Alla avsnitt

Tag: Mens

  • #8 Samtal med professor Kristina Gemzell Danielsson – om migrän och hormoner, del 2

    I avsnitt 8 av Migränpodden får vi höra andra delen av intervjun med Kristina Gemzell Danielsson, professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska institutet. Vi pratar om migrän under klimakteriet och hur hormonbehandling kan användas då.

    Vi frågar också om menstruationsrelaterad migrän beror på så kallad ”hormonell obalans” eller om det egentligen beror på en välfungerande menscykel? Kristina gläntar även på vad framtidens gynekologi kan erbjuda.

    Musik: Sharing Silence med KORALL. Från albumet Psychedelic Sunblock.

    För dig som föredrar att läsa kommer en redigerad utskrift av samtalet här, inklusive länkar till vissa begrepp och ämnen som nämns i avsnittet.

    Malin: Hej och välkomna till avsnitt 8 av Migränpodden. Vi som gör podden heter Leonora Mujkic och Malin Östblom. Vi är personer som själva lever med migrän och som brinner för att sprida kunskap om migrän. 

    Leonora: I den här podden pratar vi om sjukdomen och allting runt omkring sjukdomen, vi ger inte medicinska råd eller rekommendationer. Den rollen är det sjukvården som har. Däremot kan vi genom vårt samtal kanske väcka tankar och idéer hos er som ni på olika sätt kan ta vidare.  

    Malin: Leonora, hur har du haft det sen sist?

    Leonora: Jo, jag har haft det mycket bättre än jag brukar under jul och nyår. 

    Malin: Vad härligt!

    Leonora: Jag har tillbringat många jul- och nyårsaftnar ensam, med bara migränanfall som sällskap, under de senaste nio-tio åren. Men i år så kunde jag tillbringa både jul och nyår med nära och kära. Inga stora tillställningar utan bara ett fåtal personer som äter middag men jag är väldigt tacksam och glad över det. Över att få känna mig lite “normal”. Jag vet att migrän i själva verket är “normalt” eftersom 1 och en halv miljon svenskar lever med det men jag tror att du förstår vad jag menar. 

    Malin: Mm, jag anar, jag fattar.

    Leonora: Det är ju den här tacksamheten över att kunna göra något som många andra tar för givet. Och sen är jag glad över att vi ska lyssna på andra delen av vårt samtal med professor Kristina Gemzell Danielsson för jag lärde mig mycket under det samtalet. Hur har du haft det, Malin? Och hur mår du idag?

    Malin: Idag är det okej men jag har ju fått skjuta fram den här inspelningen ett par gånger för att hälsan och livet kommit emellan. Jag har kunnat delta i jul- och nyårsfiranden men på sparlåga pga väldigt kraftiga migränanfall och med hjälp av mycket medicin. Jag har tänkt mycket på det vi pratade om i vårt julavsnitt, det känns lite avlägset nu, för jag har legat på gränsen till att behöva ställa in allt under ett par veckor. Jag tänker numera, som du också gör tror jag, att för att inte bli besviken så utgår jag från att inget är självklart. Men i år blev jag ändå överraskad över att det blev så pass illa som det blev. Men jag börjar inte leta efter vilka fel jag gjort, eller vad som triggat längre, jag har skrotat min syndakatalog vid kraftiga migränanfall. Det tjänar inget till, tar bara en massa extra energi. Numera vet jag att just jul- och nyårshelgen är full med sånt som göder migrän. Och mina goda intentioner, mentala redskap och kunskap om mig själv är fantastiska men de kan egentligen inte förväntas rå på en neurologisk sjukdom. De tar mig en bit men ibland får jag tänka att de får bära mig över skoven mer än att de alltid kan förhindra dem.

    Leonora: Nej, precis, det här med att tänka att ingenting är självklart kan ju leda till att man uppskattar de bra stunderna extra mycket men det tar inte bort den fysiska eller psykiska smärta som en sjukdom orsakar. Men det gör mig glad att höra att du inte började bläddra i syndakatalogen. Vissa bördor måste vi bära, det finns inget val. Men det här med att mitt under ett anfall fundera på vad man har gjort för fel och klandra sig själv, att själv lägga till den bördan, finns det nog inget positivt med. Du, har du några reflektioner kring det vi ska få höra idag?

    Malin: Ja, det här är ju den andra och avslutande delen av samtalet med professor Kristina Gemzell Danielsson. Vår tanke när vi kontaktade henne var ju att få en fördjupning i ämnet hormoners påverkan på migrän, efter att vi började det temat i samtalet med professor Lars Edvinsson. Hans forskning är ju inriktad på orsaken till migrän och efter att vi har hört den sista delen av samtalet med Kristina idag kan vi väl försöka sammanfatta lite av det vi pratade om med Lars och sätta ihop det med det Kristina beskriver. 

    Leonora: Absolut!

    Malin: Men sen idag hör vi bl a Kristina berätta om THX, det behövde jag googla. THX var ett extrakt som togs fram av en läkare, eller han var eg veterinär, på 1950-talet. Det var gjort av kalvbräss och sas kunna bota cancer och tuberkulos hos människor, genom att påverka immunförsvaret. Ni hittar en länk om det på hemsidan och det finns även en bok som släpps nu under januari som heter “Lex THX”. Det som är extra intressant är att förutom att den här veterinären var väldigt omstridd och ansågs ovetenskaplig så mynnade alltihop så småningom ut i en nationell diskussion om betydelsen av bemötande av patienter.

    Leo: Ja, just det här med THX har inget med sjukdomen migrän att göra men vi kom in på en diskussion med Kristina om att det finns personer som påstår sig kunna lösa olika hälsoproblem med mer eller mindre tvivelaktiga metoder därför kom vi in på det. Så ni behöver inte googla på migrän och kalvbräss. Tyvärr. 

    Malin: Men under samtalet så återkommer också ett ord som vi nämnde i förra avsnittet – trombos – och det betyder blodpropp. Det kan ju vara en biverkning till p-piller. Du då, Leonora? Några reflektioner?

    Leonora: Ja, det är väl just frustrationen över att få vissa saker bekräftade. När jag började få menstruationsrelaterad migrän så funderade jag på det här som vi har fått flera frågor kring: om det är möjligt att via provtagning få koll på hur hormonerna fluktuerar och kunna anpassa behandlingen. Jag tror att det var i en intervju med Anne MacGregor – hon är en av de ledande experterna inom migrän och hormoner internationellt – som jag lärde mig att det inte fanns någon poäng med provtagning i det här sammanhanget. Och det bekräftar Kristina också, som vi kommer att få höra strax. Det är för övrigt till stor del Anne MacGregors forskning som vi har tagit hjälp av när vi skulle sammanställa frågor till Kristina. Vi tar med några länkar på vår hemsida, migränpodden.se, om ni vill kolla upp Anne MacGregor. 

    Malin: Ska vi ta och lyssna på samtalet med Kristina och så pratar vi vidare efteråt?

    Leo: Det gör vi. Här kommer del två av vårt samtal med Kristina Gemzell Danielsson.

    start på intervju

    Malin: Sen kommer vi till det här med graviditet och amning som är ett område där en del kvinnor, tycker sig i alla fall ha fått höra, att när du blir gravid, ja men då kommer migränen upphöra. Då kommer du bli bra. Det leder till att en del blir gravida utan att kanske ha pratat igenom det med nån läkare innan – hur ska jag göra? Och en del blir ju bättre och där säger nog neurologerna att de flesta blir bättre, men för en del blir det ju faktiskt sämre. Många har horribla graviditeter och en del vågar faktiskt inte skaffa barn för att de har kronisk migrän innan graviditeten. Och sen sitter en del kvinnor, jag till exempel, och pumpar under amningsperioden och kastar mjölk och har sig, för att det är jättesvårt med mediciner under amningsperioden. Jag tänkte att vi vill jättegärna höra vad du har för erfarenhet av migrän vid graviditet och amning och vad det finns för forskning på det området.

    Kristina: Ja, vad det finns för forskning vet jag knappt faktiskt om det finns så mycket forskning just, tyvärr. När det gäller läkemedelseffekter så finns det ju epidemiologiska studier, men annars är det nog väldigt begränsat vad jag känner till i alla
    fall.

    Malin: Ja, det är ungefär vad neurologerna säger också och det man får göra är i princip att försöka förbereda med sin neurolog då, medicinering, och med Janusinfo och planera vilka anfallsmediciner och förebyggande mediciner som kan användas.

    Kristina: Ja, och då är det ju som du sa också bra om man planerar så man vet det.

    Malin: Ja, svårt område och så klart svårt att forska på kanske också eftersom det är kvinnor i en speciell situation.

    Kristina: Det är ju det. När det gäller gynekologi har vi mycket evidens, men när det gäller obstetrik, alltså under graviditet, har vi inte lika mycket evidens för att det är svårare.

    Malin: Sen har vi en annan fråga som har dykt upp och det är provtagning. Och då handlar det om: går det att ta prover på de här hormonförändringarna, alltså hur hormonnivåerna förändras i kroppen, under menscykeln? Och skulle det vara någon vits att
    göra, det ska jag lägga till också.

    Kristina: Nej, jag tror inte att det skulle vara någon vits att göra det för de individuella variationerna, det är så grovt ändå, jag menar man ser ju hur det fluktuerar under menscykeln. Det är ju mer intressant hur man reagerar på det. Det är ju liksom känsligheten på de här fluktuationerna och det ser man ju inte genom att följa hormonförändringarna under menscykeln, utan det kan ju vara hur man är känslig för olika metaboliter, progesteron till exempel, och sådana saker mer centralt. Och det kan vi ju än så länge inte riktigt mäta så här enkelt.

