I avsnitt 42 av Migränpodden samtalar vi med Haidar Al-Khazali, forskare på Danish Headache Center. Haidar berättar hur forskningen på proteinet PACAP förhoppningsvis kan leda till nya migränläkemedel inom en snar framtid.
Musik: Sharing Silence med KORALL. Från albumet Psychedelic Sunblock.
FÖR DIG SOM FÖREDRAR ATT LÄSA KOMMER EN REDIGERAD UTSKRIFT AV SAMTALET HÄR, INKLUSIVE LÄNKAR TILL VISSA BEGREPP OCH ÄMNEN SOM NÄMNS I AVSNITTET.
Intervjun med Haidar al-khazali gjordes på engelska men finns här översatt till svenska i textform. Vill du läsa intervjun på engelska så finns den att läsa här.
[00:00:00] Haidar Al-Khazali: Och det här är i grunden för att säga att vi inte har löst migränpusslet än så länge. Vi behöver förstå mer och mer varför vi har migrän, och sedan behöver vi komma med mer än ett läkemedel, eftersom vi behöver tänka på att för en person kan det som driver huvudvärken, migränen, till exempel vara PACAP. För en annan person kan det vara CGRP. För en tredje person kan det vara båda två.
[00:00:47] Leonora Mujkic: Hej och hjärtligt välkomna till avsnitt 42 av Migränpodden. Vi som gör podden heter Leonora Mujkic och Malin Östblom. Vi är personer som själva lever med migrän och vi gör den här podden för att vi brinner för att sprida kunskap om migrän.
[00:01:01] Malin Östblom: Det är jag som är Malin och som vanligt så påminner vi om att i den här podden pratar vi om sjukdomen migrän och allting runt omkring. Men vi ger inga medicinska råd eller rekommendationer. Den rollen är det sjukvården som har. Däremot så får ni ju gärna ta med er sånt som vi har pratat om i våra samtal.
[00:01:20] Leonora Mujkic: Det är jag som är Leonora och Malin och jag är glada över att Teva Sverige, Lundbeck Sverige och Pfizer Sverige har valt att annonsera hos oss. På migränpodden.se finns länkar till Tevas patientsida Överlevnadsguide för migrändrabbade, Lundbecks patientsida Allt om migrän och Pfizers patientsida Migränmönstret. Tre källor till kunskap och verktyg för oss som lever med migrän.
[00:01:45] Malin Östblom: Och länkar till alla de här tre finns också i avsnittsinfon där du lyssnar på poddar. Och för tydlighets skull så vill vi betona att varken Teva, Lundbeck eller Pfizer har någon påverkan på ämnesval eller innehåll i Migränpodden.
[00:01:59] Leonora Mujkic: Precis. Vi har ju fått många nya lyssnare bara nu i sommar.
[00:02:04] Malin Östblom: Fantastiskt!
[00:02:05] Leonora Mujkic: Varmt välkomna. Det kan kanske vara roligt att nämna att vi har gjort Migränpodden i fyra år nu. Och man kan ju antingen börja lyssna från första avsnittet och lyssna i kronologisk ordning. Eller så plockar man ut det man själv tycker är russinen ur kakan och lyssnar lite som man vill. Men det som är nytt just i dag, nu efter fyra år, det är att vi gör en intervju på engelska. Vi ville nämligen intervjua en dansk forskare och när vi hördes på mail så var det ju inget problem att förstå varann på svenska respektive danska. Men vi enades ändå om att i tal så kan det bli lite knepigt för oss alla, särskilt när man ska prata om knepiga ämnen som migränforskning. Så det är därför vi nu testar något nytt här i Migränpodden, nämligen att göra en intervju på engelska.
[00:02:51] Malin Östblom: Okej, och i dag ska vi alltså lyssna på första delen av vår intervju med Haidar Al-Khazali. Han är verksam vid Danish Headache Center, där han är en del av professor Messoud Ashinas forskargrupp. Och det vi ägnar det här första samtalet åt, det är deras forskning om ett nytt ämne. Det kommer ju dyka upp i det andra samtalet också, slog det mig nu, eller hur?
[00:03:16] Leonora Mujkic: Ja.
[00:03:17] Malin Östblom: Det heter PACAP, och det här är forskning som förhoppningsvis kommer att leda till att vi får nya läkemedel för migrän inom en ganska snar framtid dessutom.
[00:03:29] Leonora Mujkic: Och vi är ju vana många av oss vid förkortningen CGRP [avsnitt 3]. Men i dagens avsnitt ska vi alltså lära oss om en annan förkortning, nämligen PACAP. Och vi tänkte nog, du och jag Malin, inför intervjun att det skulle dyka upp många begrepp som vi skulle behöva förklara närmare här i vårt intro. Men det blev ju inte riktigt så, för Haidar var verkligen mån om att berätta om sitt och sina kollegors arbete på ett sätt som ändå är ganska begripligt för oss som inte kan något om det här ämnet sedan tidigare.
[00:04:03] Malin Östblom: Ja, verkligen. Jag måste säga att han var väldigt pedagogisk
[00:04:06] Leonora Mujkic: Ja.
[00:04:06] Malin Östblom: Och mån om att vi skulle förstå. Jag är jätteimponerad. Väldigt, väldigt trevlig måste jag säga.
[00:04:12] Leonora Mujkic: Ja, håller med.
[00:04:13] Malin Östblom: Men ska vi ta då och lyssna på den här första delen av vår intervju med Haidar Al-Khazali?
[00:04:19] Leonora Mujkic: Det gör vi.
