säga i hur primärvården ska ta hand om de nittio procenten?
Lars: Alltså jag har varit på möte med TLV, det är de som bestämmer om de här medicinerna. Och då la vi fram ett förslag att det vore ju väldigt bra om, låt oss säga någon specialist, neurolog eller huvudvärksspecialist, ställer diagnosen och nu är det bara det att patienten ska ha den här medicinen fortsatt. Då kan väl primärvården få skriva ut recepten och följa detta. Och sen då om det förändras så kan de höra av sig tillbaka till neurologen och säga att nu har det blivit något annat, nu har det blivit si och så. Problemet är då att regionerna de har ju gjort någonting att varje vårdcentral har ju sin egen läkemedelsbudget. Får de in tio stycken migränpatienter på sin läkemedelsbudget så har hela läkemedelsbudgeten för det året kapsejsat.
Leonora: Det där känner jag igen. Man har ju själv kapsejsat en viss avdelningsbudget, om jag säger så.
Lars: Ja, men det ville de inte. De ville inte att vi skulle få lov att skicka patienterna ut till primärvården. För att få bara liksom itererat medicinerna när det var behov.
Malin: Och då kan man ju tänka om man tänker från andra hållet gissar jag då att som ni la fram det var att har man en större kostnad initialt så blir kostnaden mindre för samhället i stort. Att kostnaden förflyttas väl bara egentligen patienterna slipper utveckla läkemedelsöveranvändningshuvudvärk eller gå dåligt behandlade vilket kommer att skapa kronisk migrän till slutändan och så.
Lars: Ja, absolut. Räknar man på detta, totalkostnaden, så tjänar samhället. Om man investerar en krona i rätt medicin så tjänar de kanske hundra kronor på detta. För då behöver man inte vara hemma och vara sjukskriven och inte producera, inte betala skatt.
Malin: Mm, och förlora sitt jobb och den nedåtgående spiralen.
Leonora: Samsjuklighet kanske som tillkommer med det. När ni presenterade det här, när ni pratade med TLV bland annat, är tanken då att, idéen, att läkemedelsstrappan ser ut som den gör nu? Det vill säga, det tar ju ändå ett bra tag att testa sig igenom de äldre läkemedlen. Det kan ju vara så att man under tiden faktiskt utvecklar kronisk migrän till och med. Är tanken att CGRP-hämmare skulle komma in tidigare då i förloppet, eller vad?
Lars: Alltså det har ju europeiska guidelines föreslagit. Och i Tyskland har de ju, vi har ju ett läkemedel här, vad heter det? Ja, det är ett gammalt anti-epilepsimedel som man…
Leonora: Ja, typ topiramat?
Lars: Det var det jag menade, topiramat, ja. Så de har varit lite olyckliga i Tyskland. Så läkemedelsnämnden i Tyskland bad klinikerna att göra en studie och jämföra en stycken monoklonal antikropp mot topiramat. Det är publicerat nu och då visade det sig att CGRP-hämmaren hade en stor effekt och väldigt lite biverkan medan den andra hade liten effekt och stor biverkan. Så de har strukit topiramat nu på sin rekommendationslista.
Leonora: Jaså?
Lars: Och det är fler länder i Europa som har gjort samma. Men alltså jag tycker nog ändå att vi ska ha kvar lite grann den här trappan, att här är akutmedicin och vi testar det. Och sen betablockare och Candesartan. Det är ju liksom snälla medel så får man se om det har effekt, eller inte.
Leonora: Mm.
Lars: Sen har vi då Saroten som vi har kvar. Sen är det ju inte mycket. Sen börjar vi ramla in på CGRP.
Slut på intervju med Lars Edvinsson
Malin: Så, vad tycker du om samtalet med Lars, fick du med dig någonting särskilt?
Leonora: Absolut. Bland annat att Lars beskriver migrän, och sambandet mellan hormoner och migrän, som ett pussel som man försöker lägga bit för bit. Och att det är motsatsen till mycket man får höra och se idag: på sociala medier, på löpsedlar och från självutnämnda experter. Det är klart att det är frustrerande att personer som har forskat på migrän i decennier säger att det är så mycket – kanske det mesta – som är oklart. Vi som lever med migrän vill ju veta, vill lära oss något konkret, för att må bättre. Och samtidigt tycker jag att det han säger – att det är ett pussel och att väldigt mycket är okänt – kan fungera lite som ett skydd. Ett skydd mot förslag och enkla förklaringar som vi får från höger och vänster. Men också att skydd mot den här tanken som man kanske har ibland, att det är jag själv som inte har gjort något åt min, som det ofta heter på sociala medier, hormonella obalans, eller vad det nu är. Jag har inte slutat med kaffe, testat det här tillskottet eller den där träningsformen. Problemet här är ju att det är just det som är naturligt – det är för övrigt ett ord som många försäljare av alla möjliga idéer använder – som gör att många fler kvinnor än män har migrän. Du då, vad fick du med dig?
Malin: Ja, först och främst så är jag ju alltid skeptisk när någon är tvärsäker. Så jag tycker om den här rättframheten med att det är ett pussel och att så mycket är oklart. Sen blir jag berörd av att den person som ligger bakom upptäckten av cgrp-molekylen, som har en avgörande betydelse vid migränanfall, något man inte vetat under större delen av min migränkarriär, tar sig tid att bli intervjuad av oss. Den forskning som han har varit med och drivit har varit revolutionerande för behandlingen av den neurologiska sjukdomen migrän. I det kommande avsnittet kommer vi få lyssna ännu mer på när Lars Edvinsson beskriver hur viktigt det är att hjälpa oss som har migrän och jag blir verkligen berörd när jag hör det.
Leonora: Samma här. Och lite full i skratt, för han säger ju en del roliga grejer i nästa del av intervjun. Ska vi ta och avrunda för idag?
Malin: Det gör vi. Som ni kanske vet så gör Leonora och jag Migränpodden helt ideellt. För att kunna göra det så har vi ett swishkonto och vi tar gärna emot donationer för de kostnader vi har för de digitala tjänster som vi behöver för att göra podden och för att ha en hemsida och så vidare. För att hitta mer information om det och annat får ni gärna gå in på just hemsidan, våra sociala medier [Facebook och Instagram] eller Linkedin där vi också finns.
Leonora: Så om man har lust och kan så får man gärna swisha en slant till podden. På hemsidan migränpodden.se ligger också alla avsnitt och som vi sa tidigare en massa bra länkar till artiklar, inte minst i det här avsnittet..
Malin: Exakt. Vi är jätteglada över att ni lyssnar och över att ni hör av er till oss. Och tusen tack till er som har nominerat oss till Årets podd och Årets hälsopodd i Guldpodden 2024. Vi länkar till omröstningen också på vår hemsida, och hoppas att ni vill rösta på oss och hjälpa oss att sprida kunskap om migrän.
Leonora: Ja, kunskap och gemenskap också, om man nu kan säga så om en podd. Men jag kan tycka att det känns så med våra lyssnare.
Malin: Jag håller med! Vi är väldigt glada för det. Då så, vi hörs snart igen och då lyssnar vi på den andra delen av vår intervju med Lars Edvinsson. Hej då
Leonora: Hej då!