    Malin: Och det finns ingen vits med att titta på hur östrogenet sjunker och rusar i höjden under…

    Kristina: Det vet vi ju. Vi vet ju att vi har de här förändringarna så det är ju inte det som är grejen, utan det är ju hur man reagerar på det här, alltså känsligheten för det.

    Malin: Så huvudvärksdagboken är egentligen intressantare än blodproverna?

    Kristina: Ja, det tycker jag.

    Leonora: Men om det kan vara så att, som du sa, att hormonnivåerna då förändras under hela menscykeln, inte bara till exempel när man får själva mensen, blödningen, hur vet man då att det är just det man reagerar på eller inte? Om det också kan vara någonstans mittemellan ägglossning och mens? Om man inte vet att det är någon slags hormonfluktuation. Eller är det bara de här två tillfällena där man kan reagera, så att säga, och som kan trigga det?

    Kristina: Nej, men det är då det är mest uttalat. Men alltså, hormonerna förändrar sig ju under hela menscykeln, men jag menar det vet vi ganska väl. Och det är ju liksom där de egentligen – det kan ju vara individuella skillnader, hur långa eller korta cykler
    man har och hur höga peaknivåer man har och sådana saker – men hur själva mönstret ser ut, det vet vi ju ändå. Det varierar inte.

    Leonora: Så att få siffror på det skulle egentligen inte tjäna något till.

    Kristina: Nej. Nej, jag har svårt att se att man skulle kunna utläsa
    någonting av det faktiskt.

    Leonora: Det är intressant eftersom det är så många som skriver till oss om just det här, att man känner frustration över att gynekologen inte vill…

    Kristina: Ta prover?

    Leonora: Men då förstår vi varför. Det är ju väldigt intressant.

    Kristina: Än så länge har vi liksom inga prover som skulle kunna säga någonting om det. Utan jag tror verkligen att huvudvärksdagboken i så fall säger mer, också blödningsdagbok. Det brukar säga mycket mer.

    Leonora: Vi tänkte om vi går vidare till förklimakteriet, eller perimenopausen som det också heter. Och som du sa förut så brukar ju östrogenproduktionen förändras då och de flesta kvinnor brukar väl uppleva en mer oregelbunden mens och den här perioden kan pågå i flera år, om vi förstått det hela rätt. Och vi vet att det är en period där migränen också ofta förvärras. En av våra lyssnare skrev: “Jag är för gammal för p-piller, men för ung för östrogenbehandling och får bara mer migrän av progesteron. Vad finns det för andra behandlingsalternativ för mig?” Och då började vi fundera på: hur länge kan man använda hormonella preventivmedel och vad avgör var den gränsen går?

    Kristina: Ja, så länge man behöver skulle jag säga. Rekommendationen är ju att man använder preventivmedel fram till menopaus och då ett år efter sista mensen. Sen kan man sluta med preventivmedel, för man kan ha enstaka ägglossning sedan också. Och då vilken typ ska man använda? Och då är det ju så här återigen det här “risk-nytta”. Den största, men fortfarande väldigt sällsynta, allvarliga komplikationen med p-piller är ju trombos. Och den risken ökar med ålder och det ökar med vikt. Och sen med andra saker också, men både ålder och vikt är ju sånt som smyger sig på oss. Men om man då inte har andra riskfaktorer och står på kombinerade p-piller med östrogen och trivs med dom, då kan man faktiskt fortsätta med dem. Det är ju lite överbehandling för att fertiliteten minskar ju så man behöver ju kanske inte de doserna som det handlar om. Men om man ändå trivs med dem så kan man ha kvar dem. Om man har gjort ett uppehåll, för det är också så här att det är när man börjar med sina kombinerade metoder som man har störst risk för blodpropp, sen så sjunker det för man ger en skjuts åt levern.

    Leonora: Oberoende av ålder, oberoende av när det är man börjar?

    Kristina: Oberoende av ålder är det alltid största risken de första
    månaderna från att man har börjat. Så har man slutat med sina P-piller då är det tveksamt att sätta in dem igen efter 40 års ålder. Så man får verkligen fundera på: vill jag sluta med dem nu? För då är det ganska definitivt.

    Leonora: Men det du sa då att det kanske är lite överkurs att använda preventivmedel och hormonella preventivmedel ända till menopaus. Men om det är så att man använder dem för att man har menstruationsrelaterad migrän till exempel, ja då kan man ju lika gärna fortsätta med det? Om man upplever, menar jag, att det hjälper?

    Kristina: Många går ju över till någon annan metod för att de kanske får fler riskfaktorer och då, jag menar hormonspiral brukar vara populärt. Just att man kanske har de oregelbundna blödningarna, då slipper man det problemet. Och en del går ju över till piller utan östrogen.

    Leonora: Men allt det här kan man egentligen fortsätta använda om man får hjälp vad gäller sin migrän, ända fram tills efter sista blödningen.

    Kristina: Ja. Och sen det här att vara för ung för östrogen. Om man då skulle vilja, för det är ju en annan typ av östrogen som man sen använder som hormonbehandling i klimakteriet. Men det behöver man inte vara för ung för, det kan man börja använda när man behöver, skulle jag säga. Där är det inte så att man måste vänta till en viss ålder eller till att mensen ska ha upphört, utan tvärtom vet vi att det är bättre att man inte väntar för länge. Ska man ha den positiva effekten av det, för det vet vi, att östrogenet här faktiskt kan motverka hjärt-kärlproblem och att det kan ha positiva kognitiva effekter, alltså för hjärnan. Men då ska man inte vänta för länge. För gör man det, om man redan varit utan mensen, alltså gått in i klimakteriet och börjar med den här behandlingen för sent då får man bara biverkningar. Så det gäller att inte börja för sent utan faktiskt börja i tid. Och då kan man ju börja med låg dos om man fortfarande har enstaka ägglossningar så där, så kan man börja med låg dos för att stötta lite. Sen kanske man behöver höja lite och sen kan man behöva man sänka igen.

    Leonora: Är det det här som är det som kallas för hormonersättningsterapi, hormon replacement therapy? Är det det vi pratar om här?

    Kristina: Ja, fast vi säger inte replacement therapy, innan kallade man det för HRT. Men det är ju inte riktigt replacement, tycker man nu, utan det är HT, hormonal therapy, eller MHT, menopause hormonal therapy, som man har bytt namnet till. Men det är samma sak.

    Malin: Är det samma trombosrisk med östrogenplåster, till exempel?

    Kristina: Nej, då är det ju en helt annan dos det handlar om. Det är
    mycket lägre dos och då kan man ge det här som naturligt östrogen och man kan ge i form av plåster eller gel. Så då behöver man inte vara orolig för det.

    Leonora: Så om man har migrän då och behöver… Kan det här så att säga användas för att lindra migrän under klimakteriet?

    Malin: Även för kvinnor med migrän med aura, eller?

    Kristina: Ja, skulle jag säga. Men här, nu är det ju en läkarbedömning, det är inte en barnmorska som ska förskriva det här.

    Leonora: Beror det på att det är det här naturliga östrogenet som man använder då eller handlar det om att det är lägre doser?

    Kristina: Det är mycket lägre doser och det är en annan typ av östrogen. Det ger inte den här påverkan på levern som i sin tur påverkar risken för blodpropp.

    Leonora: Just det. Och spelar det roll också att det är som du säger gel eller att det är plåster? Just det här med att det inte är en tablett man tar utan att det är på huden. Så alla de här tre sakerna påverkar och minskar risken och därför kan man använda det här även om man har migrän med aura?

    Kristina: Vilken typ av östrogen och hur man tar det påverkar. För när man sväljer en tablett med det här klassiska etinylestradiol, det har en lång halveringstid, det kommer till levern, ja, det har liksom en uttalad effekt i levern. Tar man i stället något som innehåller naturliga östradiolet som har en kort halveringstid och tar det via huden, då hinner det brytas ner innan det når levern.

    Malin: Aha, okej.

    Kristina: Lite grovt, det är därför det har olika effekt.

    Leonora: Okej. Och lokal östrogenbehandling, till exempel vagitorier eller vaginalkräm, har vi fått en fråga om. Kan sådant påverka migrän också?

    Kristina: Den är ju just lokal, så jag har svårt att tro att det skulle räcka. Lite tas ju upp. Det är inte farligt att testa, men det har jag svårt att tro att det skulle räcka.

    Leonora: Vad händer efter sista mensen? Om du tänker – är det stora skillnader från person till person, hur lång tid det tar innan hormonnivåerna stabiliseras? Om det är så, tänker vi, att det skulle göra skillnad för migränen i efterhand.

    Kristina: Det är så svårt det här, för det är så individuellt, ni vet. Med hur det är när man föder barn, med mensvärk, hur mycket man blöder, när man får mens och när man slutar. Det är ju individuellt och det som egentligen kan ge bästa hinten, det är ju att titta på mamma eller systrar, om man nu har den möjligheten, det kan ge bästa vägledningen.

    Leonora: För vi hör ju ofta också att migränen blir lindrigare eller till och med avtar helt efter klimakteriet. Det är ju sånt man får höra. Och för vissa kvinnor blir det ju så att det avtar eller blir mildare. Finns det då något samband? Gäller det här kvinnor som tidigare under livet haft till exempel menstruationsrelaterad migrän där man har sett en tydlig koppling mellan hormoner och migränen?

    Kristina: Ja, de ska ju bli bättre.

    Leonora: De ska bli bättre? Och om man har migrän där man inte har upptäckt något samband egentligen mellan hormoner och menscykeln, då kanske det inte spelar så stor roll egentligen?

    Kristina: Nej, så är det väl.