Start på intervju med Haidar Al-Khazali
[00:04:33] Malin Östblom: Välkommen till Migränpodden, Haidar Al-Khazali. Du är neuroforskare och för närvarande postdoktoral forskare vid Danish Headache Center, en av de ledande forskningsmiljöerna inom migrän och andra huvudvärkssjukdomar. Fokus för din forskning är migrän, posttraumatisk huvudvärk och klusterhuvudvärk. Ämnet för vårt samtal i dag kommer mestadels att vara din forskning om PACAP, som verkar vara en lovande ny måltavla för migränbehandling. Och så spännande. Än en gång, välkommen till Migränpodden. Vi är så väldigt glada, nästan extatiska, över att ha dig här. Så välkommen.
[00:05:16] Haidar Al-Khazali: Tack så mycket, Malin, och även Leonora, för att ni har bjudit in mig för att prata om det här väldigt intressanta ämnet om PACAP och huvudvärkens patofysiologi, inte bara migrän, eller hur?
[00:05:26] Malin Östblom: Precis.
[00:05:26] Haidar Al-Khazali: Så tack för att ni bjöd in mig.
[00:05:28] Malin Östblom: Vill du börja med att berätta lite om dig själv, kanske om din bakgrund, utbildning och kanske lite om dina forskningsområden och vad du fokuserar på just nu?
[00:05:40] Haidar Al-Khazali: Ja, jag har en bakgrund inom medicin, så jag är läkare, och jag har också doktorerat vid Danish Headache Center, med fokus på migrän och särskilt CGRP, en annan molekyl som vi kommer att prata om senare, och de nya behandlingarna, och att se om vi kan förutsäga vem som svarar bra och vem som svarar dåligt på de här behandlingarna. Så det har varit mitt fokus och min doktorsavhandling. Men längs den här resan har jag också fokuserat mitt arbete på posttraumatisk huvudvärk, alltså huvudvärk efter en hjärnskakning, liksom klusterhuvudvärk. Och generellt, över de här tre olika huvudvärkssjukdomarna, handlar mitt fokus om att förstå vad som triggar eller startar huvudvärken.
För det här är en väldigt bra fråga. Och om vi som doktorer, som läkare, och även patienter förstår vad som startar huvudvärken, så kan vi kanske också hjälpa till med behandlingarna mot huvudvärken och försöka förebygga den på ett eller annat sätt. Så det här är med väldigt få ord vad jag gör. Att försöka förstå de grundläggande mekanismerna bakom huvudvärken och kanske genom det här angreppssättet försöka förebygga den eller behandla den med nyare läkemedel.
[00:06:48] Malin Östblom: Så spännande! Och PACAP verkar vara en lovande ny behandling, och det här kan vara en behandling eller en måltavla för migrän. Och vi börjar med grunderna. Vad står förkortningen PACAP egentligen för, och vad är det?
[00:07:05] Haidar Al-Khazali: PACAP står helt enkelt för pituitary adenylate cyclase activating polypeptide. Så det är väldigt, väldigt långt, väldigt, väldigt tungt. Kom bara ihåg PACAP. Fem bokstäver. Det är mycket lättare att komma ihåg. Och det här är i grunden ett protein. Vi kan också kalla det en neuropeptid, men det är i grunden ett protein som finns i varje människa. Så inte bara hos personer med migrän, det finns hos alla. Och vi ser också det här proteinet hos djur. Och genom forskningen har vi upptäckt att det här är en väldigt viktig molekyl, ett väldigt viktigt protein som har många, många olika funktioner. Det är känt för sin effekt när det gäller vasodilatation. Det betyder att det vidgar, det gör kärlen i kroppen större, så det ökar kärlens diameter.
Okej? Så det här är vad vi kallar vasodilatation. Det kan reglera kärldiametern. Det har också en roll vid inflammation och har också en roll i hur cellerna i hjärnan kan kommunicera med varandra. Men dagens ämne kommer bara att fokusera på dess effekt vid migrän. Och vid migrän har det visats att det här proteinet har en nyckelroll i starten, i uppkomsten av migränhuvudvärken.
Så om jag bara går tillbaka och förklarar vad migrän är, för det här är också väldigt fascinerande. Jag vet att lyssnarna och ni lever med den här sjukdomen, men det är väldigt viktigt att säga att migrän är en huvudvärk, och att det är mer än bara en huvudvärk. Och varför har vi det här problemet? Vi har det för att vi har ett problem med det system som vi kallar det trigeminovaskulära systemet. Det är ett system i hjärnan där det finns ett problem med nerv nummer fem. Vi kallar den här femte nerven för trigeminusnerven. Det är i grunden den nerv som har att göra med känseln i ansiktet. Så när du rör vid dig själv, antingen mjukt eller hårt, så registreras en sorts beröring eller förnimmelse. Det beror på den här nerven, den femte nerven. Vi kallar den trigeminusnerven. Det har visats i djurstudier att aktivering av det här systemet, det trigeminovaskulära systemet, att aktivering av det här systemet frisätter olika proteiner, och ett av dessa är också PACAP.
[00:09:32] Haidar Al-Khazali: Så utifrån det har vi och andra forskare sedan ställt frågan: eftersom vi kan se att det här proteinet frisätts när systemet aktiveras, vad händer om vi ger en patient, eller en frisk deltagare, en frisk person som inte lider av någon huvudvärk, en PACAP-infusion?