    Malin: Jag tänker på ett ämne som vi har kommit i kontakt med. Det är någonting som på sociala medier kallas för “hormonell obalans”. Det finns olika personer som på olika sätt jobbar med funktionsmedicin eller olika alternativa behandlingssätt där de pratar om att den här obalansen… Vad ska vi säga, det finns en teori om att den kan leda till många olika besvär och sjukdomar. Det kan vara migrän, det kan vara under- och överfunktion i sköldkörteln och så vidare. Den här hormonella obalansen ska gå att påverka genom funktionsmedicin, livsstil eller kanske kosttillskott. Man ska inte dricka kaffe och man ska äta och träna på ett visst sätt och på olika sätt. Man ska kunna få en stark ägglossning och man ska kunna få allt möjligt. Men det finns läkare och människor som jobbar med det här, det är en hel industri kring det. Vi har en lyssnare som skrev att hon känner sig trött på alla de här tipsen om hur man ska få ordning, som hon skrev, på sina hormoner för att slippa till exempel migrän. Är det inte, undrar hon, i själva verket en naturlig och balanserad menscykel som vi får hormonell migrän av? Och så frågar hon: “Har man verkligen en hormonell obalans om man lider av hormonell migrän?”

    Kristina: Nej, jag tycker hon har helt rätt. Det är ju en naturlig balanserad menscykel som man får migrän av. Och det är ju det jag har försökt säga om det här med fluktuerande hormoner, det är ju det naturliga liksom. Men sen så är det varför man är extra känslig eller varför det triggar migrän, det är ju en annan sak. Och då vet vi att det är fluktuationerna, men det är ju inte menscykeln det är fel på.

    Malin: Och kan vi verkligen påverka vår menscykel? Går det verkligen?

    Kristina: Det kan vi, för vi är ju stresskänsliga och stress kan ju betyda många olika faktorer. Men menscykeln styrs ju centralt ifrån, hjärnan är ju ett sexuellt organ, och den styr ju menscykeln och den påverkas av stress. Så det kan man ju, och man kan ju påverka hur man äter och sover och tränar och mår. Absolut!

    Malin: Men har du stött på de här som lovar guld och gröna skogar? Det kostar mycket pengar. Tror du på det där med en stark ägglossning, till exempel? Det är min, den jag har hakat upp mig på mest.

    Kristina: Nej, men det är ju oseriöst och jag tycker ju det är så viktigt att det vi gör är evidensbaserat. Och sen så finns det områden där vi inte har så mycket evidens men att vi fattar varför. Som att det är svårt att studera läkemedel under graviditet, men att vi ändå försöker komma så långt vi kan. Men det här att tjäna pengar… Men det är lite som det här med THX. Ni är så unga, ni kanske inte kommer ihåg, men att folk har tjänat grova pengar på att sälja helt oseriösa saker. Det är ju så också att placeboeffekten är viktig och också det här liksom, han som sålde THX-preparat, hans patienter upplevde ju att de blev bättre, men sen när hans son tog över då hade det ju inte samma goda effekt. Så det var ju säkert mycket att hans empati eller mötet med honom gjorde en hel del. Visst, det är ju många faktorer som kan påverka, men det här att sälja liksom extrakt eller konstigheter, det är sorgligt. Det är klart, många orkar ju inte. Som jag sa, det kan ju ta tid och komma rätt och få en behandling som fungerar. Och så orkar man inte och vill ha en quickfix och så tänker man att… Man går på den här marknadsföringen.

    Malin: Och det försöker ju vi ha stor respekt för, för dem som har levt som vi själva, som letat lösningar. Vi har båda varit inne på hysterektomi en period i livet, när vi trodde att det skulle vara det som löste vår menstruationsrelaterade migrän. Nej, det har vi ju förstått när vi läste på lite, att det skulle inte vara någon lösning.

    Leonora: Nej, det skulle kanske till och med förvärra migränen, som vi förstod det.

    Kristina: Ja, det är ju liksom sårbara personer som kanske råkar värst ut. Men det är klassiskt också att man vänder sig till cancerpatienter och de som har kroniska besvär på olika sätt, som håller på och tar varenda litet grässtrå av hopp.

    Malin: Men jag tycker vi fick ett klart svar av dig. Det var jättebra. Då kan vi inte få ordning på det här genom att vända oss till de här personerna i alla fall. Utan vi fortsätter att försöka må bra på andra sätt i stället och söker evidensbaserad kunskap. Det tycker jag var
    ett bra svar.

    Kristina: Det är ju faktiskt så att det behövs mer forskning, det gör det.

    Malin: Det är ju så, precis. Mindre vattentäta skott och mer samverkan.

    Kristina: Tvärvetenskaplig forskning är ju jätteviktigt. Sen också i kliniken, att vi samarbetar, och det brukar vi också säga, att man vänder sig till sina kollegor inom andra specialiteter för att stämma av och gemensamma utbildningstillfällen och så. Det är ju jätteviktigt!

    Malin: Vi hade en fråga om samsjuklighet som vi skulle vilja ta och så ska vi avrunda sen. Och det var frågan kring om det finns samsjuklighet mellan migrän och endometrios och/eller migrän och PCOS. Alltså de här diagnoserna som ligger under ditt område.

    Kristina: Migrän och PCOS. Nej, det kan jag inte påminna mig. Har ni sett någonting om det? Frågar jag er då.

    Leonora: Det jag har sett är nog endometrios, framför allt migrän och endometrios.

    Kristina: Ja, endometrios, där finns det ju.

    Leonora: Och då skulle till exempel vissa preventivmedel, som vi pratade om, då skulle de kunna hjälpa båda de sjukdomarna?

    Kristina: Så är det. Och klassiskt har det varit p-piller, det är alltid det lättaste. Kombinerade p-piller, om man får det och man äter långcykel. Det är ju de som absolut inte vill ha uppehåll, för man märker tydligt att då blir de sämre.

    Malin: Och sen så har vi en sista fråga som vi brukar ställa till dem vi intervjuar och det är vad du skulle vilja säga till en person med svår menstruationsrelaterad migrän som har det jobbigt just idag? Tror du att det finns något hopp när det gäller behandling, om du tittar lite framåt i tiden?

    Kristina: Ja, det finns absolut hopp. Vi lär oss mycket hela tiden, skulle jag säga. Det finns ju jättespännande forskning på gång, som ni har tagit upp i ert program också. Och sedan också möjligheten att individualisera mer. Det kommer ju mer och mer faktiskt, så att man inte behöver behandla alla efter samma fyrkantiga riktlinjer.

    Malin: Tack! Och vi vill tacka dig så jättemycket för att du tog dig tid och var med i Migränpodden. Med tanke på hur många som ställde frågor innan så tycker vi att det reflekterar hur viktigt ämnet och din kunskap är. Så varmt tack än en gång Kristina, för att du var med oss idag!

    Slut på intervju

    Malin: Ja, det var del två av vårt samtal med Kristina Gemzell Danielsson. Leonora, vad har du för reflektioner efter att ha lyssnat på det?

    Leonora: En sak som jag märkte nu när vi förberedde det här avsnittet och jag lyssnade på samtalet med Kristina igen är att jag förstår så mycket mer nu kring migrän och klimakteriet. Jag är 36 år så jag är troligtvis inte där än på ett tag men med tanke på vilka problem jag har haft med menstruationsrelaterad migrän så har jag såklart tänkt på att det kanske kommer att bli minst lika jobbigt – och ordet jobbigt är förstås en underdrift här – när jag kommer i förklimakteriet och hormonsvängningarna blir mer oförutsägbara. Men nu efter att ha pratat med Kristina är jag rätt trygg med att jag förstår det mest grundläggande i alla fall. Du då, Malin?

    Malin: Jag tänker spontant att du nog inte måste få det jobbigare, men det kanske inte var så du menade?

    Leonora: Nej, så är det ju, det vet man ju inte. Men vi vet ju att förklimakteriet är en period då migrän ofta blir värre. Inte för alla, förstås.

    Malin: Nej, precis, perimenopausen – förklimakteriet – verkar ju kunna bli riktigt stökigt därför att det blir mycket svängningar och alla blir inte bättre efter klimakteriet, som vi så ofta fått höra. Däremot så menar väl Kristina att efter klimakteriet har den som har haft menstruationsrelaterad migrän chans att faktiskt må bättre i sin migrän just om det har funnits en koppling mellan hormoner och migränen. 

    Leonora: Exakt.

    Malin: Även om vi har sagt att vi inte ska se fram mot klimakteriet så ligger det väl ändå nån sanning där kanske, då?! Själv var jag en av dem som fick blodproppar som satte sig i lungorna, av p-piller när jag var ung. Så jag har aldrig fått använda östrogenpreparat sen dess för att få en jämn cykel. Jag fick ju svar på nu att det borde gå att använda östrogenplåster iaf, trots förhöjd propprisk, men att det krävs en läkarbedömning kring det. Jag närmar mig ju 50 och med Kristinas ord att det är bra att börja med hormonbehandling innan klimakteriet är på gång så känner jag att jag kanske borde sätta fart och kontakta min gynekolog faktiskt och prata kring det här.

    Leonora: Just det, vad bra att du har fått lite mer kunskap kring det det nu. Något jag tänkte på också är att jag är glad över att vi tog upp det här med alla möjliga teorier som florerar, främst det här med “hormonell obalans” som man ska, så att säga, “fixa” på olika sätt. Men som vi hör i samtalet med Kristina, och som vi också hörde i samtalet med Lars Edvinsson i avsnitt 4, så är det – vad gäller just migrän – inte någon obalans det handlar om utan helt naturliga hormonsvängningar. Och dessa upp- och nedgångar ökar risken för migränanfall hos många av oss som har sjukdomen migrän. Men med det sagt; har man märkt att det finns ett samband mellan ens migränanfall och mensen till exempel, och så ser man någon på Instagram som har tiotusentals följare och tips på hur man kan må bättre så är det förståeligt att man kollar upp det. Och många av oss har ju testat mer eller mindre tveksamma grejer, ofta i desperation.

    Malin: Ja, så är det ju. Och det får man ha respekt för men man får nog vara försiktig; är råden att träna, äta nyttigt, meditera och liknande så är det ju troligtvis bra för ens allmänna välmående, som Lars bland annat pratade om. Vi har ju fått bekräftat av båda våra professorer att stress påverkar hjärnan och kroppen negativt. Ibland är det ju sådana råd som de här hälsoinfluerarna kommer med men de kanske paketerar dem på ett nytt sätt eller som om det är nyheter. Men när det börjar kosta pengar och ganska mycket pengar och man ska köpa tester dvs provtagningar, det är kurser och produkter och kosttillskott.

    Leonora: Det kan också vara böcker.

    Malin: Också böcker.

    Leonora: Med påståenden de inte har evidens för.

    Malin: Då är det bra att börja fundera lite. Då kanske det är bra att ha några frågor man återkommer till: Vem är den här personen? Vad har den för utbildning eller erfarenhet? Varför används de här testerna, eller vad det nu är, inte inom sjukvården? Eller gör de det? För många gånger kanske de gör det, men det kallas andra saker och ofta är det annorlunda paketerat. Så jag tänker att så fort det börjar kosta pengar ska man fundera över vad lägger man pengarna på. Och det är inte konstigt att man vill och önskar sig bättring och läkning men bara en heads-up det finns personer som vill tjäna pengar på oss, det har vi pratat om förut, oss med kroniska sjukdomar.

    Leonora: Och en annan sak, det minns jag inte om vi har pratat om förut, att det kan vara lite blandat hos vissa av de här personerna att vissa saker de säger är helt korrekta men det är också påståenden som inte stämmer. Då kan kan det bli svårt att avgöra vad som är vad. För om man känner igen vissa av deras påståenden som vettiga och korrekta och det stämmer överens med vad som står på till exempel 1177, då blir det kanske lätt att tänka att resten av det de säger är rätt. Det kan vara svårt att avgöra när det är människor som rör sig både i de legitima teorierna och hittepå. Hur ska man veta vilken del som är vilken?

    Vi tyckte ju också båda två att det var intressant att Kristina nämner placebo. Många av oss tänker att placebo är när man inbillar sig något men så är ju inte fallet. Karin Jensen, som forskar på placebo på Karolinska institutet, hon beskriver det som att “hopp och förväntningar faktiskt kan påverka våra kroppar och leda till placeboeffekter av olika slag”. Så placebo är inte något man ska underskatta.

    Malin: Nej, och här kommer ju även det här med bemötandet in. Och får du en timme med en person, som du i och för sig betalar väldigt mycket, nån som tar reda på allt om dig och gör ett hälsostatus. Det kan du aldrig få i primärvården och då blir förstås kontakten med behandlaren på ett annat sätt. Det här är jätteintressant och vi kommer fortsätta på det här spåret också! Vi säger bara att man ska vara vaksam.

    Leonora: Ja, det är allt!

    Malin: Och titta efter evidens. Jag tänker att vi ska fortsätta och prata om det här i ett annat avsnitt också. Ska vi gå vidare och koppla ihop Edvinssons forskning med det som Kristina berättar för oss i de här två senaste avsnitten. För både Lars i avsnitt 4 och Kristina nu beskriver ju hur hormonerna går upp och ner under menscykeln och att den menstruationsrelaterade migränen kan uppstå både vid mens men även vid andra tillfällen under cykeln. Lars forskningsteam gav sig ju in på hormonområdet när de träffade kvinnor som inte reagerade som väntat på CGRP-hämmarna, dvs de läkemedel som tagits fram ur upptäckten av CGRP-molekylens betydelse vid migränanfall. För dagarna innan mens så sjunker ju östrogen, progesteron och oxytocin i blodet kraftigt, det var det som Lars kallade att migränbromsen släpper. När det händer så såg hans forskningsteam att CGRP-molekylen ökar i blodet. Och just i trigeminusnerven i ansiktet finns ingen blod-hjärnbarriär, som annars skyddar hjärnan, så där tar sig CGRP-molekylen från blodet in i hjärnan. Minns du?

    Leonora: Ja, precis. Det handlar alltså om trigeminusnerven, den stora ansiktsnerven, som delar sig i tre grenar: en ner mot hakan, en mot kinden och en mot pannan och ögat. Och varför pratar vi om alla de här krångliga orden? Jo, det är ju för att vi ska förstå vår sjukdom bättre. Om vi vet att trigeminusnerven förser ansiktet med känsel och att den delar sig i tre delar över hela ansiktet, en på vardera sida av ansiktet alltså, så blir det kanske enklare att förstå varför man ibland kan få ont också i nedre delen av ansiktet under ett migränanfall. Det är t.ex. rätt vanligt att missta migrän för bihåleinflammation. Och så går man länge utan behandling, just för att många inte vet att migrän inte bara är svår, ensidig huvudvärk med illamående. Det är så mycket mer. Och det är därför vi försöker, i den mån det går, att göra den här komplicerade sjukdomen mer begriplig. Utifrån det man vet om migrän idag.   

    Malin: Och enligt Lars Edvinsson är ju just CGRP-molekylen direkt kopplad till migrän och upptäckten av den gav nya läkemedel och det har gett en ny syn på sjukdomen. Vi tänker att allt det här ger en hänvisning om hur svårbehandlad just menstruationsrelaterad migrän är, för den tar sig alltså förbi det här komplicerade systemet och det som sätter igång inne i hjärnan. Det tycker jag både Lars Edvinsson och Kristina Gemzell Danielsson har bekräftat i samtalen med dem. Det visar ju också hur viktigt samarbetet mellan professioner som t ex gynekologer och neurologer är. Nu sa ju Kristina i och för sig att de försöker ha utbildning för neurologer. Samtidigt skulle man ju vilja vända på det och ha mer utbildning för både neurologer, gynekologer och allmänläkare i migränkunskap, om det finns ett sånt ämne. För tyvärr är det inte särskilt många timmar som läggs varken på läkarlinjen eller under specialisttjänstgöringen till neurolog på ämnet migrän. 

    Leonora: Nej, precis. Karolinska institutet har en podd som heter Medicinvetarna och jag hörde att avsnitt om migrän och klusterhuvudvärk, det som tidigare hette Hortons huvudvärk, för ett tag sen. Och där säger forskaren Andrea Carmine Belin att på läkarprogrammet på Karolinska är det bara en och en halv timmes föreläsningar om primär huvudvärk, och i det ingår i både migrän, klusterhuvudvärk och spänningshuvudvärk. Hon jämför det med andra neurologiska sjukdomar som är betydligt ovanligare, som MS och ALS, och som också är en och en halv timmes föreläsningar. Och det här är förstås ingen jämförelse mellan sjukdomar men det är ju 1,5 miljoner svenskar som lever med migrän. Av dem har mellan 200 000-300 000 kronisk migrän. Så förutom den stora påverkan som sjukdomen har på individen så är det ju också en enorm påverkan på samhällsnivå. 

    Malin: Det är ju därför vi gillar att ha trevliga gäster som Kristina och Lars som vill hjälpa oss att sprida den kunskap som faktiskt finns och att sammanföra olika specialiteter. Det har ju varit jätteroligt. Och sen kan ju vi erbjuda oss att sprida den kunskap vi faktiskt besitter, för även om vi inte har medicinsk utbildning så har vi kunskap och erfarenheter som vi gärna delar med oss av. 

    Leonora: Ja, och den kunskapen har vi ju fått genom att försöka sätta oss in i vetenskapen själva, att – mellan anfall – försöka läsa vetenskapliga artiklar och se intervjuer med experter. Till stor del som en konsekvens av att migrän länge har varit underprioriterat inom såväl vård som inom forskning. Det har ju sakta börjat förändras men det tar lång tid innan eventuella förbättringar når patienten. Och då behövs ju alla röster som kan driva på den här positiva utvecklingen.

    Malin: Det är därför vi gärna samlar in alla röster från er som lyssnar också. Så lärosäten och andra som vill veta mer, ni vet var vi finns! Ring eller skriv så delar vi gärna med oss av all vår kunskap! Är det det här du kallar hybris, förresten?

    Leonora: Vet du, förr skulle jag ha kallat det för hybris och sjunkit ihop lite av skam. För bara några månader sedan, när vi startade podden, så skulle jag ha kallat det för hybris. Nu kallar jag det för en nödvändighet. För vi som lever med migrän, vi är väldigt många. Inte minst har vi ju märkt det på alla som hör av sig till oss. Och vi är också väldigt tysta, vi genomlider ofta våra anfall i mörka rum och försöker låtsas som ingenting i den mån det går i vardagen. Men migrän är en av de mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen och det är dags att det börjar behandlas därefter.

    Malin: Jag instämmer till fullo och WHO håller med oss! Och vi försöker göra vår del, de stunder vi kan. Vårt första avsnitt av podden hette Det får räcka nu! och det är ju precis det här det handlar om. När vi gjorde det avsnittet hade jag ingen aning om hur otroligt roligt och stimulerande det här skulle vara. Stort tack för att ni lyssnar! Fortsätt skriv till oss. Varmt tack för idag Leonora! 

    Leonora: Detsamma Malin! Tack för idag! Hej då!

  • #4 Samtal med professor Lars Edvinsson – om migrän och hormoner

    I det fjärde avsnittet av Migränpodden fortsätter samtalet med professor Lars Edvinsson. Vi lär oss vad som händer i kvinnans kropp några dagar innan mens och varför det är så svårt att få bukt med menstruationsrelaterad migrän.

    Lars svarar också på vad som händer i manskroppen – finns det motsvarande hormonsvängningar där? – och Malin och Leonora berättar om drastiska åtgärder de har varit beredda att ta till för att lindra migränanfallen.