PACAP kan vi ge på många sätt, men ett sätt är att ge det i venerna. Så vi kan ge det till en person som inte lider av huvudvärk. Vi kan också ge samma PACAP till en person med bara några få dagar med huvudvärk. Vi kan till exempel kalla den här personen en person med episodisk migrän. Och genom den här forskningen har det visats att när man ger eller tillför PACAP till en person som inte lider av migrän, så kommer den här patienten, eller den här deltagaren, inte att utveckla någonting eller bara en lindrig huvudvärk.
[00:10:19] Leonora Mujkic: Vi pratar här om personer som inte har någon historik av migrän eller som inte har några släktingar som har migrän. Så de har aldrig haft migrän tidigare, eller hur?
[00:10:28] Haidar Al-Khazali: Precis. Så det här är kontrollgruppen. Okej. Så när man ger det till en deltagare som tillhör kontrollgruppen utvecklar de ingenting eller bara en lindrig huvudvärk, och den här huvudvärken försvinner av sig själv inom till exempel några timmar. Om man ger samma dos PACAP i venerna till en person med bara några få dagar med migrän, alltså en person med diagnosen migrän, så kommer den här patienten i upp till sextio procent av fallen att utveckla ett migränanfall.
Så det här tyder på att vi har olika trösklar för det här proteinet som vi har i kroppen. Om man är en person som inte lider av huvudvärk, kontrollen, eller om man är en person med bara några få dagar med huvudvärk, till exempel, i det här sammanhanget. Och det var en studie som genomfördes 2009.
[00:11:12] Leonora Mujkic: Så det är länge sedan.
[00:11:14] Haidar Al-Khazali: Ja. Så 2009 kom det första beviset för att PACAP har en roll i uppkomsten av migrän. Före den tiden hade det bara föreslagits och undersökts, låt säga kanske med blodprover och även djurstudier. Men hos människor var det det första beviset för att PACAP har en roll hos människor med migrän.
[00:11:34] Leonora Mujkic: Och när du säger tröskel, menade du att tröskeln för hur mycket PACAP en person med migrän tål är lägre, och att det är därför det blir ett problem när man ger en infusion av den här peptiden? Eller menar du att mängden PACAP som personen redan har är högre? Vad handlar tröskeln om?
[00:11:54] Haidar Al-Khazali: Det är en väldigt, väldigt bra fråga. Om jag ger dig, låt säga, en mängd X av PACAP. För dig, låt säga, bara som ett exempel, fem, och för dig kommer fem av PACAP att framkalla migrän.
[00:12:10] Leonora Mujkic: Ja.
[00:12:10] Haidar Al-Khazali: För mig, jag kanske inte är en person med migrän, och jag lider inte av migrän. För att jag ska få ett migränanfall behöver jag kanske 20, till exempel. Så tröskeln är olika mellan dig och mig.
[00:12:22] Leonora Mujkic: Åh, det är intressant.
[00:12:23] Haidar Al-Khazali: Så i grunden visades det genom den här studien, som publicerades 2009, att PACAP-infusion kan leda till migränanfall hos personer med migrän, men i jämförelsegruppen, kontrollgruppen, gjorde den inte det. Den framkallade, eller triggade, bara en lindrig huvudvärk.
[00:12:38] Leonora Mujkic: Okej.
[00:12:38] Haidar Al-Khazali: Och de här resultaten var det första som tydde på att PACAP har en roll vid migrän. Nu behöver vi tänka på att PACAP i grunden finns i två varianter, två former, i kroppen.
[00:12:51] Leonora Mujkic: Okej.
[00:12:52] Haidar Al-Khazali: Den viktigaste delen, inte viktigaste, men den vanligaste delen är den som kallas PACAP-38. Som jag nämnde är PACAP ett protein, så det består av en molekyl med 38 aminosyror. Och sedan finns det den mindre vanliga delen, som är PACAP-27. Så det är i grunden en kortare variant.
[00:13:14] Leonora Mujkic: Okej.
[00:13:14] Haidar Al-Khazali: Så vi har två isoformer, två varianter av PACAP i kroppen. 90 procent av PACAP i kroppen är PACAP-38. Den mindre vanliga är PACAP-27. Tio år senare, alltså 2019, testades det. PACAP-27, är det också något som kan trigga ett migränanfall? Och det visade också samma sak, att när man ger PACAP-27 till personer med migrän, jämfört med placebo, så framkallade det också migränanfall i mer än sextio procent av fallen.
[00:13:46] Malin Östblom: Så de kunde bevisa att båda de här typerna av aminosyrorna faktiskt triggade …
[00:13:55] Haidar Al-Khazali: Precis. Och i mer än femtio procent av fallen i båda de här studierna. Så de här två studierna tyder på att PACAP har en nyckelroll i uppkomsten av migrän hos människor, eller hur?
[00:14:06] Leonora Mujkic: Ja.
[00:14:06] Haidar Al-Khazali: Och det ledde sedan till att forskarna tog fram läkemedel mot den här signalvägen.
[00:14:13] Leonora Mujkic: Okej. Och det här är läkemedelskandidater som det ska forskas på under förmodligen lång tid innan vi kan se att det faktiskt fungerar och är säkert? Och finns det läkemedelskandidater som använder både PACAP-38 och PACAP-27?
[00:14:30] Haidar Al-Khazali: Ja, det är en bra fråga, för det vi har nu, det vi har nu hänger ihop med att vi har flera studier, om vi går tillbaka i tiden, som har försökt blockera PACAP-signalvägen. Okej? Och några av dem har misslyckats. Det kommer vi till senare. Men den som har visat sig ge några positiva resultat är en antikropp, alltså en stor molekyl som blockerar själva PACAP-molekylen.
[00:14:56] Leonora Mujkic: Okej. Så inte receptorn, utan själva molekylen.
[00:14:59] Haidar Al-Khazali: Precis. Och molekylen betyder båda molekylerna, både PACAP-27 och 38. Så det här är väldigt viktigt att komma ihåg, okej? Inte receptorerna, utan själva molekylen PACAP.
[00:15:10] Leonora Mujkic: Och kan du förklara vad de två betyder, på ett sätt som vanliga människor kan förstå: att blockera molekylen, jämfört med att blockera receptorn?
[00:15:17] Haidar Al-Khazali: Ja. Så nu vet vi, vi har visat, eller det har visats, att PACAP har en roll i utvecklingen av migrän. Och för att man ska kunna komma fram till en behandling behöver man antingen blockera själva proteinet eller receptorn. Så föreställ dig bara att vi till exempel har ett rum med en dörr, med en enda dörr, och PACAP skulle till exempel kunna vara nyckeln till den här dörren. Okej, så om man inte vill att den här dörren ska öppnas kan man antingen blockera nyckeln, så att nyckeln inte går in i låset och öppnar dörren. Eller så kan man bara blockera själva dörren.
[00:15:56] Haidar Al-Khazali: Så kom ihåg, eller föreställ dig bara, att nyckeln här är PACAP. Man kan antingen blockera den här delen, eller så kan receptorn vara dörren, så att man blockerar dörren. Så det här är i grunden de två angreppssätten man behöver tänka på när man pratar om att utveckla behandlingar. Antingen blockerar man molekylen eller receptorn, nyckeln eller dörren.
[00:16:15] Malin Östblom: Och CGRP-läkemedlen fungerar på ett annat sätt eftersom de är typ antikroppar, eller hur? Mot CGRP-molekylen.
[00:16:25] Haidar Al-Khazali: För CGRP är det likadant. Där har vi både antikroppar och blockerare som blockerar dörren eller blockerar molekylen, nyckeln, till exempel CGRP-nyckeln.
[00:16:35] Malin Östblom: Precis.
[00:16:35] Haidar Al-Khazali: Men för PACAP har vi i nuläget bara sådana som blockerar liganden, alltså själva molekylen.
[00:16:46] Malin Östblom: Okej. Men de är båda kärlvidgande. Stämmer det?
[00:16:50] Haidar Al-Khazali: Ja.
[00:16:50] Malin Östblom: Och vad är skillnaden?
[00:16:52] Haidar Al-Khazali: Med båda menar du CGRP, bara för lyssnaren.
[00:16:57] Malin Östblom: Mm.
[00:16:57] Haidar Al-Khazali: CGRP står för calcitonin gene-related peptide. Det är också ett protein, precis som PACAP, och det har också samma förmågor, alltså ökar det kärlens diameter. Och det visades 2002 att när man ger CGRP till personer med migrän så utvecklar de ett migränanfall.
Och sedan, först 2018 – så det tog alltså 16 år att komma fram till de här nya läkemedlen. Och nu har vi läkemedel mot CGRP-signalvägen. Och som du nämnde har vi både antikroppar, som är stora molekyler. Och de här stora molekylerna kan blockera CGRP-molekylen eller CGRP-receptorn, dörren. Det här är antikroppar, men vi har också en annan klass av läkemedel, som är de vi kallar gepanter. Det här är små molekyler, och de blockerar bara CGRP-receptorn.
[00:17:52] Leonora Mujkic: Så det är skillnaden mellan antikropparna och gepanterna. Okej.
[00:17:56] Haidar Al-Khazali: Precis. Och en annan sak är också att de här läkemedlen har gjort livet så mycket bättre för så många personer med migrän, de här nya behandlingarna mot CGRP.
Och om man tittar på de olika data som finns, så är det ungefär femtio procent av personerna med migrän som svarar på behandlingen. Men å andra sidan har vi fortfarande ungefär femtio procent eller kanske fler som inte svarar eller som bara delvis svarar på de här behandlingarna. Och det här är i grunden för att säga att vi inte har löst migränpusslet än så länge.
Vi behöver förstå mer och mer varför vi har migrän. Och sedan behöver vi komma med mer än ett läkemedel, eftersom vi behöver tänka på att för en person kan det som driver migränen till exempel vara PACAP. För en annan person kan det vara CGRP. För en tredje person kan det vara båda två.
Och det här är något vi behöver tänka på när vi pratar om behandling. Och det finns också en annan viktig sak som jag skulle vilja nämna. Att det finns vissa överlappningar mellan CGRP och PACAP. Som du nämnde har vi den här ökningen av kärlens diameter. Den ser vi både efter PACAP och efter CGRP. Men det finns också vissa skillnader. En av de här skillnaderna är att, som jag nämnde, det trigeminovaskulära systemet, när det här systemet aktiveras leder det till frisättning av olika proteiner. Ett är CGRP, ett annat är PACAP, eller hur? Och det här kommer från den här femte nerven, trigeminusnerven.
[00:19:32] Malin Östblom: Som du sa har många blivit hjälpta av CGRP, men det är också många, som du säger, som inte blir hjälpta eller som blir hjälpta lite. Jag gick från 25 migrändagar i månaden till kanske 10 migrändagar i månaden. Och för oss i migränbranschen verkar det fantastiskt. Men det är ändå typ en tredjedel av en månad med …
[00:20:01] Haidar Al-Khazali: Ja, ja. Och också en tredjedel av ett år, eller hur?