    Musik: Sharing Silence med KORALL. Från albumet Psychedelic Sunblock.

    För dig som föredrar att läsa kommer en redigerad utskrift av samtalet här, inklusive länkar till vissa begrepp och ämnen som nämns i avsnittet.

    Lars: När vi då tittade på det som man har forskat fram inom gynekologi och endokrinologi visade det sig att i samband med menstruationen så sjunker östrogen, progesteron och oxytocin genom golvet … där liksom plasmanivåerna bara går ner genom botten. Aha, det här kan ju vara orsaken till varför menstruationsrelaterad migrän är så vanligt.

    Malin: Hej och välkomna till det fjärde avsnittet av Migränpodden. Hur är det med dig idag, Leonora?

    Leonora: Jo, jag står upp. Jag kan tänka – typ. Och det är jag tacksam för. I övrigt så har jag … jag har ont i halva ansiktet som jag har så ofta numera. Det är lite Dr. Jekyll och Mr. Hyde: ansiktet tillhör två olika personer, känns det som här hos mig.

    Malin: Aj då!

    Leonora: Hur mår du?

    Malin: Ja, alltså jag är riktigt trött och ganska ledsen. Jag är inne i ett migränbakslag men jag försöker vänja mig vid det där att vara både och. Jag tycker det är svårt, jag har jobbat med det länge. Det vill säga det där att det går att vara både trött och smart.

    Leonora: Kanske inte samtidigt, eller?

    Malin: Ja, men, eller? Jag försöker. Det där att man kan ha ont ibland och vara välformulerad nästa stund. Det går ju. Det beror lite på varför man har ont. Men det är lite lätt det där, att man liksom reduceras – eller kanske reducerar sig själv – till en liten lort både i egna och andras ögon. Bara för att man har en sjukdom, tänker jag. Så nu är jag ledsen och poddare för det här är det roligaste jag vet just nu. Så jag tänker att vi försöker få ihop det, tycker jag. Eller vad tycker du?

    Leonora: Jag håller med.

    Malin: Men vi har ju en överenskommelse om att vi avbryter om det inte håller, eller hur?

    Leonora: Ja, och som ni hör här på hur Malin och jag mår så är det kanske extra viktigt just idag att påminna om att det här är inte medicinsk rådgivning. Det ska inte ses som medicinsk rådgivning.

    Malin: Nej, tack och lov!

    Leonora: Vi är personer som själva lever med migrän och i den här podden så pratar vi om sjukdomen migrän. Vi ger inte råd, vi ger inte rekommendationer. Den rollen är det sjukvården som har. Däremot så kan vi kanske, genom våra reflektioner, väcka tankar och idéer hos er som ni kanske känner att ni vill ta vidare. Till och med till sjukvården, eventuellt. Men det kan vara viktigt att påminna om.

    Malin: Det är jättebra. Idag ska vi faktiskt fortsätta där vi slutade förra gången och berätta varför Lars Edvinsson och hans team ville fortsätta forskningen kring CGRP-molekylen. Vi ska ta det vidare, kan man säga. Det var ju nämligen så att 25 % av de kvinnor som prövade CGRP-hämmarna inte fick någon förbättring i sin migrän. Och vad berodde det egentligen på? Det var det som forskningsteamet ville ta reda på.

    Leonora: Ja, precis. Och som cliffhanger förra gången, i förra avsnittet, så fick vi höra vad som händer i kvinnokroppen ett par dagar innan mens. Och det forskningsteamet då ville veta var varför det här ökar risken för migrän.

    Malin: Ja, och historiskt sett så har ju migrän varit något som vi kvinnor har fått leva med och som liksom har buntats ihop med – och nu generaliserar jag ju verkligen – sånt som traditionellt har hängt ihop med att vara kvinna. Om vi tänker på den kvinnliga migränpatienten så kan hon ju dyka upp på vårdcentralen för att söka hjälp. Men även hos gynekologen med menstruationsrelaterad migrän och hos neurologen om hon har fått remiss från primärvården.

    Men sen finns ju också de som år ut och år in behandlar sig själva med mediciner från apoteket. Det finns ju flera sorters kvinnliga migränpatienter, så att säga, och många av dem lider ju i tystnad. Det här kommer in när Lars beskriver sin forskning som berör, förutom hans egen specialitet som ju är neurologi, gynekologi och även endokrinologi. I samtalet återkommer begrepp från förra avsnittet som trigeminus och CGRP men även ett begrepp som är blod-hjärnbarriären och som vi nog inte tog upp i förra avsnittet. Blod-hjärnbarriären finns inuti blodkärlen, i väggen på blodkärlen, och den skyddar hjärnan genom att begränsa vilka kemiska substanser som kan passera genom blodkärlsväggen.

    Leonora: Men det Lars säger här i intervjun, och vi nämner det här redan nu eftersom det är ju ändå rätt knepigt att hänga med i de här grejerna ibland. Det är ju att den här trigeminusnerven som vi pratade om i förra avsnittet … Det är alltså den som delar sig i tre grenar: en ner mot hakan, en mot kinden och en mot pannan och ögat. Det är ju troligtvis den nerven för övrigt som är så känslig som gör att jag har ont i ansiktet dag, kan man tänka sig. Jo, där finns inte den här blod-hjärnbarriären.

    Så apropå migrän och mens då, så säger Lars att det som händer i blodet när hormonnivåerna förändras i samband med mens, det påverkar trigeminusnerven eftersom den här barriären just inte finns där och skyddar den från att det här ska komma in från blodet.

    Malin: Ja, så det blir ju extra viktigt här kan man säga. Det är lite värt att notera när vi går in och lyssnar på intervjun. Och i den här delen av intervjun så pratar Lars om menstruationsrelaterad migrän, långt begrepp. Och vi tänkte att vi ska berätta lite mer om det. Det finns lite olika begrepp för det här, vilket kanske gör det lite extra förvirrande.

    Vi har sett en del frågor kring det här med migrän och mens i olika grupper, på till exempel sociala medier. Och det är alltså så att de flesta som har menstruationsrelaterad migrän – alltså migränanfall i samband med mens, det som Lars pratar om i intervjun – också får migränanfall under resten av månaden. Det här är ju väldigt vanligt. Och sen finns det de som, och det här är en väldigt liten grupp, enbart får migränanfall i samband med mens. Och det, i sin tur, är ovanligt.

    Leonora: Mm precis. Och varför ta upp det här då? Jo, för att vi har sett kvinnor skriva i de här olika grupperna att deras migränanfall nog inte har samband med menscykeln eftersom de får anfall under resten av månaden också. Men det är alltså det här som är det vanliga: att man får migrän runt mens och har andra migränanfall. Och då kan man ju, om man hittar rätt behandling, kanske ändå lyckas förebygga eller i alla fall kanske lindra de anfall som kommer runt mensen. För, precis som Lars säger då, så brukar de anfallen vara mer funktionsnedsättande än de som kommer under resten av månaden. Så om det är möjligt att förebygga eller lindra dem så kan det göra stor skillnad.

    Malin: Ja, just det. Om man tänker på det här med central sensitisering, som vi har pratat om, så kan man ju också tänka sig att får man bukt med någon typ av anfallen så kanske man också kan lindra den andra typen av anfallen.

    Leonora: Precis, det kanske gör att det inte är lika stor risk att det utvecklas frekvent, eller kronisk kanske till och med, migrän.

    Malin: Ja, kanske. Men ska vi göra som vi gjorde senast, eller i förra avsnittet, att vi lyssnar på intervjun och låter Lars förklara på egen hand? Och så tar vi lite reflektioner efteråt.

    Leonora: Ja, det låter jättebra. Så gör vi.

    Samtal med Lars Edvinsson

    Malin: Nu ska vi ge oss in på det här med hormonerna, så vi hinner med det också. För det är ju det som ni håller på med idag. Vad var det som gjorde att du och forskningsteamet gav er in på hormoners effekt på migränen?

    Lars: Ja, det är ju så att de som kommer in genom min dörr här på kontoret, det är mest kvinnor. Och varför det? Det är en stor skillnad liksom, neurologen behandlar huvudet och gynekologen tar hand om hormoner och de två pratar inte med varandra. Men orsaken till det egentligen det var – du har gett referenser här till som man kan läsa här i podden. Och vi har ju en review ute nu i Nature reviews neurology, release 2021. Den handlar ju om sex hormones och förstaförfattaren på den artikeln är Diana Krauss från Kalifornien, UCI. Och hon har tillbringat hela sitt liv med att forska på könshormon. Och vi är ju kompisar och har jobbat samman länge och så jag har ett annat projekt också där vi kommer in på hormoner, det har ju effekt på stroke också. Det var där vi började och sen så med hennes kunskaper så blev man lite klokare och så men nu får vi faktiskt – det här med CGRP det är kul – men vi får väl se om det här med hormoner kan relateras här.

    Och sen är det ju så typiskt, kvinnorna beskriver ju ofta menstruationsrelaterad migrän. Det vill säga det är alltså två dagar innan menstruationen och sedan några dagar in i menstruationen, det är menstruationsrelaterad migrän. Så därför så skaffade vi fram lite antikroppar och då visade det sig då att trigeminusgangliget är ju fullt med östrogenreceptorer och oxytocinreceptorer och de sitter på de här cellerna som har CGRP och CGRP-receptorer. Jaha. Och sen visade jag i några studier också att hjärnan den är ju skyddad av blod-hjärnbarriären så läkemedel inte kan komma in. Men trigeminusgangliget har ingen blod-hjärnbarriär. Så det som händer i blodet med hormoner kan hur lätt som helst komma in i trigeminusgangliget och påverka de cellerna. Ah, det blir ju spännande det här.