[00:20:10] Malin Östblom: Så vi är så glada att ni fortfarande letar, för det kanske också var svårt. Jag vet inte. Det här är typ en fråga, en lång, väldigt lång fråga. Var det svårt att fortsätta forska när CGRP-läkemedlen kom? Jag tänker att folk kanske sa: ”Åh, de har löst det. Det här var den heliga graalen.”
[00:20:31] Haidar Al-Khazali: Men så är det varje gång. Varje gång. De sa samma sak också när triptanerna introducerades på marknaden.
[00:20:37] Malin Östblom: Åh, ja.
[00:20:38] Haidar Al-Khazali: Och det var många år sedan. Och man forskar fortfarande och försöker förstå både huvudvärk och migrän.
[00:20:45] Malin Östblom: Så en eloge till dig och din grupp för att ni fortsätter, för jag tror att vi är många som säger: ”Ledsen, men mitt liv är inte löst än.”
[00:20:58] Leonora Mujkic: Och det är också väldigt intressant, för våra lyssnare kontaktar oss ofta. Vi ger förstås inga medicinska råd, eftersom vi inte är läkare. Vi försöker hänvisa dem till källor som vi tycker är tillförlitliga och kanske hjälpa dem med: ”Okej, men när du går till din läkare kan du ta med den här eller den här informationen.” Men det vi ser med de nya läkemedlen vi har, CGRP-antikropparna och gepanterna, är att många, inklusive vi själva, Malin och jag, också har en annorlunda sorts migrän. Inte bara att dagarna kanske är färre, utan också att anfallen är väldigt annorlunda.
För någon är det till exempel kanske så att smärtan inte är lika svår. För någon annan är det att de inte kräks längre. För någon annan är det att ljus- eller ljudkänsligheten inte är lika intensiv som den brukade vara. Så det är inte heller, det är inte en av- och på-knapp ens för dem som svarar på behandlingen. Det tycker vi är väldigt intressant. Och jag vet inte om det har gjorts någon forskning på det, hur de här olika symtomen förändras och varför?
[00:22:12] Haidar Al-Khazali: Det är en väldigt viktig fråga, men vi är inte där än. Nej. Vi kan inte … Om man bara frågar 100 olika personer med migrän vad som till exempel triggar deras migrän, så kommer några till exempel att säga jordgubbar eller mörk choklad. Man hör också folk säga: ”Okej, jag tror att jag har migrän för att jag till exempel bor i Sverige eller Danmark. Vädret här är alltid grått. Det regnar alltid. När jag till exempel reser till Spanien eller Italien blir min huvudvärk så mycket bättre. Jag kanske har den här huvudvärken eller migränen för att jag bor i de här länderna.”
[00:22:46] Haidar Al-Khazali: Ja. Men då kan vi som läkare säga: ”Ja, för dig stämmer det kanske. Att det är helt sant att värmen är bättre för din huvudvärk.” Men vi ser också att om vi tittar på prevalensen, antalet personer med migrän, i Danmark är det ungefär tio till femton procent. Samma siffra finns också i Sverige. Ja. Men samma siffra finns också i Spanien.
[00:23:06] Leonora Mujkic: Ja. Ja.
[00:23:07] Haidar Al-Khazali: Så det finns olika faktorer som kan förbättra, eller tvärtom framkalla eller trigga, migränen. Ja. Och samma sak gäller också när man ger dem behandlingen.
För vissa personer blir det så att de inte kräks längre. För andra är det att de kanske har de här migränsymtomen delvis, till exempel har de huvudvärken men inte längre ljuskänslighet, ljudkänslighet. De kan kanske fortfarande, även om de har huvudvärk, vara fysiskt aktiva, till exempel.
Så det skiljer sig från person till person. Och vi behöver se var förändringarna finns, för just nu utvärderar vi bara en sak. Och det är minskningen av migrändagar eller huvudvärksdagar med måttlig till svår intensitet. Det är både bra och dåligt, för det är ett enkelt sätt att utvärdera om behandlingen fungerar. Men det motsatta kan också vara att om man till exempel utvärderar med andra saker. Till exempel finns det ett mått som kallas MIDAS-poäng. Där man tittar på den migränrelaterade funktionsnedsättningen. Och det var i grunden något som inte var riktigt bra när man tittar på Italien, för nu behöver de inte bara … Patienterna behöver inte bara bevisa att de har en minskning av huvudvärksdagarna. De behöver också bevisa att de har en minskning av migrändagarna.
Så det här är ytterligare en sak innan de kan få läkemedlet subventionerat. Så både läkare och patienter behöver prata med varandra och se vilket utfall vi ska ha som det första utfallsmåttet. Är det huvudvärksdagarna? Är det migrändagarna? Är det båda två?
[00:24:45] Leonora Mujkic: Är det livskvalitet?
[00:24:46] Haidar Al-Khazali: Är det livskvalitet, eller är det till exempel sömnproblem? Så de här sakerna är något vi behöver vara samstämmiga om. Men vi behöver också tänka: okej, kommer det här att göra det lättare eller svårare för oss, till exempel när det gäller subventionering?
[00:25:02] Leonora Mujkic: Ja.
[00:25:02] Haidar Al-Khazali: Så det här är också något vi behöver ha i åtanke.
[00:25:05] Leonora Mujkic: Skulle, ja, kanske inte en lösning, men skulle en fördel kunna vara att inkludera patienter tidigt i forskningen, så att vi som patienter kan berätta för er som ska göra forskningen vad som är viktigt för oss? En av de där standardsakerna är att ens mest besvärande symtom har minskat efter tre timmar, låt säga. Så för några av oss spelar det kanske ingen roll om det är tre eller fem timmar, även om det gör väldigt ont eller även om man kräks, för det viktigaste är kanske att det inte kommer tillbaka, anfallet.
[00:25:37] Haidar Al-Khazali: Precis. Och det här är faktiskt den rörelse som finns nu, inte bara inom huvudvärksområdet, utan i princip inom alla sjukdomar.
Så till exempel när man ska designa en prövning, ett protokoll, så finns det i princip något nytt, nämligen att man behöver inkludera patienter. Som får vara en del av antingen studiedesignen eller studieanalysen eller … Så det här är något som kommer att bli större och större under de kommande åren.
[00:26:04] Leonora Mujkic: Vad tänker du om det, du och dina kollegor? Är det, är det positivt, eller stör det det ni vill göra?
[00:26:11] Haidar Al-Khazali: Nej, jag tycker att det är en väldigt positiv och väldigt bra sak, för vi tänker kanske inom en box. Och patienten har en annan box. Och om vi sedan brainstormar med varandra kan vi komma fram till: okej, det här kanske är en väldigt bra idé från båda sidor. Så vi kan i grunden lära oss av varandra. Och på det här sättet blir det kanske också lättare för båda parter att kommunicera. Det är väldigt, väldigt viktigt.
[00:26:49] Leonora Mujkic: Vi pratar ofta om, Malin och jag och även med forskare vi har intervjuat, att folk kan rapportera vad de tror är en trigger, men det betyder inte att det faktiskt är en trigger för ett migränanfall. Folk säger choklad, men det kan lika gärna vara så att man får ett sug efter något sött för att migränanfallet kanske startade i går. Eller att nacksmärta är ett symtom snarare än en trigger, till exempel.
[00:27:12] Leonora Mujkic: Så är det här – det ni gör, att försöka se vad som faktiskt startar ett migränanfall … Tror du att vi skulle kunna bli bättre på att säga vad som faktiskt triggar ett migränanfall för olika personer, så att folk inte behöver vara rädda?
För många av våra lyssnare, och vi har själva varit där, vi är så rädda för allting. Någon säger: ät inte, jag vet inte, jordgubbar. ”Drick inte det här, ät inte ost. Gör inte det här eller det där.” Och så har man redan en neurologisk sjukdom, och nu lever man i en box som bara blir mindre och mindre och mindre för att man inte kan äta det här, man inte kan dricka det där, man inte kan vara ute när det är, jag vet inte, fuktigt eller vad det nu är.
[00:27:49] Haidar Al-Khazali: Ja.
[00:27:50] Leonora Mujkic: Och sedan blir livskvaliteten bara sämre och sämre i takt med att sjukdomen blir värre och värre, eller tvärtom. Vem vet vad som är vad?
[00:27:58] Haidar Al-Khazali: Det är i grunden det jag gör, för som jag nämnde, om man frågar hundra olika personer vad som triggar migrän får man hundra olika svar.
[00:28:06] Haidar Al-Khazali: Och i grunden, det du säger, det är i grunden vad vi som forskare har funderat på. Okej, om vi går tillbaka till bara migrän eller huvudvärk i sig, så är huvudvärkens natur att man har – och det här gäller en person som inte har kronisk huvudvärk, utan en person med episodisk huvudvärk … Att de har dagar då ingenting finns där. Ingen huvudvärk, ingenting alls. Allt är bra.
[00:28:30] Haidar Al-Khazali: Något inträffar i hjärnan, det startar huvudvärken, eller hur? Och även om man inte behandlar den med lämplig medicin så går den över av sig själv, för personen med episodisk huvudvärk eller episodisk migrän. Man behöver inte behandla den. Den behandlar sig själv. Så det är det vi kallar att huvudvärk är självbegränsande till sin natur. Okej?
[00:28:49] Leonora Mujkic: Ja.
[00:28:49] Haidar Al-Khazali: Så det här är det avgörande, som skiljer sig från, låt säga, om man tittar på en person med [multipel] skleros, en person med demens, en person med Parkinson. När de väl har det här problemet är det inte något som kommer och går, kommer och går.
Det är på, och sedan förblir det på tills de kanske dör. Så det fick forskare att fundera: eftersom patienter rapporterar olika miljömässiga triggerfaktorer, eftersom huvudvärk i sig är självbegränsande till sin natur, den startar och försvinner av sig själv, varför undersöker vi inte de molekylära triggerfaktorerna?
Och det var i grunden anledningen till det vi gör här på huvudvärkscentret. Så det vi gör är det vi kallar, vi använder den humana provokationsmodellen.
[00:29:30] Haidar Al-Khazali: Vi tänker på olika molekyler, olika proteiner, till exempel CGRP, till exempel PACAP, och sedan tillför vi dem till en person med migrän eller en person med huvudvärk eller en kontrollgrupp, och ser om det uppstår olika reaktioner.
[00:29:45] Haidar Al-Khazali: Och med det här angreppssättet har vi också alltid en jämförelsegrupp inom migränen. Det betyder att personen med migrän kommer till två försöksdagar. Den ena dagen får de till exempel CGRP eller PACAP. Den andra dagen får de placebo. Så det är bara koksaltlösning, ingenting. Men det är dubbelblint, så varken jag som forskare, som prövare, eller patienten vet vad patienten får på de båda dagarna.