    Malin: Ja, det låter som en riktig rysare.

    Lars: När vi då tittade på det man har forskat fram inom gynekologi och endokrinologi så visade det sig att i samband med menstruationen så sjunker östrogen, progesteron och oxytocin genom golvet, liksom plasmanivåerna bara går ner till botten. Jaha, det här kan ju vara liksom orsaken till varför menstruationsrelaterad migrän är så vanligt. Och ja, det var ju en rätt så god början.

    Malin: Och det skulle då förklara varför det var en viss mängd kvinnor som inte blev hjälpta av CGRP-hämmarna? Den typen av läkemedel?

    Lars: Om du träffar neurologer som har många migränpatienter säger de att menstruationsrelaterad migrän är väldigt svår att få bukt med. Och, nu börjar vi liksom förstå litegrann mekanismerna. Och givetvis när man pratar med kliniker i största allmänhet så tror de att jaha, men då kan vi väl bara sniffa lite oxytocin eller ditten eller datten. Men då säger jag stopp, det är inte så enkelt, vi måste liksom ta oss ner och förstå mekanismerna. Det går inte bara att ta på hyllan någonting och tro att det här funkar. Det är där vi befinner oss nu och försöker fatta. För de här hormonerna de är lite grann vad man kan säga nukleära targets också och det sitter till exempel östrogenreceptorer i kärnan på en cell, i nervcellen, så det påverkar transkriptionen, översättningen av olika händelser. Så man får liksom försöka komma på djupet för att kunna begripa hur man ska kunna angripa det så småningom?

    Ovariska hormon är ju östrogen och progesteron, så just nu sitter jag på labbet och jobbar med progesteron för att förstå. Var finns det uttryckt? Finns det könsskillnader och har de effekter på frisättningen av CGRP? Vi har gjort det redan för östrogen och dess receptorer. Det är den ena, den andra är oxytocin. Det bildas i celler i hypotalamus som sprider sig dels till hypofysen och så ut i blodet, men också via nervtrådar till olika delar av hjärnan. Och en släkting till oxytocin som skiljer bara på två aminosyror och bildas på samma ställe, det är vasopressin som har enorma cirkulatoriska effekter så att vi håller på med det också. Vi har precis skickat in en jättestor artikel på detta. Och sen är det prolaktin som är ett annat hormon. Så plötsligt så ska man börja bli lite endokrinolog också.

    Du får liksom ingen riktig ordning på vad jag säger för att vi försöker liksom ta reda på – vi måste ha fakta innan vi kan börja formera en hypotes.

    Malin: Det hörs!

    Lars: Men när jag håller en föreläsning om sex hormones, jag var i London på Migraine Trust för någon vecka sedan. Då skulle jag hålla invigningsföreläsningen en timme om sex hormones och migrän. Då går man genom litteraturen. Jaha, du har sett kurvan. Den ser ut så här: 10 % på männen ungefär och sen är det en stor puckel på kvinnorna i ålder 15 till 50. Det är uppenbart att det är precis efter puberteten och till menarche, det är då det händer. Jaha.

    Tittar man på de här genstudierna som är gjorda. Är det någon skillnad mellan män och kvinnor genetiskt? Ja, det vet vi förstås, men så har de hittat att 123 olika loci korrelerar med migränpatienterna och migrän, men de här 123 sitter på alla kromosomerna. Hade det varit så att menstruationsmigränen är på X, det hade ju, då förstår man övervikten av kvinnor, Nej, det är spritt över hela kartan. Så idag tänker jag, det ärftliga det är alltså 10%: män och kvinnor lika. Sen kommer hormonerna in i bilden och det är det som gör den stora skillnaden.

    Malin: Men finns det hos män, jag tänker, liknande liksom hormonsvängningar under och genom livet?

    Lars: Nej vi är så himla trista, vi är bara grå grå grå, va.

    Malin: Så det finns inga ingenting som påverkar mäns migrän?

    Lars: Det är alltså en jämn kurva. Vi har tänkt oss att titta på testosteron också, förstås. Men det är inget så där uppenbart.

    Malin: Nej men jag tänker du pratar om det där med migrän med och utan aura och det har man ju olika råd när det gäller preventivmedel, till exempel för kvinnor. Att kvinnor med aura ska ju inte äta kombinerade p-piller till exempel. För att man tror att det finns en ökad risk för stroke. Men jag tänker, utifrån din forskning, tror du att den rekommendationen kommer finnas kvar?

    Lars: När det gäller kvinnor och migrän med aura är det att man ska ha flera auraanfall per månad. Det är inte ett anfall som gjort det så flera anfall per månad. Man ska gärna vara, vad ska man säga, man ska vara överviktig och röka och ha en genetisk disposition för blodpropp. Då är det farligt. Men rent allmänt sett så, migrän med aura, är det inget problem.

    Malin: För idag, om man tittar i förskrivnings… Nu har jag läst den här antikonceptions… preventivmedelsrekommendationerna, då står det ju att kvinnor med aura ska inte äta kombinerade p-piller.

    Lars: Ja, det är lite grovt.

    Malin: Ja, det låter lite yxigt, eller hur? Tror du att råden kring preventivmedel kommer förändras framöver, utifrån den forskning som görs just nu?

    Lars: Det är yxigt det också. (skratt) Jag har en patient som har sånt här och det hon gör … Om det är preventivmedel eller inte, det har varit … Man ger patienterna det, det hjälper hos någon och inte hos andra. Och hon gör så att hon tar de första tre veckorna och river av resten. De inaktiva pillren, kastar den veckan och går in på nästa karta och det kan hjälpa för då får hon lite högre nivå på östrogen. Att försöka, att den där dippen, att hålla den lite högre.

    Malin: Just det ja, och det är väl ganska vanligt att man håller någon sorts nivå. Vi kommer bjuda in en gynekolog längre fram här som ska hjälpa oss att reda lite i de här råden som har skrivits. Vi letade fram en studie kring nässpray med oxytocin och den nämnde du också nu? Tror du att det är någonting som kommer innebära någon skillnad för migränpatienter. Är den intressant, studien, tycker du?

    Lars: Ja, det är ju spännande. Vi använder ju oxytocin den vägen för att få ut barnet och för att få igång mjölkproduktion och annat och det kan bevisligen ta sig in i hjärnan. Så att vi får vänta på att de studierna blir gjorda och men det var ju liksom redan 2017 tror jag det var. Och det har inte hänt så mycket på de här fem åren. Man misstänker att det kanske inte var så lyckat. Vi får väl se.

    Malin: Ja, okej, nu ska jag slänga in en liten fråga här som har varit aktuell för Leonora och mig de senaste dagarna. Och det är ju att runt omkring oss med migrän – och med andra sjukdomar som är smärta och andra som är svårbehandlat och svårförstått – så finns det olika former av kompletterande och alternativ vård. Jag vet inte hur mycket du hänger med i den svängen?

    Lars: Nej, jag hänger inte med så mycket, jag har stött på … Det har varit mer aktuellt förr, skulle jag vilja säga, när vi inte hade så effektiva och bra mediciner som nu.

    Malin: Sant. Och nu finns det mer man kan förklara också, bland annat med hjälp av dig. Men det finns fortfarande det som kallas för funktionsmedicin till exempel, och olika former av medicinsk yoga och så där. Där finns det ju olika förespråkare som, för de här inriktningarna, som pratar om det som de kallar för hormonell obalans och det här då skapar sjukdomar. Och den hormonella obalansen säger de då att man ska kunna påverka genom vissa typer av kost eller att man får sin tarmflora i balans? Hur ser du på det?

    Lars: Alltså…

    Malin: Kan man påverka hormonell obalans genom tarmfloran? Vad man äter?

    Lars: Alltså det är ett gigantiskt stort projekt nu för tiden, speciellt i Amerika där man gör jättemycket studier på tarmfloran och alltså där är någonting men… Men de här andra grupperingarna som du är inne på, åka på spa och allt det här. Ja visst det är ju anti-stress, allt det här är anti-stress, och stress är den väsentligaste triggern. Om jag skulle ha ett sånt allmänt råd så är det liksom: ingen dator, inga paddor, inga telefoner i sovrummet.

    Malin: Det är ett väldigt bra råd.

    Lars: Det har förstört, det förstör mycket för unga och äldre människors liv. Så antistress är bra. Alla de här, yoga och allt. Det är bra. Och allmänt välbefinnande. Men jag tror inte det har… Det är klart, tar man ner stressen så minskar ju ketakolaminnivåer och annat så det är klart att det ger någonting. Det är inte farligt!

    Malin: Nej, just det. Nä, men det är ju en sak. Man kanske också, och det försöker vi också trycka på, att man kan skilja på det som är symtomlindrande men det handlar inte om att bota. För bota sjukdomen är en helt annan sak. Så man får också skilja på det. Vi ska avsluta med en fråga som är en återkommande fråga till de som vi intervjuar. Och det är vad skulle du, Lars, vilja säga till någon som just i dag har det riktigt besvärligt med sin migrän? Finns det någon ljusning?

    Lars: Ja, i högsta grad då! Då ska de ju först och främst göra en sån migrändagbok, tre månader och sen ska de träffa en doktor som begriper det hela och kan sätta in de rätta medicinerna, för de finns. Och sen ska de påverka sina politiker att sluta tramsa sig och se till så att vi har en god vård över hela landet. Vi har, vi har ju medlen, vi har kunskapen och den enskilt stackars människan ska förstås leta upp någon som kan hjälpa dem. Det ska inte vara så att – i medeltal så är det alltså 6-7 år för en migränpatient att hitta någon. Men det måste ju kunna finnas i varje region folk som är kunniga och kan hjälpa.

    Malin: Tack så jättemycket för att du tog av din tid idag, den är värdefull! Vi är jättejätteglada att du ville vara med i Migränpodden.

    Lars: Tack själva! Det är viktigt med sådana här uppgifter.

    Slut på samtalet med Lars Edvinsson

    Malin: Ja, det var vår intervju med Lars Edvinsson. Leonora, vad har du för tankar kring det som vi har hört nu?

    Leonora: Jag tänkte börja fokusera på något som vi inte har hört och det är ju att i den här intervjun så pratar vi om … Lars pratar om det som händer dagarna kring mens och på vilket sätt det påverkar migrän. Men det kan ju vara viktigt att påpeka också att hormoner påverkar ju migrän under andra tider i livet också.

    Perimenopaus heter till exempel den fas som leder fram till menopausen och det är då menscykeln blir alltmer oförutsägbar och det är också en period i livet då migränanfallen kan öka. Och senare, då när menstruationen har upphört och östrogennivåerna blir stabila då uppger ungefär 2/3 av kvinnorna att migränen lindras. Så det är inte alla, till skillnad från det man brukar få höra, att efter klimakteriet blir alla av med sin migrän. Och även hos dem då där det händer så är det inte något som sker över en natt. Att nu, nu har sista blödningen varit och då har jag inte migrän längre utan den här utvecklingen eller förändringen den tar ju tid.

    Malin: Och det är väl lite en del av problemet också att det är väldigt mycket “så här kommer det vara i den här perioden” och ofta stämmer inte det utan det är väldigt individuellt.

    Leonora: Ja, absolut, absolut.

    Malin: Och för många så påverkas ju migränen även under t.ex. graviditet och perioden efter förlossningen och under amningen. Alla de här perioderna innebär ju stora förändringar i hormonnivåerna i kroppen. Det är väldiga gungningar, svängningar kan man säga. Och apropå perioder i livet så nämner Lars också perioden efter pubertet och till menarche och då händer något. Och menarche det betyder alltså menstruationsdebut. Lite ovanligt ord.

    Leonora: Verkligen. Men Malin, vad har du för reflektioner kring intervjun eller kring ämnet? Stort ämne, men kring ämnet i övrigt?

    Malin: Ja, ja, verkligen. Jag tänker att det här berör ju alla kvinnor egentligen och en fråga som vi har sett dyka upp då och då, till och med ofta, är skulle det hjälpa att göra en hysterektomi? Det är något som jag tänkt på själv. Jag vet att du har tänkt på det också. Och skulle det då göra att man blir av med sin menstruationsrelaterade migrän? En hysterektomi är ju en operation där man tar bort livmodern och i vissa fall även äggledarna och äggstockarna. Vet inte, visst har du tänkt på det?

    Leonora: Ja, jo, men jag har ju det. Det är något som jag funderade på att göra och kollade upp för några år sedan. Och tyvärr så fanns det ju inget stöd för att det skulle hjälpa vid just migrän. Det är ju nämligen så att det är hjärnan som reglerar menscykeln och det är snarare så att beroende på vilken typ av hysterektomi man gör att migränen kan förvärras. Så om man behöver göra ett sånt här ingrepp på grund av något annat tillstånd, då är det viktigt att ta reda på vad ingreppet innebär så att man kan planera för hur migränen ska behandlas på bästa sätt.

    Malin: Och det låter ju som en väldigt drastisk åtgärd för att bli av med migränen. Men jag har ju som sagt haft samma tankar. Men hur tänkte du kring att göra en hysterektomi och varför kändes det som rätt lösning just då?

    Leonora: Ja, det var några år efter att jag hade utvecklat kronisk migrän och mina migränanfall började bli väldigt regelbundna. Det var 4-5 dagar vid ägglossning och sen 8-9 dagar kring mens. Jag hade haft långa och svåra anfall ofta under de här åren. Men de här var i en klass för sig, verkligen. De var otroligt tuffa och min neurolog kände sig inte tillräckligt säker på det här med hormoner och tyckte att jag skulle träffa en gynekolog. Men den här tiden hos gynekologen, den låg ett par månader fram i tiden och så började jag, jag minns inte hur det kom sig, men jag började tänka på idén med en hysterektomi.

    Jag tror att många som lever med svår migrän eller andra sjukdomar kanske som påverkar livet så mycket känner igen känslan – eller är det bara jag som är konstig, jag vet inte – känner igen den här känslan av eufori när man kommer på något som man tror ska ge lindring.

    Malin: Absolut!

    Leonora: Och nästan stressen över att ta reda på så mycket som möjligt om den här idén så fort som möjligt för att kunna få den här hjälpen. Och som parentes vill jag bara säga att jag är väldigt glad över att jag har lärt mig vilken komplex sjukdom migrän är. För jag jagar inte det där stora miraklet längre, det där som ska göra mig frisk. Och jag tror så här i efterhand att den där jakten, den den tog nog mer än vad den gav.

    Men jo, jag fick den här idén om hysterektomi. Det är klart att jag insåg att ett sådant ingrepp skulle göra att jag inte skulle kunna få barn i framtiden. Men det här var ju en period då jag var hemma hos mina föräldrar under mina migränanfall för att jag inte klarade av någonting själv. Hur skulle jag kunna ta hand om ett barn när jag inte ens kan ta hand om mig själv? Och jag visste inte hur jag skulle orka leva med de här svåra anfallen ändå. Så i det sammanhanget så kändes det helt rimligt att få en idé om att operera bort livmodern, äggledarna, äggstockarna, vad som än krävs. Men ja, det visade sig ganska snart att det här var en helt orealistisk tanke.

    Du då? Det är ju rätt absurt att vi båda har tänkt att någonting så drastiskt har verkat vara det rimliga. Hur tänkte du? Var det också på grund av migrän?

    Malin: Ja, men jag måste ju bara reflektera kring att det säger ju nånting om kraften i anfallen och den desperation som det medför. Tänker att det säger väldigt mycket om sjukdomen. Men för min del så är … Jag har också haft menstruationsrelaterad migrän i många år och när jag blev gravid med enäggstvillingar så förstod ju min man och jag att – vi närmade oss 40 – vi tänkte ju att vi skulle ju absolut inte ha fler barn. Så vi tyckte ju båda två att det vore en jättebra lösning. Det är ju ganska troligt att en tvillinggraviditet slutade med kejsarsnitt så vi tänkte att det var jättebra att försöka övertala en kirurg att även ta bort livmodern när man ändå gjorde ett kejsarsnitt. Men det där innebar ju ändå att sätta igång och börja läsa och försöka sätta sig in i, för jag insåg ju också att jag måste läsa mig till – innebär ett kejsarsnitt eller en hysterektomi att att man blir av med migränen eller inte? Jag förstod ju också att det innebär ju en massa stödmedicinering efteråt med olika hormoner och så där. Så man förstår ju att det ändå är ett stort ingrepp.

    Men sen blev graviditeten kort för barnen föddes för tidigt så jag hann aldrig göra mina studier, övertala en kirurg och hela den där grejen. Utan det slutade ju med att jag sen efteråt förstod att, då hann jag läsa studier i efterhand, att det hade inte gjort någon skillnad. Därför att en hysterektomi gör ingen större skillnad, snarare som du sa att det kan göra att man blir sämre i migränen och det hade ju varit hemskt.

    Jag tillhörde ju också den gruppen då där min neurolog innan hade sagt “oh vad spännande det ska bli att se om du blir bättre under graviditeten med migränen!”. Nästan så att jag hade blivit lovad tyckte jag, men så var det ju inte. Jag blev mycket sämre i migränen så jag tänker att … Nu hoppar vi in i tipslådan här. Om man planerar en graviditet så tänker jag att: se till att prata med din neurolog innan om vad det finns för förebyggande mediciner du kan använda under graviditeten, vilka anfallsmediciner du kan använda och likaså under amningsperioden. Nu vart det, du vet, “oh tips man inte har bett om”. Men för det där som sägs att man ska bli så bra under graviditet och så när man ammar, det stämmer inte för alla.

    Leonora: Nej.

    Malin: Men det är intressant att vi båda två har övervägt en så drastisk operation för att bli av med vår migrän. Jag fick också höra när jag fick migrän i början, när jag var tolv, att det kommer bli bättre när du kommer i klimakteriet. Det är ju ganska illa att säga till en tolvåring, tycker jag.

    Leonora: Mm, det är det. Jag har hört samma sak, men jag var ju 25 så jag menar då hade jag ju lite närmare till det.

    Malin: Du var ju lastgammal.

    Leonora: Visst, visst. När jag väl fick höra det så hade jag ju närmare till klimakteriet i alla fall.

    Men du, ska vi försöka reda ut det här med hormonerna som Lars pratar om och vad det är han säger egentligen? Alltså på ett enkelt sätt. Vad är det som han och hans forskargrupp just nu tror påverkar migrän? Vad är det som händer som ökar risken för migränanfall?

    Malin: Absolut, Vi försöker, tycker jag. Enkelt uttryckt kan man säga att 2-3 dagar innan mensen så sjunker nivåerna av östrogen och oxytocin i blodet och när de gör det så ökar i sin tur nivåerna av CGRP i trigeminusnerven. För blodkärlen i trigeminusgangliget, de saknar den här blod-hjärnbarriären som förhindrar kemiska ämnen från att passera. Och då kommer ju migränsmärtan för CGRP-molekylen hör ju ihop med migränen, som vi lärde oss i förra avsnittet.

    En del kallar det för att migränbromsen släpper eftersom östrogen och oxytocin annars minskar risken för migrän. Så om man tänker att kvinnokroppen på något sätt i vanliga fall har ett smart system som skyddar mot migrän i form av östrogen och oxytocin som liksom håller emot så är det som att det systemet släpper taget 2-3 dagar innan mens och då kan CGRP-molekylerna flöda fritt från trigeminus. För just där saknas den här blod-hjärnbarriären. Blir det enkelt? Jag vet inte. Vad säger du?