Och det var i grunden konceptet, att genom det här konceptet har vi visat att CGRP och PACAP kan framkalla migränanfall i högre grad än placebo. Men vi har också undersökt andra proteiner. Så det här är bara två, men vi har en lista med kanske sex eller sju eller så. Som också framkallar migrän, och kanske i högre procentandelar än CGRP och PACAP.
[00:30:33] Leonora Mujkic: Okej.
[00:30:33] Haidar Al-Khazali: Så vi är inte intresserade av bara … För för mig som en person som verkligen vill hjälpa personer med migrän är det inte trevligt att bara ringa och rekrytera en person med migrän och säga till dem: ”Välkommen till min klinik. Jag kommer att ge dig mer huvudvärk.” Vad skulle syftet med det vara? Det låter galet, eller hur?
Men målet är att förstå mekanismerna, vad som triggar den, och sedan kan vi utveckla behandling antingen mot receptorn eller själva molekylen eller kanske mot saker inne i cellen som har en nyckelroll när huvudvärken initieras. Målet i framtiden är, om vi har, låt säga, fem eller sex eller så olika behandlingar. Om vi kallar dem, låt säga, antikroppar, en antikropp mot PACAP, en antikropp mot ett annat protein, CGRP, mot ett tredje protein och så vidare.
Drömmen vore att … För just nu vet patienter med migrän inte vad som kommer att vara rätt behandling för dem. De måste testa det på sig själva, eller hur? Det är som ett experiment. Man är med i ett experiment varje dag. Man börjar, låt säga, med kandesartan. Man testar det i sex månader eller så, och sedan ser man att effekten klingar av.
Sedan byter man kanske till en betablockerare, eller topiramat, ett antiepileptiskt läkemedel, eller ett antidepressivt läkemedel som amitriptylin. Så man kan i grunden vara med i en prövning i många, många år för att lista ut vad som är rätt behandling för en själv.
[00:32:01] Leonora Mujkic: Ja. Ja. Om det finns någon.
[00:32:03] Haidar Al-Khazali: Om det finns någon. Just det. Precis.
[00:32:06] Haidar Al-Khazali: Föreställ dig bara, drömmen vore kanske att vi bjuder in personen med migrän och ser vilket av de här olika proteinerna som kan vara den största drivkraften bakom huvudvärken. Till exempel, återigen, för dig, låt säga, Malin, för dig är det CGRP. Det kommer vi fram till genom att testa det här. Vi har framkallat migrän hos dig med CGRP, men du var inte känslig på, låt säga, PACAP-försöksdagen.
Men för dig, Leonora, var det PACAP som var triggern för din huvudvärk. Då kan jag säga till patienten: ”Jag vet vad som driver din huvudvärk. Jag vet att det är exakt det här proteinet. Och för det här proteinet har jag den här behandlingen, den lämpliga behandlingen.” Låt säga antikroppar mot PACAP-signalvägen eller en antikropp mot CGRP-signalvägen.
Så i grunden är det här vad som skulle vara drömmen i framtiden, att vi kan individanpassa behandlingen till individen, och inte att hela befolkningen ska svara på en och samma behandling, för det tror vi inte. Det är som man säger, det finns fler än en väg till Rom, och samma sak gäller migrän.
Det finns fler än en väg till migrän. Ja. För vissa personer är det ett protein. För vissa blir det kanske en kombination av både CGRP och PACAP. Ja. För någon blir det fyra olika. Och det vet vi inte nu. Det är därför vi gör den typ av forskning som vi gör.
[00:33:23] Malin Östblom: Fantastiskt. Vi tackar ja till inbjudan. Vi sitter redan på ett plan till Köpenhamn.
Slut på intervju med Haidar Al-Khazali
[00:33:42] Leonora Mujkic: Ja hörru du, det där var mastigt och samtidigt jätteroligt. Var börjar vi?
[00:33:48] Malin Östblom: Ja, alltså jag vet inte. Men kanske i någon sorts acceptans. Det gillar vi ju att öva på. Att vi nog inte kommer att förstå allt det här. Men vi kan väl göra som vanligt. Vi försöker plocka ut några saker som vi kan fördjupa oss lite i alla fall.
[00:34:04] Leonora Mujkic: Om vi ska försöka sammanfatta intervjun väldigt, väldigt kortfattat så kan man säga att kärnan är följande: Att precis som CGRP-hämmare hämmar ämnet CGRP så har man alltså tagit fram PACAP-hämmare som alltså hämmar ämnet PACAP. Så man kan säga att det är två olika ämnen, alltså om man tänker CGRP respektive PACAP, men läkemedlen är tänkta att fungera på samma sätt. Håller du med mig om den jättekorta beskrivningen?
[00:34:36] Malin Östblom: Alltså jag tycker du fick till det, vilken fullträff. Och för att kunna göra det så var de ju tvungna liksom att identifiera de här ämnena. Det är ju det som också är spännande när han berättar om det, eller hur? Bådas betydelse i migränanfallen.
[00:34:48] Leonora Mujkic: Betydelse, exakt.
[00:34:49] Malin Östblom: Betydelse, ja precis. Och jag gillade den här beskrivningen som han hade med dörrarna och nyckelhålen för att visualisera hur de verkar på vilken nivå. Den blev väldigt liksom som en dörröppnare för mig.
[00:35:05] Leonora Mujkic: Jaså? Kul.
[00:35:07] Malin Östblom: Jag lägger mig på den nivån.
[00:35:09] Leonora Mujkic: Tack.
[00:35:09] Malin Östblom: Det är jätte, alltså sjukt intressant. Har du några andra sådär klockrena reflektioner?
[00:35:15] Leonora Mujkic: Ja, alltså jag har ju hört talas om det här PACAP i flera år nu. Det känns jättekul att äntligen få veta lite mer om hur det går med forskningen. För man har ju liksom ändå lärt sig vara liksom försiktigt optimistisk, knappt, knappt optimistisk.
[00:35:52] Leonora Mujkic: Och jag måste också säga, herregud, vilken tacksamhet jag känner gentemot de här personerna som alltså har gått med på att vara med i de här studierna. De har gått med på att få ett dropp som troligtvis kommer att trigga ett migränanfall. För jag menar, det är ju de som har gjort forskningen möjlig. Ja, du då, vad tänker du?
[00:36:10] Malin Östblom: Ja, men nej men jag vill säga det här är ju framtiden. Det är ju fantastiskt. Och det kanske är kört för min del. Jag är nog liksom för gammal. Men de som får en migrändiagnos i dag. Eller som min son som är tretton. Jag tog ju honom typ i famn efteråt med gråt i blicken och bara det här, du kommer klara dig bra. Du vet, så. Ja, men för att man känner att det ger ju möjlighet till behandling till hans generation. Och det kommer ju se helt annorlunda ut tack för den här upptäckten.
[00:36:42] Leonora Mujkic: Hoppas vi.
[00:36:42] Malin Östblom: Precis, vi hoppas det. Ja, då får man, man får ju ha den brasklappen med sig liksom för vi vet ju inte hur det kommer utvecklas. Men det är klart att behandlingsmöjligheterna för då min trettonåring kommer också vara annorlunda eftersom vi numera har CGRP-hämmarna, vi har gepanter och så kan vi hoppas på PACAP. Och det här att forskarna liksom strävar vidare. Det är ju det som är det storartade.
[00:37:09] Leonora Mujkic: Och när vi hör Haidar berätta så blir det också tydligt hur långt tid det tar. Hur svårt det är att få fram ett nytt läkemedel. Jag tänkte först i och med att han liksom gick tillbaka till vissa årtal, berättade ganska ingående. Så tänkte jag, oj, är det här för mycket? Är det för detaljerat? Kommer vi behöva klippa bort det här? Men sen när jag lyssnade i efterhand så tänkte jag såhär, men det här är, det här visar ju hur svårt det här är och förklarar ganska mycket. Liksom det ger en förståelse för oss att människor jobbar jättehårt med det här och det tar lång tid. Men jag tycker verkligen att det han berättar inger hopp.
[00:37:46] Malin Östblom: Ja, det tycker jag också. Och jag tycker också på sättet han berättar om det. Hans liksom värme och hängivenhet, alltså i någon sorts ömsinthet och omsorg om patienten. Jag tycker att det finns en närhet till patienten. Och på något sätt, jag tänker ändå osökt på Lars Edvinsson [avsnitt 3, 4, 26, 27] som också på något sätt ändå utstrålar en omsorg om patienten och tar med lidandet i de här samtalen. Och med Lars Edvinsson, han pratar ju pannben. Det är det som liksom gör att man fortsätter. Det känns som att Haidar också har en hel del pannben.
[00:38:23] Leonora Mujkic: Och många kollegor som också har det. Som tillsammans strävar efter samma sak. Och det är ju, det är ju ett bättre liv för oss med migrän. Man blir så, man blir så glad att höra det. Det finns väldigt många människor där som vi inte ser som jobbar för det här.
[00:38:37] Malin Östblom: Vi ska säga också att hela det här avsnittet finns ju då transkriberat som vanligt på migränpodden.se, vår hemsida. Vi har också gjort så att vi har översatt transkriptionen. För transkribering är ju egentligen bara en direkt text av det vi hör i ljud. Och då har vi också översatt det till svenska. Så att om man vill så kan man läsa intervjun med Haidar på svenska istället för att lyssna på det engelska ljudet. Blev det tydligt? Gick det att förstå?
[00:39:05] Leonora Mujkic: Jag tror det.
[00:39:06] Malin Östblom: Och vi bemödar oss om att det ska bli en bra svensk översättning så att det inte ska bli en sån här Kalle Anka-översättning som man ibland ser på Spotify till exempel, utan det ska ju bli en bra text.
[00:39:16] Leonora Mujkic: Ja men så är det ju på vår hemsida generellt, men det är också för att vi numera, eftersom att vi har annonsörer, har råd att skicka avsnitten till ett företag som gör en riktig transkription.
[00:39:28] Malin Östblom: Ja, och det är en bra grej att säga. Det är faktiskt en del av vad våra annonspengar går till.
[00:39:32] Leonora Mujkic: Verkligen. I nästa avsnitt så hör vi andra delen av vår intervju med Haidar Al-Khazali. Han berättar om när vi, om allt går vägen, kan förvänta oss PACAP-hämmare som nya läkemedel. Och extra spännande är ju också att Haidar berättar om hur PACAP påverkar klusterhuvudvärk, det som förr hette Hortons huvudvärk och posttraumatisk huvudvärk. För här verkar det ju finnas likheter med migrän, och det är ju jättespännande. Hördu du, vi hörs snart igen.
[00:40:01] Malin Östblom: Du, det gör vi. Vad roligt det är att göra det här med dig.
[00:40:05] Leonora Mujkic: Ja, jag håller med. Detsamma.
[00:40:06] Malin Östblom: Ha det gott. Hejdå!