    Leonora: Kanske lite enklare i alla fall när man får höra en gång till som man fick nu. Ja, jo, men så är det. Och sen om vi ska fortsätta med saker som är krångliga som vi försöker göra mer begripliga utan att själva begripa till 100 %.

    Så de här genstudierna som Lars pratar om, han säger att man har hittat 123 loci som korrelerar med migrän. Det är ju många knepiga ord i det där resonemanget. Men poängen, så som vi förstår vad det är han säger, att gener inte är det som gör den här stora skillnaden mellan hur många män respektive kvinnor som har migrän, utan det är där hormonerna kommer in. Och det är det som gör att så många fler kvinnor än män har migrän.

    Malin: Så det är inte bundet till bara könskromosomer, eller?

    Leonora: Som jag förstår det menar han att det skulle varit ungefär lika för kvinnor och män, baserat på bara genetiken, om det inte hade varit för att kvinnor också har de här hormonsvängningarna som du berättade om tidigare. Men det här är så som jag har förstått det här, jag vet inte om du har förstått det på samma sätt?

    Malin: Jo, det är tur att Lars också får lyssna på avsnittet innan vi publicerar det. Det är vi glada för. Och något mer som vi tyckte var spännande var ju det här att han kommenterade de preventivmedelsråden som vid det här laget är ganska gamla och de kommer vi också ta vidare till en gynekolog. Så ska vi ta ett avsnitt längre fram med en gynekolog där vi ska också prata vidare kring hur mycket kan gynekologen om migrän? Det blir spännande. Det får vi prata vidare om, ja, men hur tänker man kring preventivmedel när man har en patient med migrän?

    Leonora: Men ska vi sammanfatta på något sätt tycker du?

    Malin: Det tycker jag.

    Leonora: Lars fick själv sammanfatta och sa det här med att stress kanske är den viktigaste triggern. Vad tänker du kring det?

    Malin: Jag tänker dels att det finns olika typer av stress, det finns ju yttre stress och inre stress. Jag tror att det där att springa till bussen har aldrig varit någon någon triggerfaktor för mig. Det har aldrig varit någon jobbig triggerfaktor för mig men den där inre stressen att känna att man inte hinner med och inte får ihop livspusslet kanske och så, det tycker jag kan vara en jobbig faktor. Men, jag förstår vad han menar. Och mitt i alla de här viktiga forskningsfynden som vi har pratat om i det här avsnittet så är det förstås viktigt att försöka hitta utrymme för ro och återhämtning. Jag pratar ju gärna om det, men har själv jättesvårt för det och där får man gärna komma och knacka mig i pannan och säga hur går det för egen del då?

    Leonora: Det brukar jag göra i sms-form.

    Malin: Du är bra på det, det är jag tacksam för. Vad tycker du?

    Leonora: Nej, jag vet inte. Jag tycker att det här är väldigt svårt för att det är just så, det här med att säga det viktigt att sova bra, det är viktigt att inte stressa. Det är ju, jag vet inte, stora ord på nåt sätt, särskilt det här med stress som du säger. Det kan ju också vara så att man inte är medveten om vad det är som som man är stressad över och det kanske inte är så att man är stressad över någonting i stunden utan har en väldigt, väldigt orolig, är en orolig person som har mycket oro och ångest och det är sådana saker också. Så det är sånt kommer vi prata om vad gäller samsjuklighet i framtida avsnitt också.

    Jag tänkte, ska vi berätta varför vi ställde den här frågan till Lars om hur vi ens kom in på det där med att han började prata om anti-stress och yoga och sånt?

    Malin: Du tänkte på det här med mer holistisk hälsa och så?

    Leonora: Ja, men precis. Anledningen till att vi ens kom in på det där var ju att, vi har väl sett det i sociala medier, det finns ju en hel del påståenden om olika saker. Att genom den här och den här metoden så kan du påverka dina hormoner och då kommer du bli frisk från det ena och det andra och ja, många såna saker. Men det kändes ju som att Lars i sin vardag var rätt befriad från att ha sett många såna här påståenden.

    Malin: Det tror jag också, medan jag tror att vi som lever kanske en stor del av våra liv på sociala medier och i det där letandet efter hälsa och vad ska man säga?

    Leonora: Lindring.

    Malin: Lindring. Så slås man ju av konstant människor som ska pracka på en lösningar för hur man blir av med diverse sjukdomar eller obalanser eller vad det nu kan vara.

    Leonora: Obalanser som inte existerar, till exempel. För jag tänker det som Lars pratar om här är ju helt naturliga hormonsvängningar, sånt som händer i kroppen, och sånt kan ju vara svårt att veta om man som du och jag … vad betyder det där när människor säger att du har en hormonell obalans till exempel? Vet de själva vad det är? Vad det betyder eller vad de säger? Ja, jag vet inte. Man ska vara försiktig helt enkelt.

    Malin: Jag tänker så här. Vi som har kroniska sjukdomar kommer alltid vara fritt villebråd när det gäller människor som kommer vilja tjäna pengar. Och jag tänker att om man börjar samla ihop alla pengar som man har lagt på att försöka må bättre, då tänker jag att jag i alla fall direkt mår mycket, mycket sämre när jag tänker på den mängden pengar och hålet det har gjort i ekonomin.

    Och där tänker jag ändå, nu kommer det låta klyschigt, men att gå ut i skogen kostar inte några pengar om man har den möjligheten rent rörlighetsmässigt. Eller, jag höll på att säga, sätta sig vid en förskola och lyssna på när barn skrattar. Men då kan man verka jättesuspekt.

    Leonora: Oh, det vill inte jag göra.

    Malin: Men, vad jag menar är att det finns så många saker som man kan göra som inte kostar pengar. Vi har en jättebra statligt subventionerad sjukvård i Sverige som är fantastisk även om vi kan ha mycket som vi är kritiska till. Men man ska vara otroligt försiktig när man ser sig omkring, för det är jättestor risk att folk tar, drar nytta av en.

    Leonora: Å ena sidan, å andra sidan så, och det beror väl på om det är de som pratar om bot och att man ska bli så mycket bättre eller frisk eller nåt sånt och har sig själv som exempel så är det väl en grej. Men det finns ju också, jag har lagt en hel del pengar på sånt som har gjort otroligt stor skillnad för mig senaste åren. Jag har till exempel formgjutna öronproppar, jag har haft dem i nästan tio år. Och de öronpropparna är, jag hade ju inte kunnat gå och handla mat under vissa perioder om det inte hade varit för de öronpropparna. Jag har en meditationsapp som jag betalar för men använder den nu 2-3 gånger om dagen och den betyder väldigt mycket för mig. Men det är liksom någonting som får en att må bra, generellt, eller bättre. Det är något annat än att någon eller något företag påstår sig kunna bota ens sjukdom.

    Malin: Absolut! Jag har en sån avlastande nackkudde till exempel, tycker jag är suveränt för mig. Men det är inte heller, den är inte såld till mig under någon sorts löfte att nu kommer du bli av med din migrän för all framtid. Nej, det är ju det som är skillnaden. Jag gick en period med full vetskap om att det här säkert inte kommer göra någon skillnad, men det var ändå så här, ja det här gör jag nu för jag är desperat och gick hos en kvinna och fick så här älggräs-droppar och när hon skulle börja skicka iväg grejer till USA för att ta test och kolla om jag led av oxidativ stress, då satte jag stopp, för då kände jag nu räcker det.

    Leonora: Ja, fattar, man har gjort en del grejer.

    Malin: Ja, man har gjort det.

    Leonora: Mot bättre vetande.

    Malin: Absolut! Men också med den här känslan, ungefär som med hysterektomin, att man känner så här “men tänk om det funkar, då är det ju fantastiskt”. Jag var beredd en period och börja prova elchocker för jag var så djupt deprimerad. Och det är ju också så här så man bara … Men då förstår man ju också var man var någonstans den perioden. Men det säger nånting liksom.

    Leonora: Det säger någonting om hur den här sjukdomen kan påverka allt. Allt som har med livet, vardagen, vare sig man sover eller är vaken, ensam eller med familj eller vänner. Den kan påverka allt för vissa och för andra är det ett anfall per år. Eller vad det nu kan vara. Så ska vi lämna det där?

    Malin: Det tycker jag vi gör, för jag tycker samtidigt att det finns hopp. Och det är ju där. Där får man väl ändå vara också: i att det finns hopp. Här har vi pratat två avsnitt med en forskare, en vetenskapsman som har ägnat sitt liv åt att faktiskt komma framåt. Och det gör han.

    Leonora: Och det finns många fler sådana. Och det ger hopp.

    Malin: Och där kan vi väl tipsa om att gå in på vår hemsida och faktiskt läsa. Om man har lust att läsa studier av olika slag så finns det en del hänvisningar till sådana.

    Leonora: Och vill man köpa en mirakelkur så finns också det på vår hemsida på migränpodden.se

    Malin: Haha, och jag ba “Va? Vadå? Vad är det för nåt?”.

    Leonora: “Vad pratar du om, vilket mirakel?”

    Malin: Ska vi avrunda och säga tack så mycket och säga att nästa avsnitt blir det ingen intervju? Nästa avsnitt blir det lite mer prat. Vi kommer plocka upp lite frågor från sociala medier. Det är det vi har tänkt oss.

    Leonora: Ja, precis. Men ska vi säga att om man har något särskilt, någon särskild fråga eller något, så får man höra av sig?

    Malin: Till migranpodden@gmail.com får ni jättegärna höra av er. Ställ frågor, kom med tankar, funderingar, reflektioner.

    Leonora: Ris och ros.

    Malin: Ris och ros är vi jätteglada för. Så tackar vi för idag! Ha det så bra!